Från färgämneskemi till forskning om åldrande
Fisetinets kemiska historia är betydligt äldre än dagens intresse för föryngring. Jakob Schmid publicerade 1886 ett arbete om fisetin som färgämne i färgved. Publikationen dokumenterar ett tidigt kemiskt forskningsspår. Den ska skiljas från de långt senare frågorna om ämnets påverkan på levande celler. [1]
Under 2000-talet undersöktes fisetin bland annat i modeller för nervcellers funktion. Maher och medarbetare rapporterade 2006 förändrad förstärkning av nervsignalering i vävnad från råtthjärna och bättre prestation i ett minnestest hos möss. Det var forskning om dessa modeller, inte ett kliniskt försök med minnesbesvär. [2]
En annan utvecklingslinje tog fasta på cellsenescens. Forskare sökte ämnen som kunde påverka celler som befinner sig i ett långvarigt förändrat tillstånd. År 2017 rapporterades celltypsberoende senolytiska effekter av fisetin, och 2018 publicerades försök med celler, mänsklig fettvävnad utanför kroppen och möss. Tyngdpunkten flyttades därmed från enskilda cellsvar till frågan om sådana förändringar kunde påverka vävnader och hela organismen. [3,4]
Ett svenskt akademiskt spår finns i den indexerade texten till en avhandling vid Karolinska Institutet från 2006, där fisetin nämns i en genomgång av flavonoider. Det dokumenterar förekomst i svensk forskningslitteratur, inte ett svenskt behandlingsförsök eller när fisetintillskott började användas här. Någon första svensk användning har inte fastställts. [5]
Vad innebär cellsenescens?
En cell kan reagera på skada eller annan belastning genom att bromsa sin delning. Vid senescens blir delningsstoppet långvarigt, samtidigt som cellen fortsätter att omsätta ämnen och kommunicera med omgivningen. Senescens är därför något annat än celldöd och inte enbart ett annat ord för att en cell är gammal. Proteiner som p16 och p21 deltar i regleringen av delningsstoppet och används också som markörer i forskningen. [3,4,6]
Detta kan fylla en skyddande funktion. Ett delningsstopp kan begränsa fortsatt tillväxt hos skadade celler. I ett musförsök med leverfibros, ärrartad bindvävsbildning, gick aktiverade stellatceller in i senescens. De delade sig mindre och ändrade sin produktion av bindvävsmaterial; immunceller kunde bidra till att avlägsna dem. När senescensregleringen slogs ut blev fibrosen större. Försöket visar varför alla senescenta celler inte kan betraktas som ett enhetligt avfall som alltid bör tas bort. [6]
Ett långvarigt kvarstående celltillstånd kan samtidigt bli ogynnsamt. Senescenta celler kan utsöndra inflammatoriska signalämnen och enzymer som påverkar omgivande vävnad. Detta utsöndringsmönster brukar kallas SASP. Vilka ämnen som ingår och vad de gör varierar mellan celltyper och situationer. Om signalerna bidrar till att upprätthålla inflammation blir cellernas aktivitet en möjlig behandlingspunkt. [3,4,7]
Frågan är därmed inte bara hur många celler som bär en markör. Det spelar också roll varför cellerna hamnat i tillståndet, var de finns, vad de utsöndrar och om vävnaden fortfarande har nytta av deras närvaro.
Att avlägsna celler och att ändra deras beteende
Senescenta celler kan motstå signaler som annars skulle utlösa apoptos, programmerad celldöd. En senolytisk behandling försöker utnyttja ett beroende i dessa överlevnadssystem så att de senescenta cellerna blir mer sårbara än andra celler. Det är selektiviteten som är central: allmän cellgiftighet är inte samma sak som senolys. [3]
En annan möjlighet är att dämpa cellernas inflammatoriska utsöndring eller förändra deras ämnesomsättning utan att döda dem. Detta kallas ibland en senomorf påverkan. Båda typerna av förändring kan vara biologiskt intressanta, men de leder till olika slutsatser om vad som har hänt i vävnaden. [7]
Som liknelse kan färre upplysta fönster i ett hus bero på att färre människor finns där eller på att de som är kvar har släckt lamporna. Observationen är densamma, men förklaringen skiljer sig. På motsvarande sätt kan en svagare cellsignal bero på färre celler eller mindre signal från varje cell. Liknelsen förklarar tolkningsproblemet; cellernas faktiska tillstånd behöver undersökas med flera mätningar.
Det gäller bland annat ATP-mätningar och WST-1, som används för att bedöma cellernas ämnesomsättningsaktivitet. En lägre signal kan vara förenlig med celldöd, men visar inte ensam att cellerna har dött. Enzymfärgningar och uttryck av p16 eller p21 ger ytterligare information, men är heller inga fullständiga cellräkningar. Mätningar av levande och döda celler samt av apoptosens genomförande kan hjälpa till att skilja förklaringarna åt. [3,7]
Vad gör fisetin i olika cellmodeller?
Zhu och medarbetare undersökte 2017 mänskliga kärlendotelceller, celler som bekläder blodkärlens insida. I bestrålade celler som gått in i senescens gav fisetin tecken på selektiv apoptos. Forskarna använde flera mätningar, däribland aktivering av enzymer som deltar i celldöden. Samma senolytiska mönster visades inte i de undersökta lungfibroblasterna eller fettcellernas förstadier. [3]
Det begränsar en generell föreställning om att fisetin identifierar och avlägsnar alla ”gamla celler”. Olika celltyper kan vara beroende av olika överlevnadssignaler. Även sättet som senescensen har framkallats på kan påverka svaret.
Henschke och medarbetare undersökte 2025 fria och liposominneslutna former av fisetin i två andra cellmodeller. Senescens hade framkallats med doxorubicin i A549- och WI38-celler. Utsöndringen av bland annat IL-6 och IL-8 minskade, men selektiv apoptos kunde inte visas. En minskad metabol signal hade kunnat misstolkas som senolys om de kompletterande cellmätningarna saknats. [7]
Det senare försöket ger därför ett konkret exempel på inflammationsdämpning utan visad eliminering av de berörda cellerna. Liposomerna undersöktes i cellkultur. Resultatet är inte en prövning av upptag eller effekt efter att människor har svalt en liposomal produkt.
Möss, mänsklig vävnad och sårreparation
Yousefzadeh och medarbetare rapporterade 2018 minskade senescensrelaterade markörer i flera modeller. I försöket med mänsklig fettvävnad användes vävnad från tre kvinnor, som exponerades för fisetin efter att den tagits ut ur kroppen. Detta kallas ex vivo. Försöket kringgick tarmens upptag och kroppens omsättning av ämnet och var därför inte ett humant intagsförsök. [4]
I samma publikation levde äldre möss som fick fisetin längre än jämförelsemössen. Livslängdsdelen omfattade åtta–nio djur per grupp. Fyndet motiverar fortsatt undersökning, men fastställer varken människors livslängdseffekt eller att just selektiv senolys förklarade hela resultatet. Fisetin kan påverka flera processer samtidigt. [4]
Numani och medarbetare undersökte 2026 lokal behandling av sår hos diabetiska möss, med tolv djur i vardera gruppen. Originalabstractet beskriver förändringar i reparationsvävnad, inflammation och senare fibros. Markören p16 minskade medan p21 ökade. Det passar inte med en förenklad berättelse där alla senescensmarkörer måste minska tillsammans. [8]
Sårvävnadens kvalitet och hastigheten med vilken såret sluts är olika utfall. Den senare frågan går inte att bedöma från det här tillgängliga abstractet. Lokal exponering i ett diabetiskt mussår ger heller inget direkt besked om vad en kapsel gör hos en människa.
Når en beredning fram till rätt celler?
I cellkultur kan forskaren föra ett ämne direkt till cellernas omgivning. Efter intag genom munnen tillkommer flera steg. Ämnet behöver frigöras ur beredningen, lösas tillräckligt för att kunna tas upp och sedan passera kroppens transport- och omsättningssystem. Den mängd som står på en förpackning är därför inte samma sak som exponeringen i en viss vävnad. [9,20]
Fisetin är svårlösligt i vatten och kan omvandlas efter upptaget. Blodanalysen behöver skilja det ursprungliga ämnet från dess omvandlingsprodukter. Ett mätvärde för okonjugerat fisetin, utan vissa påkopplade kemiska grupper, räknar inte automatiskt samtliga former som cirkulerar i kroppen. Det säger inte heller ensamt hur mycket som är tillgängligt vid en viss målcell. [9]
Krishnakumar och medarbetare jämförde två beredningar hos femton friska personer i ett överkorsningsförsök, där samma personer fick båda beredningarna vid olika tillfällen. En hybridberedning med miceller och fibergel från bockhornsklöver gav större blodexponering än obearbetat fisetin. Preparaten innehöll emellertid olika andel aktivt ämne, och den rapporterade stora exponeringskvoten var normaliserad för skillnaden i fisetinmängd. [9]
Det är ett resultat om farmakokinetik: hur exponeringen förändras över tid. Försöket visade inte selektiv celldöd i vävnad, bättre fysisk funktion eller längre liv. Högre upptag kan ändra både möjlig verkan och möjliga risker; det är ingen fristående kvalitetsstämpel för klinisk nytta.
Mat, ren substans, en fiberbaserad gel, liposomer i cellkultur och ett lokalt sårpreparat är därmed olika exponeringar. De kan inte få ärva varandras resultat enbart genom att alla innehåller fisetin.
Vad har observerats i människors blod?
Hambright och medarbetare följde en liten grupp om tio personer som själva uppgav att de använde fisetin. Vid ett senare besök hade en mindre andel av deras blodceller stark färgning med C12FDG, som speglar en viss enzymaktivitet. Även några blodmarkörer förändrades. [10]
Observationen är intressant men saknar randomiserad jämförelse. En ändrad andel starkt färgade celler kan bero på förändrat cellbeteende eller förändrad sammansättning av blodcellerna. Den visar inte ensam selektiv celldöd och kan inte användas som belägg för att senescenta celler har avlägsnats från alla organ. [10]
Här möts två frågor som ofta blandas ihop: går en markör att använda för att beskriva ett celltillstånd, och visar en förändring i markören att en behandling har förbättrat hälsan? Det första kan undersökas utan att det andra redan är visat.
Humana försök besvarar olika frågor
Obesitas och träning
Fettväv lagrar energi men producerar också signalämnen. Vid obesitas kan förändringar i dessa signaler samspela med inflammation och insulinresistens. Alipour och medarbetare undersökte fisetin, träning, kombinationen och placebo hos män med obesitas. Rapporterna beskriver gynnsamma förändringar i vissa inflammations- och ämnesomsättningsmått, men inte ett enhetligt svar i alla utfall. Maresin-1, som deltar i inflammationens upplösning, ökade i träningsgrupperna men inte med enbart fisetin. [11,12]
De två publikationerna hör till samma registrerade försök, IRCT20120129008863N14. Den ena beskriver 44 fullföljare. Den andra redovisar 60 randomiserade, 16 avhopp och en huvudanalys där saknade värden ersattes statistiskt. Dess abstract anger samtidigt att 60 fullföljde, vilket inte överensstämmer med deltagarflödet. [11,12]
Skillnaden mellan fullföljare och imputerade data förklarar en del av de olika nämnarna, men löser inte alla rapporteringsmotsägelser. Resultaten ger därför inget säkert mått på en generell samverkan mellan träning och fisetin. De visar heller inte att senescenta celler avlägsnades; blodmarkörerna kan förändras genom flera processer.
Knäartros och karpaltunnelsyndrom
Vid knäartros behöver en behandling bedömas genom bland annat smärta, funktion och förändringar i leden. En konferensrapport från 2025 redovisar ett randomiserat försök med 74 personer: 34 fick fisetin och 40 placebo. Någon statistiskt säkerställd fördel för smärta, funktion eller undersökta broskmått visades inte. Förklaringen kan inte räddas enbart genom att hänvisa till positiva cellförsök. Resultatet gäller samtidigt den faktiskt prövade beredningen och deltagargruppen. [13]
Karpaltunnelsyndrom innebär att medianusnerven påverkas vid handleden. FITCATS-protokollet ställer frågan om fisetin kan påverka symtom och senescensrelaterade markörer hos personer med detta tillstånd. Upplägget saknar kontrollgrupp. [14]
En tidigare registeravläsning i underlaget beskriver förbättrade symtom- och funktionsskattningar, men originalresultaten kunde inte kontrolleras på nytt. Uppgiften är därför preliminär i denna framställning. Även om förändringen bekräftas kan ett enarmsförsök inte ensamt skilja fisetinets bidrag från naturlig variation, annan behandling eller förändrat beteende. [23]
Inflammation under cancerbehandling
Farsad-Naeimi och medarbetare studerade 37 personer som fick cytostatika mot kolorektalcancer. Arton tilldelades fisetin och nitton placebo. Förändringen i IL-8 skilde sig mellan grupperna, medan alla undersökta markörer inte visade motsvarande skillnad. [15]
Det är ett avgränsat fynd om inflammationsstatus under pågående cancerbehandling. IL-8 är inte ett mått på att tumören har krympt, och försöket ger inget belägg för förbättrad överlevnad. Fullständiga metoder och skaderapportering har inte kunnat bedömas från det tillgängliga originalabstractet. [15]
Långvariga symtom hos Gulfkrigsveteraner
Hodgin och medarbetare undersökte flera växtämnen i ett mindre försök vid Gulfkrigssjukdom. Fisetinets huvudanalys omfattade tio personer. Placebo följdes av lägre och högre fisetinexponering i en fast ordning. Någon övertygande minskning av den sammanlagda symtombördan visades inte. [16]
Rapporten benämner vissa jämförelser olika i abstract och resultattext, vilket begränsar användningen av dess exakta p-värden. Den fasta ordningen gör det också svårt att skilja behandling från tidsförlopp. Resultat för resveratrol eller luteolin i samma publikation gäller andra ämnen och ska inte tillskrivas fisetin. [16]
Stroke: en osäker sjukhusrapport
Vid ischemisk stroke är hjärnans blodförsörjning akut störd. Wang och medarbetare rapporterade 2019 ett försök med 192 patienter där fisetin gavs som tillägg till propplösande behandling. I en senare behandlad undergrupp med 31 personer per arm rapporterades bättre kortsiktiga neurologiska skattningar. Motsvarande fördel sågs inte i de tidigare behandlade grupperna. [17]
Administrationsvägen och beredningen är oklart beskrivna, och vissa tabellvärden har svårtolkade enheter. Samvariation mellan inflammationsmarkörer och neurologiska skattningar fastställer inte heller en verkningsmekanism. Rapporten ger därför inget tillförlitligt behandlingsschema, ingen grund för egenbehandling och inget skäl att fördröja akutvård. [17,22]
Benomsättning och covid-19
Benstudien med registreringen NCT04313634 illustrerar betydelsen av att identifiera rätt behandling. Den publicerade huvudrapporten jämför dasatinib plus quercetin med kontroll. En ursprunglig fisetinarm togs bort från huvudanalysen efter ändringar i samband med pandemin och kostnadsproblem. Resultaten för preparatparet är inte resultat för fisetin, och de visar inte att fisetin förebygger frakturer. [18]
COVID-FIS utformades för äldre personer med covid-19 på vårdboenden. Den lästa publikationen från 2021 beskriver bakgrund och försöksplan, inte färdiga effektresultat. [19]
I den bevarade registeravläsningen anges att COVID-FIS senare stoppades för futility: fortsatt studie bedömdes osannolik att visa den avsedda nyttan inom upplägget. Originalbeslutet och de fullständiga resultatfälten kunde inte nykontrolleras här. Uppgiften behålls därför med denna källgräns och ska inte ersättas av en berättelse om visad covidnytta. [25]
Vad skulle ett framtida positivt fynd behöva betyda?
Ett positivt laboratorieresultat kan vara en viktig början utan att besvara hela behandlingsfrågan. För en viss produkt behöver den tillräckliga exponeringen nå relevanta celler. Cellförändringen behöver därefter hänga samman med ett utfall som betyder något för personen, exempelvis lättare rörelse, mindre sjuklighet eller bibehållen funktion.
Ett protokoll av Tavenier och medarbetare från 2026 planerar en placebokontrollerad prövning hos medelålders och äldre vuxna. Huvudutfallet är förändring i blodmarkören suPAR, medan oönskade händelser och andra mått följs separat. Protokollet visar hur en fråga avgränsas, men innehåller inga behandlingsresultat. Även en framtida förändring av suPAR skulle behöva skiljas från visad föryngring eller förlängt liv. [20]
Det praktiskt viktiga är därför att fråga vilket resultat ett påstående gäller. ”Högre upptag”, ”lägre inflammationsmarkör” och ”bättre hälsa” beskriver olika led. Ett ämne kan påverka flera av dem, men förbindelsen får inte antas vara klar bara för att uttrycken förekommer i samma produktbeskrivning.
Säkerhet och vård i Sverige
Rådgör med läkare eller annan kvalificerad vårdgivare innan du påbörjar en alternativ behandling, särskilt vid pågående sjukdom, läkemedelsbehandling, graviditet, amning eller annat tillstånd som kan påverka lämpligheten.
Vad har faktiskt rapporterats?
Upptagsförsöket med femton friska personer beskrev två fall av magbesvär, trots en mer generell formulering om frånvaro av biverkningar i slutsatsen. Vid Gulfkrigssjukdom avbröt en deltagare den högre fisetinexponeringen efter illamående och reflux; besvären förbättrades därefter. Dessa uppgifter ska bedömas på sin faktiska nivå, inte döljas av att ämnet förekommer i mat. [9,16]
Knäförsökets konferensrapport redovisade fyra allvarliga händelser, två i vardera gruppen. De gällde operationer för tillstånd som författarna beskrev som till synes orelaterade till insatsen. Att grupperna inte skilde sig statistiskt i en liten studie fastställer inte allmän säkerhet. [13]
Den äldre registeravläsningen för benstudien anger också en allvarlig magsäcksblödning i fisetinarmen. Resultatposten har inte kunnat kontrolleras på nytt, och orsakssambandet är inte fastställt. Uppgiften kvarstår som en öppen säkerhetsfråga, inte som en beräknad risk för alla fisetinprodukter. [24]
Mat och koncentrerade tillskott är olika exponeringar
Livsmedelsverkets vägledning beskriver hur koncentrerade tillskott, föroreningar och kombinationer med läkemedel kan medföra risker. Det är generella tillskottsråd, inte en särskild toxicitetsprövning av fisetin. Att ett ämne ingår i vanliga livsmedel ger inte ett säkerhetsbesked för varje koncentrerad beredning. [21]
Den som använder läkemedel behöver låta läkare eller apotek bedöma den aktuella kombinationen. Ta med produktens innehållsförteckning. Ett försöks exklusionslista är inte en fullständig lista över bevisade interaktioner, och avsaknad av rapporterade problem i små försök betyder inte att sällsynta eller sena skador är uteslutna.
Fisetintillskott ska inte ersätta ordinerad behandling eller nödvändig utredning. Det gäller särskilt när ett markörfynd används som argument för att ändra cancerbehandling, behandla kärlsjukdom eller hantera nytillkomna symtom.
Ring 112 omedelbart vid misstänkt stroke, exempelvis plötsligt hängande mungipa, svaghet i en arm eller svårighet att tala. Ring även om symtomen är milda eller har gått över. Kör inte själv. Kosttillskott får aldrig fördröja denna vård. [22]
Kommenterade källor
1. Schmid J. Ueber das Fisetin, den Farbstoff des Fisetholzes. Berichte der deutschen chemischen Gesellschaft. 1886;19:1734–1749. Tyska. https://doi.org/10.1002/cber.18860190223
Förlagets bibliografiska originalpost. Används för publikationshistorik; hela kemiarbetet har inte lästs.
2. Maher P, Akaishi T, Abe K. Flavonoid fisetin promotes ERK-dependent long-term potentiation and enhances memory. PNAS. 2006;103:16568–16573. Engelska. https://doi.org/10.1073/pnas.0607822103
Originalabstract. Historiskt forskningsspår i råttvävnad och möss, inte klinisk minnesbehandling. Fullständiga metoder och bindningar är inte granskade här.
3. Zhu Y et al. New agents that target senescent cells: the flavone, fisetin, and the BCL-XL inhibitors, A1331852 and A1155463. Aging. 2017;9:955–963. Engelska. https://doi.org/10.18632/aging.101202
Centrala originalavsnitt om celltyper, apoptos och mätningar. Flera författare och Mayo Clinic redovisade ekonomiska intressen i senolytikapatent. Andra testade substanser hålls isär från fisetin.
4. Yousefzadeh MJ et al. Fisetin is a senotherapeutic that extends health and lifespan. EBioMedicine. 2018;36:18–28. Engelska. https://doi.org/10.1016/j.ebiom.2018.09.015
Utvalda fulltextavsnitt om celler, ex vivo-vävnad och möss. NIH- och stiftelsestöd samt senolytikarelaterade patentintressen redovisas. Titeln återger författarnas formulering; human livslängd undersöktes inte.
5. Dang TND. Studies on novel immunosuppressive agents in experimental arthritis. Avhandling, Karolinska Institutet; 2006. Engelska. https://openarchive.ki.se/articles/thesis/Studies_on_novel_immunosuppressive_agents_in_experimental_arthritis/26924899
Indexerad originaltext och metadata. Fulltextåtkomst misslyckades. Används endast som svenskt akademiskt dokumentationsspår.
6. Krizhanovsky V et al. Senescence of activated stellate cells limits liver fibrosis. Cell. 2008;134:657–667. Engelska. https://doi.org/10.1016/j.cell.2008.06.049
Hela originalabstractet. Avgränsat musförsök om skyddande senescensfunktion, inte fisetinbehandling. Full metod och bindningar är inte granskade.
7. Henschke K et al. Targeting Cellular Senescence with Liposome-Encapsulated Fisetin: Evidence of Senomorphic Effect. International Journal of Molecular Sciences. 2025;26:7489. Engelska. https://doi.org/10.3390/ijms26157489
Utvalda originalmetoder och resultat om metabol aktivitet, levande/döda celler och utsöndring. Polska National Science Centre finansierade; inga intressekonflikter deklarerades. Cellkultur, inte oral produktprövning.
8. Numani A et al. Fisetin-Mediated Topical Modulation of Senescent Cells in Skin Improves Wound Healing Dynamics in Diabetic Mice. Plastic Surgery. 2026. Engelska. https://doi.org/10.1177/21621918261426580
Originalabstract. Fullständiga sårslutningsresultat, metod och bindningar har inte kunnat kontrolleras. Lokal behandling av diabetiska möss.
9. Krishnakumar IM et al. Enhanced bioavailability and pharmacokinetics of a novel hybrid-hydrogel formulation of fisetin orally administered in healthy individuals: a randomised double-blinded comparative crossover study. Journal of Nutritional Science. 2022;11:e74. Engelska. https://doi.org/10.1017/jns.2022.72
Relevanta fulltextavsnitt, inklusive normalisering och magbesvär. Akay finansierade; FENUMAT-teknik och Life Extensions kommersiella produktkoppling anges. Aktuell försäljningsstatus är inte kontrollerad.
10. Hambright WS et al. Clinical validation of C12FDG as a marker associated with senescence and osteoarthritic phenotypes. Aging Cell. 2024;23:e14113. Engelska. https://doi.org/10.1111/acel.14113
Utvalda originalavsnitt om tio självrapporterande användare och marköranalys. NIH-, försvars-, donations- och stiftelsestöd; patent- och royaltyanknytningar redovisas. Ingen randomiserad effektjämförelse för denna undergrupp.
11. Alipour M et al. Fisetin supplementation and interval resistance with aerobic training: changes in Maresin-1 and inflammatory markers in men with obesity [förkortad titel]. Journal of the International Society of Sports Nutrition. 2026. Engelska. https://doi.org/10.1080/15502783.2026.2679718
Egen läsning av originalabstractet. Samma försöksidentitet som källa 12 enligt det bevarade källunderlaget. Fulltextens rapporteringsmotsägelser och deklarationer har inte nykontrollerats.
12. Alipour M et al. The Effects of Interval Resistance–Aerobic Training and Fisetin Supplementation on Asprosin and Selected Adipokines in Obese Men: A Double-Blind Randomized Control Trial. Nutrients. 2026;18:433. Engelska. https://doi.org/10.3390/nu18030433
Utvalda originalmetoder, resultat och deklarationer. Fullföljare och imputerad analys skiljs åt. Ingen extern finansiering eller konkurrerande intressen deklarerades.
13. Tashman S et al. Results From A Randomized Clinical Trial Evaluating The Senolytic Fisetin For Treating Knee Osteoarthritis. ORS Annual Meeting; 2025. Paper 429. Engelska. https://www.ors.org/wp-content/uploads/AM25/429.pdf
Hela konferenstexten och diagrammen lästa. Finansiering från Office of Naval Research. Flera företagsrelationer deklareras. Samma försök som NCT04210986, inte en oberoende upprepning.
14. Amadio PC. Phase 2 Clinical Trial of Fisetin to Treat Carpal Tunnel Syndrome (FITCATS). Protokollversion 8.0, 1 april 2024; NCT05416515. Engelska. https://cdn.clinicaltrials.gov/large-docs/15/NCT05416515/Prot_SAP_000.pdf
Relevanta protokollavsnitt och sammanfattning lästa. Beskriver planering och urval, inte faktiskt utfall. Protokollets säkerhetsförväntningar är inte säkerhetsresultat.
15. Farsad-Naeimi A et al. Effect of fisetin supplementation on inflammatory factors and matrix metalloproteinase enzymes in colorectal cancer patients. Food & Function. 2018;9:2025–2031. Engelska. https://doi.org/10.1039/c7fo01898c
Hela originalabstractet. Inflammationsmarkörer, inte tumörrespons eller överlevnad. Fullständig skade-, finansierings- och jävsredovisning är oläst.
16. Hodgin KS et al. A Placebo-Controlled, Pseudo-Randomized, Crossover Trial of Botanical Agents for Gulf War Illness: Resveratrol (Polygonum cuspidatum), Luteolin, and Fisetin (Rhus succedanea). International Journal of Environmental Research and Public Health. 2021;18:2483. Engelska. https://doi.org/10.3390/ijerph18052483
Centrala metoder, fisetinresultat, skadeavsnitt och deklarationer. Försvars- och NIH-stöd; inga intressekonflikter deklarerades. Jämförelsebenämningen är inte genomgående konsekvent.
17. Wang L et al. Fisetin Prolongs Therapy Window of Brain Ischemic Stroke Using Tissue Plasminogen Activator: A Double-Blind Randomized Placebo-Controlled Clinical Trial. Clinical and Applied Thrombosis/Hemostasis. 2019;25. Engelska. https://doi.org/10.1177/1076029619871359
Utvalda fulltextavsnitt. Oklar exponering och svårtolkade tabellenheter begränsar slutsatsen. Författarna deklarerade inga anslag eller intressekonflikter.
18. Farr JN et al. Effects of intermittent senolytic therapy on bone metabolism in postmenopausal women: a phase 2 randomized controlled trial. Nature Medicine. 2024;30:2605–2612. Engelska. https://doi.org/10.1038/s41591-024-03096-2
Utvalda originalavsnitt om studieändring, deltagarflöde och analysgrupper. Används för att skilja D+Q-resultaten från den borttagna fisetinarmen, inte som fisetinsäkerhet.
19. Verdoorn BP et al. Fisetin for COVID-19 in skilled nursing facilities: Senolytic trials in the COVID era. Journal of the American Geriatrics Society. 2021;69:3023–3033. Engelska. https://doi.org/10.1111/jgs.17416
Originalabstract och publikationsidentitet. Beskriver vetenskaplig bakgrund och planerat försök; ingen senare resultatrapport.
20. Tavenier J et al. Low-Dose Fisetin Supplementation and Its Association With Chronic Inflammation in Middle-Aged and Older Adults: Study Protocol for a Triple-Blind, Randomised, Placebo-Controlled Trial. Basic & Clinical Pharmacology & Toxicology. 2026;139:e70290. Engelska. https://doi.org/10.1111/bcpt.70290
Relevanta protokoll- och deklarationsavsnitt. Sjukhus-/forskningsfinansiering och MoleQlar som kontraktstillverkare. Ove Andersen redovisar suPAR-patent licensierade till ViroGates; företaget uppges inte stödja eller medverka i studien.
21. Livsmedelsverket. Risker med kosttillskott, Kontrollwiki. Svenska. https://kontrollwiki.livsmedelsverket.se/artikel/84/risker-med-kosttillskott
Utvalda myndighetsavsnitt om allmänna risker, kombinationer och föroreningar. Vägledning för livsmedelskontroll, inte fisetinspecifik riskprövning. Lästa 13 oktober 2026.
22. 1177. Stroke. Svenska. https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/hjarna-och-nerver/stroke-och-blodkarl-i-hjarnan/stroke/
Aktuella symtom- och akutvårdsavsnitt. Svensk vårdvägledning, inte utvärdering av fisetin. Lästa 13 oktober 2026.
23. ClinicalTrials.gov. NCT05416515 – A Study of Fisetin to Treat Carpal Tunnel Syndrome. Engelska. https://clinicaltrials.gov/study/NCT05416515
Registeridentitet för den preliminära resultatfrågan. Resultatfälten kunde inte nykontrolleras. Den äldre avläsningen är separat redovisad i arbetsloggen och har inte fått ny originalläskredit.
24. ClinicalTrials.gov. NCT04313634 – Targeting Cellular Senescence With Senolytics to Improve Skeletal Health in Older Humans. Engelska. https://clinicaltrials.gov/study/NCT04313634
Registeridentitet för den öppna säkerhetsuppgiften. Aktuella resultat- och händelsefält kunde inte läsas; en äldre registeranteckning är inte en ny originalkontroll.
25. ClinicalTrials.gov. NCT04537299 – COVID-FIS. Engelska. https://clinicaltrials.gov/study/NCT04537299
Registeridentitet för det tidigare rapporterade stoppbeslutet. Originalresultat och fullständig beslutsrapportering kunde inte nykontrolleras.