De blodfettsstudier som behandlas här ger olika resultat. En möjlig påverkan på cellernas kolesterolreglering har inte blivit en enhetligt visad behandlingseffekt. Äldre positiva resultat behöver stå bredvid negativa försök och källornas olika läsdjup. Frågan gäller därför vad en bestämd produkt har visat för ett bestämt utfall, inte om växtnamnet i sig kan räknas som en verksam behandling.

Säkerhet och ordinerad behandling

Rådgör med läkare eller annan kvalificerad vårdgivare innan du påbörjar en alternativ behandling, särskilt vid pågående sjukdom, läkemedelsbehandling, graviditet, amning eller annat tillstånd som kan påverka lämpligheten.

Ring genast 112 vid misstänkt allergisk chock, exempelvis en snabbt tilltagande reaktion med andningssvårigheter eller svimningskänsla. Detta svenska akutvillkor återges från den tidigare läsningen av 1177. Det är en allmän vårdgräns; de hudutslag som rapporterats i guggulstudier ska inte därmed omtolkas till allergisk chock.[2]

Blodfettsbehandling behöver följas med blodprov. Man känner inte själv om kolesterolvärdet förändras. Den tidigare lästa 1177-texten anger också läkarkontakt vid besvärliga läkemedelsbiverkningar, så att behandlingen kan bedömas individuellt. Det ger ingen grund för att själv ersätta ordinerade läkemedel med guggul eller ändra behandlingen efter en möjlig interaktion.[3]

Produktspecifik säkerhet vid graviditet, amning, användning hos barn samt lever- eller sköldkörtelsjukdom är inte verifierad i det behandlade underlaget. Varken cellförsök eller frånvaro av många rapporter kan fylla den luckan. De dokumenterade interaktions- och biverkningsuppgifterna utvecklas nedan med sina begränsningar.

Harts, extrakt och enskilda beståndsdelar

Den äldre arkivartikeln beskriver guggul som harts och skiljer råhartset från standardiserade extrakt och produkter med flera ingredienser. Den uppdelningen behövs genom hela frågan. En studie av ett namngivet guggulipidextrakt undersöker sitt material, inte varje produkt som har ordet guggul på etiketten.[4]

Även isolerade guggulsteroner behöver hållas isär från hela hartset. Guggulsteron förekommer i två former, betecknade E och Z, som har undersökts i receptor- och cellmodeller. Ett försök med en sådan beståndsdel svarar på en annan fråga än ett försök där människor får ett sammansatt extrakt. För att koppla resultaten behöver man veta vilka ämnen produkten innehåller och vad som når den relevanta platsen i kroppen.

Kews taxonomi autentiserar ingen handelsprodukt och fastställer inte en viss kemisk sammansättning. Den motiverar inte heller överföring från andra Commiphora-arter. Det lästa materialet ger ingen säker historisk datering av det första bruket av guggul. Arkivtextens uppgifter är historiskt artikelunderlag, inte en ny granskning av äldre original eller ett bevis för klinisk effekt.[1,4]

Kolesterol, gallsyror och återkoppling

Kolesterol transporteras i blodet i partiklar. LDL är en sådan partikeltyp; höga LDL-halter bidrar till åderförfettning. Målet med blodfettsbehandling är att minska risken för allvarlig hjärt–kärlsjukdom. Ett blodvärde och en sjukdomshändelse, som hjärtinfarkt eller stroke, är samtidigt olika utfall.[3]

Levern använder också kolesterol för att bilda gallsyror. Kroppen reglerar denna bildning genom återkoppling: en signal om tillgången kan bromsa fortsatt nytillverkning. I det tidigare lästa abstractet till Holt och medarbetares studie från 2003 beskrivs en sådan regleringskedja i odlade mänskliga leverceller och i muslever. FXR, en regulator inne i cellen som reagerar på gallsyror, aktiverar där signalen FGF19. Denna signal kan dämpa uttrycket av ett enzym som medverkar i gallsyrebildningen.[5]

Enzymuttryck handlar om cellens reglering av hur mycket av ett enzym som bildas. Det är ett led i omsättningen, inte ett direkt mått på blodets LDL eller på hur en patient mår. Försöken hjälper till att förklara återkopplingen men var ingen behandling med guggul hos människor. De tidigare sökutdragen visade anknytningar till GlaxoSmithKline och CuraGen; fullständig finansiering och intressedeklaration har inte granskats.[5]

Urizar och medarbetares studie från 2002 gav ett mekanistiskt uppslag: guggulsteron beskrevs som en motverkande bindningspartner till FXR, med fynd om kolesterol i muslever. Det återgivna originalabstractet levererades genom sökning; någon fullständig originalgranskning gjordes inte. En tänkbar påverkan på återkopplingen räcker inte för att förutsäga slutresultatet av ett helt extrakt hos en människa.[6]

Det finns också en olöst skillnad mellan hur detta musförsök återges i abstractet och i ett läst diskussionsutdrag från den senare kliniska studien. Skillnaden gäller beskrivningen av möss som saknade FXR. De tillgängliga texterna avgör inte vilken detaljerad tolkning som är riktig. Musfyndet används därför inte som en färdigställd orsakskedja till mänsklig LDL-sänkning.[6]

Flera cellregulatorer gör nettoeffekten osäker

Ett ämne kan påverka mer än en regulator. Burris och medarbetares abstract från 2005 beskriver bindning och funktion hos flera steroidreceptorer för isolerade E- och Z-guggulsteroner. Det talar emot en förklaring där ämnet behandlas som enbart en specifik FXR-blockerare. Anknytningen till Lilly Research Laboratories var synlig, medan fullständig finansiering och intressedeklaration inte lästes.[7]

Brobst och medarbetare beskrev 2004 även aktivering av PXR, en cellregulator som deltar i kroppens hantering av främmande ämnen. I odlade leverceller förändrades genuttrycket för läkemedelsomsättande enzymer inom CYP3A-gruppen. Det tidigare lästa abstractet gäller dessa modeller. Uppgiften om NIH-stöd kom från ett synligt anslagsfält och är ingen fullständig finansieringsgranskning.[8]

Att en cell ökar ett genuttryck visar inte ensamt hur aktivt enzymet blir eller hur ett läkemedel påverkas hos en patient. Ett kort utdrag från ytterligare en receptorstudie beskriver dessutom effekter som beror på vilken regleringspunkt som undersöks. Hela abstractet och försöken till det arbetet har inte lästs.[9]

För en klinisk förklaring behöver flera länkar hålla ihop: rätt material ska tillföra relevanta ämnen, ämnena ska nå målvävnaden och påverka en betydelsefull process, och förändringen ska ge ett relevant utfall. Modellresultaten lämnar flera av dessa länkar öppna. De fastställer inte heller en hormonell nytta eller en klinisk regel om graviditet eller barnsäkerhet.

Blodfettsstudierna ger olika svar

I Szapary och medarbetares randomiserade studie från 2003 ingick 103 vuxna med högt kolesterol. De fick ett standardiserat guggulipidextrakt eller placebo. Det originalabstract och de utvalda utdrag som visades under den tidigare källberedningen beskriver att LDL ökade i extraktgrupperna jämfört med placebo. Sex personer i extraktgrupperna fick utslag, mot ingen med placebo. Försöket stöder inte LDL-sänkning för den undersökta produkten och deltagargruppen.[10]

Detta negativa fynd kan inte sättas åt sidan för att en receptorförklaring verkar tilltalande. Den kliniska observationen prövar vad som hände efter användning av just extraktet. Samtidigt har hela originalet, samtliga uteslutningskriterier och den fullständiga analysen inte lästs. Arkivets uppgift om NIH-finansiering är kvar på nivån tidigare läsdeklaration.[10]

Den äldre studien av Singh och medarbetare från 1994 återges annorlunda i arkivet. Där beskrivs 61 personer och positiva blodfettsresultat när guggulipid användes som tillägg till kostförändringar. Det senare försöket att läsa originalet misslyckades. Resultatet är därför här en uppgift från arkivets äldre abstractläsning; preparat, bortfall, analys och finansiering är inte nygranskade.[11]

Nohr och medarbetares norska studie från 2009 gör bilden mer sammansatt. Enligt arkivet randomiserades 43 personer, medan 34 hade kompletta laboratoriedata. Totalkolesterol och HDL minskade mer med formuleringen, men ingen statistiskt säker skillnad redovisades för LDL, triglycerider eller kvoten mellan total- och HDL-kolesterol. Den senare källberedningen kunde bara läsa delar av abstractet. De detaljerade resultaten, magbesvär, ett generaliserat utslag och två möjliga sköldkörtelrelaterade problem är arkivuppgifter. De två sistnämnda är misstankar, inte en fastställd generell sköldkörteleffekt.[12]

En minskning av totalkolesterol ska därför inte lyftas ur sammanhanget och kallas förbättrad hjärt–kärlrisk. Flera blodfettsmått förändrades olika, och uppgifter från dem som hade kompletta laboratoriedata behöver bedömas tillsammans med bortfallet. Den granskningen är inte färdigställd i det tillgängliga materialet.

Donato och medarbetares studie från 2021 gällde en blandprodukt med guggulu och Triphala. Arkivet beskriver 90 deltagare och ingen statistiskt säker fördel mot placebo för total- eller LDL-kolesterol. Varken ett nollresultat eller ett positivt resultat för en sådan blandning kan fördelas mellan ingredienserna utan vidare stöd. Äldre uppgifter om granskning av två PDF-sidor, finansiering och intressen är bevarad läshistorik; de är inte en ny originalgranskning här.[13]

Skillnader i produkt, kost, deltagare och analys kan vara relevanta när resultaten jämförs. Vilken skillnad som faktiskt förklarar olikheten har inte avgjorts. Landet där en studie gjordes eller en finansiärs namn är inte i sig en sådan förklaring. Originaljämförelsen är ofullständig, och någon sammanvägd effekt eller visad prevention av hjärtinfarkt och stroke följer inte av detta urval.

Akne: från förbättring till en rättvis jämförelse

Arkivet återger ett litet försök av Thappa och Dogra från 1994 där 20 personer med nodulocystisk akne, med djupa inflammerade knölar och cystor, jämfördes mellan gugulipid och tetracyklin. Hudförändringarna minskade i båda grupperna utan en statistiskt säkerställd skillnad. Originalet kunde inte läsas vid den senare kontrollen.[14]

Att ett litet försök inte hittar en säker skillnad är inte samma sak som att det visar likvärdig behandling. För en sådan slutsats behöver studiens upplägg och precision kunna utesluta en betydelsefull skillnad. Här är bland annat analys, blindning, bortfall och exakt produkt inte färdigbedömda. Inte heller har den aktuella aknekällans saktext kunnat läsas. Någon särskild biomedicinsk verkningsförklaring eller rekommendation om att ersätta antibiotika konstrueras därför inte ur försöket.[14]

Knäartros: symtomförändring är inte broskåterbildning

Vid knäledsartros förändras och tunnas ledbrosket, och leden kan göra ont och svullna. Musklernas styrka och ledens stabilitet påverkar också rörelse och besvär. Den tidigare lästa 1177-texten beskriver att träning kan minska smärta och förbättra rörelsen genom dessa samband. Det är relevant bakgrund när ett preparats bidrag ska bedömas, inte en direkt jämförelse mellan träning och guggul.[15]

Singh och medarbetares studie från 2003 följde enligt arkivet 30 deltagare som fick ett koncentrerat Commiphora-extrakt. Smärta och funktion förbättrades, men jämförande kontrollgrupp saknades. Originalets resultat kunde inte läsas vid den senare kontrollen; exakt innehåll och andra samtidiga insatser är inte nyverifierade.[16]

En förbättring över tid kan ha betydelse för deltagaren men avgör inte hur mycket som beror på preparatet. Naturlig variation, andra insatser och förväntan behöver kunna skiljas från ett preparatbidrag. Mindre smärta är dessutom ett annat utfall än återbildat brosk. Studien visar inte broskåterbildning, och det lästa underlaget fastställer ingen biologisk länk från extraktet till en sådan strukturell förändring.[15,16]

Läkemedelsinteraktioner: observation och möjlig förklaring

Mängden läkemedel som når blodet beror bland annat på hur det tas upp och omsätts. Därför kan en samtidig produkt förändra läkemedelsexponeringen, den mängd kroppen faktiskt utsätts för. Det kan i sin tur få betydelse för effekten, men en mätt exponeringsförändring är inte samma sak som ett visat kliniskt långtidsutfall.

I det tidigare lästa abstractet till Dalvi och medarbetares studie från 1994 beskrivs små överkorsningsförsök på friska män: tio i undersökningen med diltiazem och sju med propranolol. Samtidig gugulipid var förknippad med lägre toppnivå och lägre sammanlagd blodexponering för läkemedlen. Det är en observation om dessa produkter, personer och enstaka exponeringar. Fullständiga produktmetoder, uppehåll mellan försöken och intressen har inte lästs.[17]

PXR- och CYP3A-fynden i celler ger en möjlig fråga att undersöka om omsättningen, men visar inte orsaken till denna humanobservation. Förändrat genuttryck i odlade celler kan inte användas som bevis för varför exponeringen minskade i försöket eller för att samma effekt gäller alla läkemedel.[8,17]

Ett tidigare sökutdrag från en studie av Maha-Yogaraj Gugglu och isolerade guggulsteroner beskriver i stället ökad exponering för midazolam i en preklinisk modell. Det gäller en annan blandprodukt och ett annat försökssystem; resultattext och fullständiga metoder kunde inte läsas. Den motsatta riktningen ska bevaras, men inte slås ihop med humanförsöket till en generell regel om guggul.[18]

Läkemedelsbokens lästa avsnitt ger allmän bakgrund om begränsad interaktionskunskap och sannolik underrapportering för växtbaserade produkter. Dess exempel med en annan växt är inte en lista över guggulinteraktioner. Det tillgängliga materialet fastställer ingen säker kombination och ger inget underlag för att själv justera dos eller tidpunkt för ordinerade läkemedel.[19]

Lever- och muskelsignaler behöver rätt produktidentitet

Ett leverfall som beskrivs i Grieco och medarbetares abstract från 2009 gällde Equisterol, en produkt med flera ingredienser, efter tidigare leverproblem med lovastatin. Rött jästris ingick i blandningen och kan tillföra monakolin K, samma ämne som läkemedlet lovastatin. Det är en central alternativ förklaring som hindrar att fallet tillskrivs isolerad guggul.[20]

En rättelse till rapporten publicerades 2010, men dess innehåll har inte kunnat läsas. Den får inte antas vara en betydelselös tryckfelsrättelse. En starkare, detaljerad tolkning av det ursprungliga fallet hålls därför öppen. Rättelsen gäller samma underliggande rapport och är ingen ytterligare patient.[21]

Yellapu och medarbetares rapport från 2011 har ett eget fall med en flerämnesprodukt, där sökutdrag nämner bland annat usninsyra, grönt te och guggul. Dess hänvisning till Equisterol ska hållas skild från det egna fallet och räknas inte som ännu en oberoende Equisterolpatient. Den fullständiga fallutredningen är inte läst.[22]

En annan artikel, av Philips och medarbetare, nämner den sammansatta växtprodukten Kanchnar Guggulu. Bara dokumentuppgifter och fragment kunde läsas; primärfallen och deras orsaksbedömning granskades inte. De fragmenten ger inget godkänt fallantal eller någon säker fördelning av ansvar mellan ingredienserna.[23]

Bianchi och medarbetares rapport från 2004 beskriver enligt det tidigare visade abstractet möjlig muskelnedbrytning efter ett C. mukul-extrakt. Författarnas samband är möjligt, inte säkert. Produktens fullständiga sammansättning och hela fallutredningen har inte verifierats. Ett synligt utgivarutdrag angav finansiering inom ett italienskt hälsoministerieprojekt, men ingen fullständig finansieringsgranskning gjordes.[24]

Dessa uppgifter kan inte räknas ihop till en skadefrekvens. De gäller olika produkter och olika läsdjup, och det saknas ett jämförbart antal användare att sätta fallen i relation till. De ger varken en allmän säkerhetsgaranti eller bevis för att alla händelser orsakades av guggul.

Vad myndighetsuppgifterna inte avgör

Vid den tidigare kontrollen av Livsmedelsverkets sida om kosttillskottsrisker visades bara ett sökutdrag om bland annat påverkan på läkemedelsupptag och omsättning innan åtkomsten stoppades. Den fullständiga aktuella risktexten och dess gruppspecifika formuleringar har inte verifierats. Allmän information om föroreningsrisker är inte bevis för att en viss guggulprodukt är förorenad.[25]

EFSA:s lästa förklaring till sitt växtkompendium handlar om att identifiera möjliga faror. Kompendiet är inte i sig ett besked om att en produkt är säker eller osäker. Någon guggulspecifik databasrad, svensk produktstatus eller godkänt hälsopåstående har inte bedömts här. Den allmänna metodtexten ger därför inget produktgodkännande eller förbud.[26]

Daterade utgivaruppgifter

Den frysta arkivartikeln återger uppgifter från utgivaren daterade den 6 september 2026. Enligt dem sålde Lundberg Selection AB inga fysiska produkter men hade egna digitala finder-produkter och verktyg; utökade betalfunktioner övervägdes. Det är en historisk intresseuppgift, inte en ny kontroll av företagets aktuella verksamhet. Även studiernas finansiärer och författaranknytningar behöver bedömas på sina faktiska läsnivåer. Saknade uppgifter betyder inte att bindningar saknas.[4]

Det behandlade materialet ger flera biologiska uppslag, ett tydligt negativt LDL-resultat och viktiga säkerhetssignaler. Det ger också äldre positiva eller blandade fynd vars fullständiga jämförelse ännu saknas. En läsbar förklaring behöver rymma båda delarna: möjlig mekanism öppnar en fråga, medan rätt produkt, relevant jämförelse och observerat patientutfall avgör hur långt svaret kan gå. Den avgränsade genomgången är ingen fullständig inventering av all forskning om guggul.

Kommenterade källor

1. Kew, Plants of the World Online. Commiphora wightii. https://powo.science.kew.org/taxon/urn:lsid:ipni.org:names:127856-1

Accepterad art och synonym lästes i utvald registertext under källberedningen den 15 oktober 2026. Registret ger ingen kemisk produktidentifikation eller klinisk effektbedömning.

2. 1177. Allergisk chock – anafylaxi. https://www.1177.se/olyckor--skador/akuta-rad---forsta-hjalpen/allergisk-chock--anafylaxi/

Utvalda symtom- och akutavsnitt lästes under källberedningen. Här återges det tidigare lästa 112-villkoret, inte en ny kontroll av sidan. Studiernas utslag klassificeras inte som anafylaxi.

3. 1177. Läkemedel vid höga halter av blodfetter. https://www.1177.se/undersokning-behandling/behandling-med-lakemedel/lakemedel-utifran-diagnos/lakemedel-vid-hoga-blodfetter/

Utvalda avsnitt om risk, blodprov och kontakt vid besvärliga läkemedelsbiverkningar lästes under källberedningen. Allmän vårdkontext, ingen direkt gugguljämförelse. Läkemedelsgruppen resiner är andra ämnen än växthartset guggul.

4. Fryst historisk arkivartikel Guggul, med tio bibliografiska noter. Arkivmedlem: 03_sajtens_artiklar/html/kosttillskott/guggul/index.html.

Den tillhandahållna historiska läsaren har lästs i sin helhet. Den visar den äldre artikelns uppgifter och läsdeklarationer, inte en ny granskning av forskningsoriginalen. Utgivaruppgifterna är daterade 6 september 2026 och är ingen aktuell företagsattestation.

5. Holt och medarbetare (2003). Definition of a novel growth factor-dependent signal cascade for the suppression of bile acid biosynthesis. https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC196131/

Originalabstract visades genom sökning under källberedningen; vald fortsatt läsning mötte en åtkomstutmaning. Fynden gäller levercell- och musmodeller. GSK/CuraGenanknytningar var synliga, men full finansiering och intressedeklaration lästes inte.

6. Urizar och medarbetare (2002). A natural product that lowers cholesterol as an antagonist ligand for FXR. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/11988537/

Söklevererat originalabstract följdes av en sida utan relevant saktext. Isolerat ämne och musleverutfall, inte kliniskt LDL- eller sjukdomsutfall. Skillnaden mot den kliniska artikelns återgivning av möss utan FXR är olöst.

7. Burris och medarbetare (2005). Studie av guggulsteron som ligand till flera steroidreceptorer. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/15602004/

Originalabstract och Lillyanknytning lästes under källberedningen. Receptor- och cellfynd fastställer ingen hormonell patientnytta eller reproduktionsrisk. Full finansiering och bindningar är olästa.

8. Brobst och medarbetare (2004). Guggulsterone activates multiple nuclear receptors and induces CYP3A gene expression. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/15075359/

Abstract via sökning och vald PubMed-text lästes under källberedningen. Isolerade ämnen och odlade leverceller. NIH-anslagsfältet är begränsad finansieringsinformation; fynden bevisar ingen klinisk interaktionsmekanism.

9. Receptorstudie från 2003 om FXR/BSEP och PXR/CYP7A1. PubMed PMID 12705905. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/12705905/

Bara ett kort originalutdrag visades genom sökning; öppnad sida gav tunn text. Används för att markera att en enda regleringspunkt inte räcker, inte för en detaljerad jämförande mekanism.

10. Szapary och medarbetare (2003). Guggulipid for the treatment of hypercholesterolemia: a randomized controlled trial. JAMA. https://doi.org/10.1001/jama.290.6.765

Söklevererat originalabstract och valda utdrag lästes under källberedningen, medan DOI-öppningen misslyckades. Negativt LDL-resultat och sex utslag bevaras. Fullständiga metoder och analyser är inte lästa; NIH-finansieringen är arkivattribuerad.

11. Singh, Niaz och Ghosh (1994). Hypolipidemic and antioxidant effects of Commiphora mukul as an adjunct to dietary therapy in patients with hypercholesterolemia. https://doi.org/10.1007/bf00877420

Originalet var otillgängligt vid den senare kontrollen. Positiva blodfettsresultat och 61 deltagare återges från arkivets äldre abstractläsning. Preparat, bortfall, analys och finansiering är inte nyverifierade.

12. Nohr, Rasmussen och Straand (2009). Resin from the mukul myrrh tree, guggul, can it be used for treating hypercholesterolemia? https://doi.org/10.1016/j.ctim.2008.07.001

Bara delar av abstractet visades genom sökning före misslyckad DOI-öppning. Detaljerade utfall, 43 randomiserade, 34 kompletta laboratorieuppsättningar och rapporterade besvär är äldre arkivuppgifter. Ingen fullständig bortfalls-, produkt- eller intressebedömning.

13. Donato och medarbetare (2021). Guggulu and Triphala for the Treatment of Hypercholesterolaemia: A Placebo-Controlled, Double-Blind, Randomised Trial. https://doi.org/10.1159/000510985

Originalet kunde inte läsas vid den senare kontrollen. Nollskillnaden och 90 deltagare är arkivuppgifter om en blandprodukt. Den gamla deklarationen om två lästa PDF-sidor och intresseuppgifter ger ingen ny läskredit eller fulltextgranskning.

14. Thappa och Dogra (1994). Nodulocystic acne: oral gugulipid versus tetracycline. https://doi.org/10.1111/j.1346-8138.1994.tb03277.x

Arkivattribuerad jämförelse med 20 deltagare; originalet var otillgängligt. Ingen statistiskt säker skillnad är inte bevisad likvärdighet. Aktuell akneprocess och full metodik har inte granskats.

15. 1177. Knäledsartros. https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/skelett-leder-och-muskler/leder/om-artros/knaledsartros/

Utvald text om brosk, besvär, styrka och stabilitet lästes under källberedningen. Ger tillstånds- och alternativkontext, inte en direkt jämförelse med guggul eller en individuell träningsordination.

16. Singh och medarbetare (2003). The effectiveness of Commiphora mukul for osteoarthritis of the knee: an outcomes study. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/12776478/

Senare öppning gav ingen saktext. Trettio deltagare och okontrollerad förbättring återges från arkivet. Fullständiga metoder, produkt, samtidiga insatser och intressen är inte nyverifierade.

17. Dalvi och medarbetare (1994). Effect of gugulipid on bioavailability of diltiazem and propranolol. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/7852226/

Originalabstract lästes under källberedningen. Små överkorsningsförsök med tio respektive sju friska män visade lägre läkemedelsexponering. Inte ett kliniskt långtidsutfall eller en bevisad enzymorsak; full metodik och finansiering är olästa.

18. Studie från 2021 av interaktionspotential hos Maha-Yogaraj Gugglu och E/Z-guggulsteron. https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC7803744/

Sökt textutdrag beskrev ökad midazolamexponering i preklinisk modell. Det efterföljande sidobjektet gav bara synliga dokumentuppgifter; försök att läsa utvalda avsnitt mötte en åtkomstutmaning. Ingen resultat-, metod- eller intressedeklarationsläsning får tillskrivas sidobjektet.

19. Läkemedelsboken. Interaktioner med andra läkemedel. https://lakemedelsboken.se/generella-kapitel/vaxtbaserade-lakemedel-och-naturlakemedel/interaktioner-med-andra-lakemedel/

Utvald myndighetstext lästes under källberedningen. Allmän kontext om begränsad kunskap och underrapportering. Exempel om johannesört överförs inte till gugguls kontraindikationer eller utfall.

20. Grieco och medarbetare (2009). Acute hepatitis caused by a natural lipid-lowering product. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/19398239/

Abstract och utvald utgivardiskussion visades under källberedningen. Ett Equisterolfall med tidigare lovastatinproblem och rött jästris, ingen säker isolerad guggulorsak. Detaljerad tolkning hålls öppen eftersom en rättelse är oläst.

21. Grieco och medarbetare (2010). Rättelse till leverrapporten från 2009. https://doi.org/10.1016/j.jhep.2009.10.032

Författarinstitutionens dokumentuppgifter identifierade rättelsen, men originalöppningen misslyckades. Innehållet är okänt. Samma underliggande rapport, ingen ytterligare patient.

22. Yellapu och medarbetare (2011). Acute liver failure caused by fat burners and dietary supplements. https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC3076034/

Utvalt sökutdrag före åtkomstutmaning, inte hela primärfallet. Flerämnesexponering med flera möjliga bidrag. Artikelns eget fall och dess citering av Equisterol hålls åtskilda; ingen incidens eller isolerad guggulkausalitet.

23. Philips och medarbetare (2021). Fallserie och översikt om leverskada efter ayurvediska produkter. https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC7956115/

Dokumentuppgifter och fragment före åtkomstutmaning nämnde Kanchnar Guggulu. Primärfallen är inte lästa; inga fallantal, orsakspoäng eller ingrediensspecifika slutsatser används.

24. Bianchi och medarbetare (2004). Rhabdomyolysis possibly caused by Commiphora mukul. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/15187214/

Söklevererat abstract, därefter tom öppnad sida. Möjlig association i ett fall, inte säker orsak eller skadefrekvens. Italiensk projektfinansiering var synlig i utgivarutdrag; fullständig fall- och intressegranskning saknas.

25. Livsmedelsverket. Risker med kosttillskott. https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/kosttillskott/risker-med-kosttillskott/

Begränsat myndighetsutdrag via sökning före nekad åtkomst. Full aktuell risktext och gruppspecifika villkor lästes inte. Allmän föroreningskontext är ingen verifierad förorening i en guggulprodukt.

26. EFSA. Compendium of botanicals. https://www.efsa.europa.eu/en/data-report/compendium-botanicals

Utvald förklaring om kompendiets roll lästes under källberedningen. Ingen guggulspecifik databasrad, produktstatus eller hälsopåstående bedömdes. Källan ger inget EU-godkännande eller förbud för en viss produkt.