Antibiotikarelaterad diarré och mag-tarmsymtom

PLACIDE randomiserade 2 981 sjukhuspatienter från 65 års ålder som fick antibiotika. I huvudanalysen fick 10,8 procent diarré med den undersökta blandningen av laktobaciller och bifidobakterier, jämfört med 10,4 procent med placebo. Inte heller diarré orsakad av Clostridioides difficile minskade statistiskt säkerställt. [2]

SPAADA randomiserade 564 vuxna som fick bredspektrumantibiotika; 555 ingick i effektanalysen. Med kombinationsprodukten Sinquanon fick 9,2 procent antibiotikarelaterad diarré, mot 25,3 procent med placebo. Produkten innehöll flera mikroorganismer, prebiotiska ämnen och B-vitaminer. Effekten kan därför inte tillskrivas varje stam eller probiotika generellt. Skillnaden mot PLACIDE är inte en direkt produktjämförelse. [3]

Ett amerikanskt försök med 971 småbarn med akut magsjuka prövade Lactobacillus rhamnosus GG. Det gav inte bättre resultat än placebo för sjukdomens svårighetsgrad, diarréns varaktighet eller kräkningar. Detta gäller behandling av pågående magsjuka och är en annan fråga än förebyggande under antibiotikabehandling. [4]

I ett litet försök från 2026 fick 55 personer med lugn ulcerös kolit men IBS-liknande symtom VSL#3 eller placebo. Efter åtta veckor skilde sig varken huvudutfallet symtomlindring eller total IBS-symtompoäng statistiskt mellan grupperna. Positiva förändringar inom utvalda undergrupper visar inte en säkerställd skillnad mot placebo. [5]

Spädbarnskolik kräver en egen bedömning

Ett försök på 50 enbart ammade barn med kolik prövade Limosilactobacillus reuteri DSM 17938, då benämnd Lactobacillus reuteri. Efter tre veckor skrek barnen i behandlingsgruppen mindre än placebogruppen och fler hade minst halverad skriktid. 46 barn fullföljde. [6]

Ett större australiensiskt försök omfattade 167 barn som ammades eller fick ersättning; 127 följdes till huvudutfallet. Med samma stam var skriktid och gnäll tillsammans i genomsnitt 49 minuter längre per dag än med placebo efter en månad, främst genom mer gnäll hos ersättningsmatade barn. Resultaten stöder inte en generell rekommendation för alla spädbarn med kolik. [7]

Säkerhet och kontakt med vården

Hos friska personer är biverkningarna vanligen lindriga mag-tarmbesvär. Allvarliga infektioner har dock rapporterats, främst hos svårt sjuka eller personer med nedsatt immunförsvar. Sådana patientgrupper behöver en särskild bedömning. [1]

FDA varnade 2023 för invasiva infektioner hos sjukhusvårdade för tidigt födda barn som fått probiotiska produkter. Detta amerikanska säkerhetsmeddelande är inte ett svenskt generellt förbud. Livsmedelsverket avgränsar användning hos prematura och patienter med nedsatt immunförsvar till sjukvårdens ansvarsområde. [8] [9]

Vid magsjuka behöver barn framför allt få i sig vätska. Kontakta genast vårdcentral eller jour om ett barn med diarré och kräkningar inte får i sig vätska, kissar mycket mindre, är påtagligt trött och ointresserat av omgivningen, har ihållande eller tilltagande kraftig buksmärta eller blod i kräkning eller avföring. Sök akutmottagning om det är stängt. Ring mottagningen före besöket. [10]

Utgivare och intressen

Enligt utgivarens uppgifter säljer Lundberg Selection AB inga fysiska produkter men har egna digitala finder-produkter och verktyg på homeopati.se, illnessfinder.com, remedyfinder.net, sanabit.com och webhomeopath.com. Utökade betalfunktioner på alternativmedicin.se övervägs; något beslut är ännu inte fattat. Uppgifterna lämnades av utgivaren den 6 september 2026. Dessa kopplingar redovisas för att läsaren ska kunna bedöma utgivarens intressen.

Källor

  1. NIH Office of Dietary Supplements. Probiotics: Health Professional Fact Sheet.Offentligt webbutdrag: definition, stam- och produktval samt risker hos sköra patienter; inga amerikanska märkningsregler överförs till Sverige.
  2. Allen SJ et al. Lactobacilli and bifidobacteria in the prevention of antibiotic-associated diarrhoea and Clostridium difficile diarrhoea in older inpatients (PLACIDE): a randomised, double-blind, placebo-controlled, multicentre trial. 2013.Originalabstract: specificerad produkt, population, jämförelse och utfall.
  3. Hodzhev V et al. High-dose Probiotic Mix of Lactobacillus spp., Bifidobacterium spp., Bacillus coagulans, and Saccharomyces boulardii to Prevent Antibiotic-associated Diarrhea in Adults: A Multicenter, Randomized, Double-blind, Placebo-controlled Trial (SPAADA). 2024.Originalabstract: specificerad produkt, population, jämförelse och utfall. Fulltextens produkt- och finansieringsuppgifter lästa.
  4. Schnadower D et al. Lactobacillus rhamnosus GG versus Placebo for Acute Gastroenteritis in Children. 2018.Originalabstract: specificerad produkt, population, jämförelse och utfall.
  5. Borruel Sainz N et al. VSL#3® May Reduce Abdominal Pain and Bloating in Ulcerative Colitis Remission with IBS-like Symptoms: An Exploratory Randomized, Double-Blind Placebo-Controlled Trial. 2026.Originalabstract: specificerad produkt, population, jämförelse och utfall.
  6. Savino F et al. Lactobacillus reuteri DSM 17938 in infantile colic: a randomized, double-blind, placebo-controlled trial. 2010.Originalabstract: specificerad produkt, population, jämförelse och utfall.
  7. Sung V et al. Treating infant colic with the probiotic Lactobacillus reuteri: double blind, placebo controlled randomised trial. 2014.Originalabstract: specificerad produkt, population, jämförelse och utfall. Fulltextens produkt- och finansieringsuppgifter lästa.
  8. FDA. Concerns about probiotic products for hospitalized preterm infants. 26 oktober 2023.Offentligt webbutdrag ur det daterade säkerhetsmeddelandet; inte ett aktuellt svenskt produktförbud.
  9. Egervärn M. Risker och nyttor med probiotiska mikroorganismer under graviditet och amning. Livsmedelsverkets rapportserie. 2020;L nr 11.Rapportens uttryckliga avgränsning av immunsupprimerade och för tidigt födda till sjukvårdens ansvarsområde.
  10. 1177. Magsjuka hos små barn.Vätska, tecken som kräver snabb vård och instruktion att ringa mottagningen före besök.