Tekniken kommer före mängden

1177 beskriver ett knip som en stängning kring öppningarna, följd av ett lyft uppåt och inåt. Börja lugnt, andas som vanligt och undvik att krysta nedåt. Försök hålla mage, skinkor och ben avslappnade. Efter knipet ska musklerna släppa helt; vila minst lika länge som du spände dem. [1]

Träna inte genom att avbryta urinstrålen. När du kissar eller tömmer tarmen behöver bäckenbotten kunna slappna av. Om rörelsen är svår att hitta kan du få hjälp med teknik och anpassning. När du klarar både knip och vila kan träningen utvecklas mot styrka, snabbhet och uthållighet. [1]

Tydligt stöd vid ansträngningsläckage hos kvinnor

En Cochraneöversikt omfattade 31 studier och 1 817 kvinnor med urinläckage. Vid ansträngningsläckage uppgav 56 procent bot efter bäckenbottenträning, jämfört med 6 procent efter ingen behandling eller en overksam kontroll. Just den jämförelsen byggde på fyra studier med 165 kvinnor och bedömdes ha hög tillförlitlighet. [2]

Det är ett tydligt positivt resultat för den studerade patientgruppen. Siffrorna är inte en garanti för en enskild person och gäller inte alla former av bäckenbesvär. Översikten stödjer även förbättrade symtom och mindre läckage, medan långsiktiga resultat behöver följas bättre. [2]

Den brittiska riktlinjeorganisationen NICE rekommenderar minst tre månaders handledd träning som förstahandsbehandling för kvinnor med ansträngningsläckage eller blandat ansträngnings- och trängningsläckage. Det är en behandlingsrekommendation för dessa besvär, inte en svensk vårdgaranti eller ett identiskt program för alla. [3]

Efter förlossning

En översikt från 2025 undersökte träning under det första året efter förlossning. I sju lottade studier med 1 930 deltagare var förekomsten av urinläckage lägre med bäckenbottenträning än i kontrollgrupperna. Tillförlitligheten bedömdes som måttlig. [4]

Ett positivt resultat för framfall byggde däremot på endast en studie med 123 deltagare. Kunskapen om bland annat symtomens svårighetsgrad och sexuell funktion var mer begränsad. Bukmuskelträning och bäckenbottenträning analyserades som olika insatser; resultat om delade magmuskler ska därför inte tillskrivas knipövningar. [4]

Före och efter prostataoperation

En Cochraneöversikt från 2023 fann osäkra resultat för flera konservativa behandlingar efter prostataoperation. För träning med biofeedback pekade självrapporterad och objektivt mätt bot åt olika håll vid sex till tolv månader. Studierna hade metodproblem och varierande upplägg. [5]

En senare översikt granskade specifikt handledda program där korrekt muskelaktivering först hade bekräftats. Tretton av tjugo studier rapporterade positiva resultat. Det är inte detsamma som att tretton av tjugo patienter blir hjälpta; någon gemensam sammanvägd effekt beräknades inte eftersom uppläggen skilde sig. [6]

En metaanalys publicerad 2026 undersökte träning som började före radikal prostataoperation. Sex studier ingick. Återhämtningen av kontinens var bättre efter tre månader, men skillnaderna var inte statistiskt säkerställda efter en, sex eller tolv månader. Tidpunkt och uppföljning påverkar alltså vilken fråga resultatet besvarar. [7]

De här översikterna är inte tre nya behandlingsförsök och kan innehålla samma äldre studier. Träningen behöver anpassas till operation, återhämtning och symtom tillsammans med behandlande vårdpersonal. [5]

Ger tekniska hjälpmedel extra effekt?

Biofeedback ger information om muskelaktiviteten, exempelvis via en mätare. En Cochraneöversikt från 2025 omfattade 41 studier med 3 483 kvinnor. Att lägga biofeedback till bäckenbottenträning gav liten eller ingen skillnad i inkontinensrelaterad livskvalitet och troligen liten eller ingen skillnad i självrapporterad bot eller förbättring. [8]

Vissa deltagare var mer nöjda med träningen, men resultaten visar inte att alla behöver en mätare. Obehag från vaginala eller rektala hjälpmedel rapporterades i några studier. Nyttan av träningen och nyttan av ett extra hjälpmedel behöver bedömas var för sig. [8]

Säkerhet – när avspänning behöver prioriteras

Spända bäckenbottenmuskler kan ge smärta, obehag och svårigheter vid toalettbesök. Mer kraftfull träning är då inte ett självklart nästa steg. I 1177:s information om smärta och spänning betonas bland annat andning, avspänning och bättre muskelkontroll. Anpassa fysisk aktivitet så att den inte ökar besvären. [9]

Kontakta vårdcentral eller fysioterapeut om du har smärta eller misstänker för hög spänning, särskilt om du har svårt att slappna av eller får ökade besvär av övningarna. Ring 1177 om du behöver hjälp att bedöma symtomen och hitta rätt vård. [9]

Utgivare och intressen

Enligt utgivarens uppgifter säljer Lundberg Selection AB inga fysiska produkter men har egna digitala finder-produkter och verktyg på homeopati.se, illnessfinder.com, remedyfinder.net, sanabit.com och webhomeopath.com. Utökade betalfunktioner på alternativmedicin.se övervägs; något beslut är ännu inte fattat. Uppgifterna lämnades av utgivaren den 6 september 2026. Dessa kopplingar redovisas för att läsaren ska kunna bedöma utgivarens intressen.

Källor

  1. 1177. Bäckenbottenträning.Nationell patientinformation om funktion, teknik, vila och att inte träna vid urinering; filmer inte granskade.
  2. Dumoulin C et al. Pelvic floor muscle training versus no treatment, or inactive control treatments, for urinary incontinence in women. Cochrane Database Syst Rev. 2018;10:CD005654.Originalabstract med urval, jämförelser, resultat och begränsningar läst; fullständig finansiering inte granskad.
  3. NICE. Urinary incontinence and pelvic organ prolapse in women: management. NG123, rekommendation 1.4.4.Rekommendation om minst tre månaders handledd träning vid ansträngnings- eller blandinkontinens; brittisk vårdriktlinje.
  4. Beamish NF et al. Impact of postpartum exercise on pelvic floor disorders and diastasis recti abdominis: a systematic review and meta-analysis. Br J Sports Med. 2025;59:562–575.Originalabstract med urval, jämförelser, resultat och begränsningar läst; fullständig finansiering inte granskad.
  5. Johnson EE et al. Conservative interventions for managing urinary incontinence after prostate surgery. Cochrane Database Syst Rev. 2023;4:CD014799.Originalabstract med urval, jämförelser, resultat och begränsningar läst; fullständig finansiering inte granskad.
  6. Gerlegiz ENA et al. Structured and supervised pelvic floor muscle training following confirmed contraction in post-prostatectomy urinary incontinence: a systematic review of randomized controlled trials. J Cancer Surviv. 2025.Originalabstract med urval, jämförelser, resultat och begränsningar läst; fullständig finansiering inte granskad.
  7. Terzoni S et al. Preoperative Pelvic Muscle Training for Continence Recovery After Prostatectomy: Yet Another Meta-Analysis? Neurourol Urodyn. 2026;45:127–136.Originalabstract med urval, jämförelser, resultat och begränsningar läst; fullständig finansiering inte granskad.
  8. Fernandes ACN et al. Pelvic floor muscle training with feedback or biofeedback for urinary incontinence in women. Cochrane Database Syst Rev. 2025;3:CD009252.Originalabstract med urval, jämförelser, resultat och begränsningar läst; fullständig finansiering inte granskad.
  9. 1177, Västra Götalandsregionen. Smärta och spänning i bäckenbotten hos kvinnor.Avspänning, anpassad aktivitet och svenska vårdkontakter lästa.