Börja med målet och behandlarens kompetens

En fysioterapeut kan arbeta med balans, en psykoterapeut med psykiska besvär och en lärare med pedagogiska mål. Det är olika uppdrag även om samma stall används. Hästnäringens Nationella Stiftelse beskriver att Organisationen för Hästunderstödda Insatser rekommenderar en relevant grundprofession, hästkunskap och särskild tilläggskompetens. Fråga vem som ansvarar för behandlingen, vem som sköter hästen och hur resultatet ska följas. [1]

Vad skiljer de olika formerna åt?

Hästens rörelse i rehabilitering

American Hippotherapy Association använder hippoterapi för ett arbetssätt där arbetsterapeuter, fysioterapeuter eller logopeder använder hästens rörelse inom sin behandlingsplan. Rörelsen ger en återkommande kroppslig uppgift som kan anpassas till personens förmåga och mål. Organisationen beskriver det som ett behandlingsverktyg inom dessa professioner, inte som en fristående terapi. Det är en amerikansk professionsbeskrivning, inte en svensk behörighetsregel. [3]

Terapeutisk ridning kan i stället vara ett särskilt ridprogram med mål för exempelvis samspel, färdigheter eller aktivitet. Ett resultat för ett sådant upplägg kan därför inte utan vidare överföras till psykoterapi från marken eller vanlig ridundervisning. Vilka moment, ledare och jämförelser som ingår behöver framgå. [3] [4]

Samspel och hästens beteende

Hästen är en levande individ med egna behov. Att den närmar sig, vänder bort huvudet eller går undan är beteenden som behöver förstås i situationen. De är inte ett tillförlitligt test av deltagarens personlighet eller dolda trauma. IAHAIO:s riktlinjer betonar kunskap om hästars beteende och avråder från godtyckliga tolkningar där hästen tillskrivs mänskliga avsikter. [5]

Vad visar studierna för olika målgrupper?

Motorik hos barn med cerebral pares

En sydkoreansk randomiserad studie från 2015 omfattade 92 barn med cerebral pares, fyra till tio år gamla och med olika grad av rörelsenedsättning. Efter åtta veckor förbättrades mått på grovmotorik och balans mer i hippoterapigruppen än i kontrollgruppen; 91 barn fullföljde mätningarna. Vilka motoriska delmoment som förbättrades varierade med barnens funktionsnivå. Resultatet gäller denna korta behandlingsperiod och visar inte hur länge förbättringen kvarstår. Här har originalets sammanfattning granskats, inte hela rapporten. [6]

Irritabilitet och samspel hos barn med autism

En amerikansk studie från 2015 lottade 127 barn och ungdomar till tio veckors terapeutisk ridning eller ett liknande stallprogram utan hästar. Huvudanalysen omfattade 116 deltagare. Ridgruppen förbättrades mer i irritabilitet och överaktivitet samt vissa kommunikationsmått. Däremot påvisades ingen skillnad i anpassningsförmåga i vardagen eller de använda motoriska testen. Föräldrarna kände till gruppindelningen, och många sekundära utfall prövades utan statistisk justering. Studien hade stöd från amerikanska National Institute of Nursing Research; författarna redovisade även andra forsknings- och professionskopplingar. [4]

En iransk studie från 2026 följde 48 barn med autism under ett program med tolv tillfällen. Träningsgruppen förbättrades i tester av bland annat arbetsminne, planering och impulskontroll jämfört med väntelistan. Grupperna bildades dock efter familjernas önskemål och tider, utan lottning. Även hjärnans elektriska aktivitet mättes, men någon direkt koppling mellan de individuella mätförändringarna och bättre testresultat påvisades inte. Det går därför inte att använda studien som bevis för en fastställd neurologisk behandlingsmekanism. [7]

PTSD hos veteraner

I en liten studie med 20 veteraner fick tio hästunderstödd psykoterapi som tillägg till pågående behandling, medan tio fortsatte sin vanliga behandling. Efter sex veckor hade PTSD-symtomen minskat i båda grupperna. Förändringen skilde sig inte statistiskt säkerställt mellan grupperna, och det gjorde inte heller förändringarna i resiliens eller kortisol. Grupperna hade tilldelats i ordningsföljd, utan lottning. Studien fastställer varken en tilläggseffekt eller att behandlingarna är likvärdiga. Bedömningen bygger här på originalets sammanfattning. [8]

Depressiva symtom och arbete med livsberättelser

En tysk randomiserad studie publicerad 2026 undersökte ett åttaveckorsprogram som kombinerade hästkontakt med arbete kring deltagarnas livsberättelser. Femtio personer i åldern 50–66 år ingick i huvudanalysen. Gruppen rapporterade större minskning av depressiva symtom än kontrollgruppen utan behandling, och skillnaden kvarstod vid uppföljningen tre månader efter programmet. Personer med egentlig depression eller pågående antidepressiv behandling ingick inte. Studien jämförde inte med samma samtalsarbete utan häst och kan därför inte avgöra hästens särskilda bidrag. Finansieringen omfattade stiftelser, företag och donationer; författarna deklarerade inga intressekonflikter. [9]

Svenska deltagares erfarenheter

I en svensk kvalitativ studie intervjuades tio sjukskrivna personer med vanliga psykiska besvär efter en tolvveckorsinsats. De beskrev bland annat avkoppling, gemenskap, kroppslig aktivitet och betydelsefulla möten med hästarna. Intervjuerna ger kunskap om deltagarnas upplevelser. De mäter inte behandlingseffekt jämfört med annan rehabilitering eller hur många som återgick i arbete. Här har originalets sammanfattning granskats. [10]

Säkerhet för deltagaren

Upplägget behöver anpassas till din rörelseförmåga, förståelse av situationen och eventuella rädsla. Inför ridning ska teamet planera säker upp- och avsittning och det stöd du behöver. SLU:s rapport om hästunderstödda insatser betonar att både kunskap om funktionsnedsättning och hästens beteende behövs för att bedöma riskerna. [2]

När insatsen ges inom svensk hälso- och sjukvård ska du få information före samtycket och kunna ta tillbaka det. Kom överens om hur du kan pausa eller välja bort moment. [11]

Använd en väl tillpassad ridhjälm vid ridning. Svenska Ridsportförbundet anger att godkänd hjälm ska bäras inom förbundets rid- och körverksamhet och beskriver hur passformen kontrolleras. [12]

Ta upp pälsdjursallergi före besöket. Häst är en vanlig allergenkälla, och besvär kan uppstå även utomhus. Enligt 1177 ska du undvika djur som du är allergisk mot och ringa 112 om du får svårt att andas. Följ även stallets hygienrutiner: Jordbruksverket betonar rena händer, kläder och skor för att minska smittspridning. [13] [14]

Efter ett slag mot huvudet: ring 112 vid medvetslöshet längre än en minut, kramper eller långsam återhämtning efter svimning med yrsel, förvirring eller sömnighet. Ring 1177 om du misstänker hjärnskakning och behöver bedömning eller hjälp att hitta vård. [15]

Hästens välfärd

Hästen behöver vila, lämplig arbetsbelastning och möjlighet att avbryta en uppgift som orsakar obehag. IAHAIO:s riktlinjer beskriver hur smärta, stress och trötthet ska uppmärksammas och hur varje hästs arbetsuppgifter behöver anpassas. Att hästen står still betyder inte i sig att den mår bra. [5]

Svensk djurskyddslag kräver god behandling, skydd mot onödigt lidande, en god djurmiljö och möjlighet till viktiga naturliga beteenden. Den som tar hand om djuret ska ha tillräcklig kompetens för dess behov. Behandlingsmålet för människan upphäver inte dessa krav. [16]

Utgivare och intressen

Enligt utgivarens uppgifter säljer Lundberg Selection AB inga fysiska produkter men har egna digitala finder-produkter och verktyg på homeopati.se, illnessfinder.com, remedyfinder.net, sanabit.com och webhomeopath.com. Utökade betalfunktioner på alternativmedicin.se övervägs; något beslut är ännu inte fattat. Uppgifterna lämnades av utgivaren den 6 september 2026. Dessa kopplingar redovisas för att läsaren ska kunna bedöma utgivarens intressen.

Källor

  1. Hästnäringens Nationella Stiftelse. Hästunderstödda insatser.Svenska begrepp och OHI:s kompetensrekommendation; inte en lagregel.
  2. Håkanson M m.fl. Hästunderstödda insatser – samspel mellan hästens välfärd och människans säkerhet. SLU. 2021:10.SLU:s egen rapportsammanfattning läst; inte fullständig granskning av rapportens 109 sidor.
  3. American Hippotherapy Association. What is hippotherapy?Organisationens aktuella professionsdefinition läst; amerikansk kontext.
  4. Gabriels RL m.fl. Randomized controlled trial of therapeutic horseback riding in children and adolescents with autism spectrum disorder. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry. 2015.Fulltextens metod, primära/sekundära resultat och finansiering lästa.
  5. IAHAIO. Guidelines for equine care, welfare, training and handling. Version 1.0. Januari 2021.Avsnitt om vila, beteendetolkning och arbetsbelastning lästa; originalsidan 3 visuellt verifierad.
  6. Kwon JY m.fl. Effect of hippotherapy on gross motor function in children with cerebral palsy: a randomized controlled trial. J Altern Complement Med. 2015.Originalets sammanfattning läst; 92 barn, åtta veckor. Fulltext och finansiering inte verifierade.
  7. Mansourjozan Z m.fl. Hippotherapy for children with autism spectrum disorder: executive function and electrophysiological outcomes. Brain Sci. 2026.Originalets sammanfattning, metod och begränsningar lästa; ingen lottning, ingen visad EEG–beteendekoppling.
  8. Burton LE m.fl. Efficacy of equine-assisted psychotherapy in veterans with posttraumatic stress disorder. J Integr Med. 2019.Originalets sammanfattning läst; sekventiell tilldelning och inga säkerställda skillnader mellan grupperna.
  9. Schmidt J m.fl. Effect of equine-assisted biographical work in older adults with subclinical depression: a randomized controlled trial. BMC Complement Med Ther. 2026.Fulltextens urval, resultat, kontrollgrupp, begränsningar och finansiering lästa.
  10. Fridén L m.fl. Experiences of a therapeutic equine-assisted group intervention for people with common mental disorders on sick-leave. Issues Ment Health Nurs. 2024.Originalets sammanfattning läst; tio kvalitativa intervjuer, ingen jämförande effektanalys.
  11. Sveriges riksdag. Patientlag (2014:821), aktuell lydelse.Kapitel 4 och 5 om samtycke, barn och delaktighet lästa.
  12. Svenska Ridsportförbundet. Dags för ny hjälm? Tänk på detta!Aktuellt hjälm- och passformsråd läst; förbundets regelområde avgränsat.
  13. 1177. Pälsdjursallergi.Häst som allergenkälla, exponering utomhus och svensk 112-gräns lästa.
  14. Jordbruksverket. Sjukdomar, hygienregler och antibiotikaresistens hos hästar.Handhygien, rena kläder och besöksmiljö lästa.
  15. 1177. Hjärnskakning.Aktuella vårdgränser efter huvudskada lästa; ingen diagnos på distans.
  16. Riksdagen. Djurskyddslag (2018:1192). 2 kap. 1–4 §§.Gällande grundkrav på behandling, djurmiljö, naturligt beteende och kompetens lästa.