Den centrala frågan är vad som händer mellan gestaltningen och vardagen. Att en scen väcker känslor eller ger en upplevd insikt är ett resultat på sin nivå. Minskade symtom, lättare samspel och bättre vardagsfunktion behöver undersökas var för sig.
Hur växte dramaterapin fram?
Den moderna dramaterapin har flera utvecklingslinjer. Den brittiska yrkesföreningen BADTh beskriver möten mellan teaterarbete, pedagogik, arbetsterapi och psykoterapeutiska idéer. Föreningen bildades 1977 med bland andra Sue Jennings och Gordon Wiseman som betydelsefulla personer. Senare utvecklades utbildningar och skilda inriktningar, däribland Sesame-traditionen med anknytning till Marian Lindkvist. Det är föreningens egen historieskrivning, inte en oberoende granskning av varje historiskt led. [2]
I Nordamerika bildades den organisation som i dag heter North American Drama Therapy Association, NADTA, 1979. Dess beskrivning förenar arbete med roller, berättelser, lek och kroppsligt uttryck med bedömning, behandlingsmål och en terapeutisk relation. Yrkesbildningen innebar att dramatiskt arbete fick särskilda utbildnings- och ansvarssystem. [1]
En närliggande men egen utvecklingslinje är Jacob Levy Morenos psykodrama. Där har gestaltning av personliga situationer, rollbyte och återkoppling från gruppen en central plats. Morenos idéer om spontanitet och kreativitet har påverkat det dramabaserade området, men han är inte grundare av alla dramaterapitraditioner. [5,20]
Skillnaden är heller inte att dramaterapi alltid använder fiktion medan psykodrama alltid återger verkliga händelser. Båda kan arbeta med föreställda situationer och möjliga framtider. Det är teorin, arbetsformen, utbildningen och det konkreta programmet som avgör vilken metod som avses. Teaterns äldre historia visar ett kulturellt sammanhang för gestaltning; den fastställer inte att dagens terapier har bedrivits oförändrade sedan antiken.
Vad är dokumenterat i Sverige?
Ett aktuellt svenskt exempel är Helande Drama, som beskriver verksamhet med inslag från dramaterapi, dramapedagogik, coaching och konflikthantering. Det belägger att dramaterapibegreppet används i svensk verksamhet, men säger inte att alla erbjudanden där är hälso- och sjukvård. Verksamhetens egna påståenden om verkan behöver bedömas separat. [4]
Denna genomgång har inte fastställt ett första svenskt introduktionsår, en sammanhängande nationell etableringshistoria eller hur stor tillgången är inom vården. Svensk psykodramahistoria kan belysa en närliggande tradition men ersätter inte dokumentation av dramaterapins olika vägar hit.
Vad gör deltagaren och terapeuten?
Dramaterapi kan utgå från en berättelse, en vardagssituation, en rollfigur eller ett föremål. En känsla kan uttryckas genom en rörelse eller en röst innan den får ord. Dockor, masker och andra material kan användas, liksom improvisation utan rekvisita. Den tyska yrkesföreningen DGfT beskriver detta som olika möjligheter till uttryck, snarare än krav på en bestämd sorts scen. [3]
Deltagaren kan växla mellan att gestalta, betrakta och samtala. Terapeutens uppgift omfattar att välja en hanterbar form, uppmärksamma reaktioner och hjälpa till att knyta erfarenheten till det som personen söker hjälp för. I grupp tillkommer andra deltagares närvaro och respons.
Ett illustrativt exempel är en person som har svårt att be om hjälp. En påhittad berättelse om någon som alltid måste klara sig själv kan öppna frågan utan att personen genast behöver lämna privata uppgifter. En gestaltning kan sedan göra skillnaden mellan att tyst dra sig undan och att uttrycka ett behov tydligare. Exemplet beskriver en möjlig arbetsidé, inte ett prövat behandlingsrecept.
Det terapeutiska syftet skiljer arbetet från en teaterkurs, men avsikten ensam räcker inte. En behandling behöver också ett lämpligt urval, kompetent ledning och uppföljning. En skolaktivitet som stärker samarbete, en scenframställning och behandling av psykiska besvär kan använda liknande redskap och ändå vara olika insatser.
Hur kan en berättelse skapa ett användbart avstånd?
När en svår situation återkommer i tankarna kan uppmärksamheten fastna vid samma detaljer. I dramaterapins modell kan en roll eller berättelse ge ett mellanled: erfarenheten representeras av något som går att undersöka, i stället för att enbart återuppleva. Detta brukar beskrivas som symboliskt eller dramatiskt avstånd. [1]
Ett oberoende experiment av Kross och medarbetare undersökte en närliggande process hos skolbarn. Barnen fick reflektera över en ilskeväckande erfarenhet från ett mer distanserat respektive inlevelsenära perspektiv. Den distanserade gruppen visade lägre omedelbar känslomässig reaktion och ett annat innehåll i sina beskrivningar. Uteslutningar var ojämnt fördelade mellan grupperna, och föreslagna mellanled prövades inte genom separat lottning. [6]
Försöket stödjer en möjlighet att perspektivet påverkar hur en erfarenhet bearbetas för stunden. Det prövade varken dramaterapi eller varaktig förbättring av psykiska besvär.
För en deltagare kan avståndet därför vara något att reglera tillsammans med terapeuten. För litet avstånd kan göra materialet svårt att hantera; för stort kan göra arbetet opersonligt eller undvikande. Detta är en klinisk arbetsmodell, inte en regel om att starka känslor alltid ska undvikas. Experimentet ger heller inget skäl att avråda från andra behandlingar som systematiskt arbetar med att närma sig svåra minnen.
Rolltagande behöver möta verklig återkoppling
Att pröva en annan roll kan synliggöra fler möjliga tolkningar. Personen som uppfattar en kollegas tystnad som kritik kan exempelvis föreställa sig att kollegan är osäker eller upptagen. Det kan öppna ett samtal, men rolltagandet avgör inte vilken förklaring som stämmer.
Eyal, Steffel och Epley undersökte skillnaden mellan att föreställa sig någon annans perspektiv och att skaffa information från personen. Deras försöksserie gav inget konsekvent stöd för att perspektivtagande förbättrade träffsäkerheten. I det särskilt granskade försöket förbättrade samtal med partnern bedömningen av dennes preferenser, medan perspektivtagande inte gjorde det. Säkerhet i den egna bedömningen och faktisk träffsäkerhet kunde skilja sig. [7]
En användbar förbindelse blir därmed gestaltad möjlighet → frågor och återkoppling → prövad förståelse. Rollen kan hjälpa till att formulera en fråga. Den ger inte tillgång till en annan människas tankar.
Samma försiktighet gäller kroppsliga uttryck. En tystnad, spänd hållning eller stark inlevelse kan bli material för gemensam undersökning. Terapeuten behöver fråga vad uttrycket betyder för personen, snarare än att behandla det som ett avläst tecken på en dold konflikt.
Från beteendeövning till vardag
En scen kan göra ett handlingsalternativ konkret. Personen hör sina egna ord, märker hur det känns att uttala dem och får respons från någon annan. Det kan ge underlag för att förändra ett sätt att be om hjälp, sätta en gräns eller inleda ett samtal. Överföringen till vardagen är ändå ett eget led: andra människor och situationer reagerar inte nödvändigtvis som gruppen.
Ett äldre försök av Spencer och medarbetare jämförde social färdighetsträning, rehabiliterande drama och gruppdiskussion hos inneliggande personer med långvarig schizofreni. Endast färdighetsträningen gav säker förbättring av den mätta samtalsförmågan. Stödet för överföring till andra situationer var begränsat även där. [8]
Försöket gäller ett historiskt, specifikt program och avgör inte värdet av all modern dramaterapi. Det visar däremot varför deltagande i dramatiska aktiviteter inte automatiskt kan likställas med förbättrad social funktion.
Ett relevant vardagsmål kan därför vara mer avgränsat än att ”bli tryggare”: att kunna säga vad man behöver i en viss relation eller delta i en aktivitet som tidigare undveks. En väl genomförd scen och en faktisk förändring i detta mål är två olika observationer.
Gruppens stöd är en del av förutsättningarna
En förutsägbar grupp kan ge utrymme att bli lyssnad på och få respons utan att prestera inför en publik. Men andra deltagares reaktioner kan också göra arbetet svårare. Det som går att dela i ett enskilt samtal kan kännas utsatt inför kamrater, arbetskollegor eller personer som man senare möter utanför gruppen.
Därför behöver stöd, ledarkontakt och trygghet skiljas från metodens särskilda dramatiska moment. När en insats jämförs med väntelista får behandlingsgruppen ofta mer av allt detta. En jämförelse med en annan aktiv verksamhet ställer en snävare fråga om vad dramaarbetet tillför utöver kontakt och aktivitet. Det betyder inte att kontakt förklarar alla förbättringar; det betyder att bidragen behöver skiljas åt.
Vad visar den breda forskningsöversikten?
Orkibi och medarbetares metaanalys publicerades online 2023 och i tidskriftsvolym 2025. Den omfattade 30 kontrollerade studier med 1 567 deltagare: sju studier av dramaterapi och 23 av psykodrama. Arton var randomiserade och tolv hade kontrollgrupp utan randomisering. [9]
Det sammanvägda resultatet var positivt, med en standardiserad medelskillnad omkring 0,50. Det måttet uttrycker skillnaden i förhållande till variationen i resultaten; det betyder inte 50 procents förbättring. Jämförelser med aktiv behandling hade ett mindre punktestimat än jämförelser med väntelista eller vanlig vård. [9]
Deltagare, metoder och utfall varierade, och olika analyser gav skilda besked om möjlig publikationsbias, det vill säga snedvridning genom vilka resultat som blir tillgängliga. Den statistiskt osäkra skillnaden mellan dramaterapi och psykodrama visar inte att metoderna är likvärdiga för en bestämd diagnos.
Barn och unga: olika behov och olika mått
Keiller och medarbetare sammanställde 2023 femton publikationer om dramaterapi vid känslomässiga besvär hos barn och unga. Två publikationer beskrev samma undersökning. Sju arbeten innehöll kvantitativa resultat och tre hade kontrollgrupp. Bedömarnas blindning var frånvarande eller oklar. Förbättringar rapporterades, men även fall med liten förändring eller försämring. Barnens, föräldrarnas och lärarnas bedömningar gav inte alltid samma bild. [10]
Det spelar roll vem som bedömer vad. En lärare kan se bättre deltagande i klassrummet medan barnet fortfarande upplever oro. Ett formulär om motståndskraft, resiliens, är heller inte en diagnostisk bedömning av posttraumatiskt stressyndrom, PTSD.
Efter översvämningar
Anichebe och medarbetare rekryterade 362 barn och ungdomar i Nigeria efter översvämning och fördelade dem till drama, musik eller kontroll. Förlagets resultatutdrag anger 348 fullföljare efter fjorton bortfall. Båda aktiva grupperna hade förbättrade ångest- och posttraumatiska symtomskattningar. Skillnaden mellan drama och musik var inte statistiskt säkerställd, p = 0,23. Det fastställer varken överlägsenhet eller likvärdighet. Fullständiga diagnos-, kontroll- och uppföljningsmetoder har inte kunnat granskas här. [11]
I det tyska projektet Strong Kids analyserade Koch och medarbetare 238 barn efter översvämningskatastrofen 2021. För 127 av samma barn fanns dessutom observationer under en väntperiod. Det var inte två oberoende grupper. Pedagoger skattade ökad resiliens efter dramaverkstäderna, men de yngsta och de svårast översvämningsdrabbade visade inte samma omedelbara förändring. [12]
Jämförelsen saknade randomisering och blindning. En stor andel saknade mätvärden ersattes statistiskt, och bedömningar av tiden före katastrofen gjordes i efterhand. Resultatet beskriver pedagogernas observationer i detta projekt, inte verifierad återhämtning från PTSD.
Ett större försök utan tydlig övergripande fördel
Rousseau och medarbetare lottade 29 skolklasser med sammanlagt 477 deltagare till ett teaterbaserat uttrycksprogram, extra undervisningsstöd eller ordinarie undervisning. Programmet riktades till ungdomar i en migrationspräglad skolmiljö och leddes av personer med teater- och psykologisk kompetens. Någon säker övergripande fördel för funktionspåverkan, symtom eller skolbetyg visades inte. [13]
Utforskande delgruppsanalyser gick i olika riktningar. Forskarna beskrev också respektproblem och mobbning som kunde motverka känslomässig trygghet. Detta är ett viktigt motfynd för just skolprogrammet, inte en generell skadebedömning av dramaterapi eller av någon befolkningsgrupp.
Tillsammans visar exemplen varför barnets miljö behöver ingå i bedömningen. En övning som uppmuntrar öppenhet löser inte i sig en otrygg kamratmiljö.
Vuxna med psykos
Melvin och medarbetares översikt från 2024 omfattade elva heterogena studier, med både kvalitativa erfarenheter och kvantitativa resultat. Där beskrevs möjligheter till val, uttryck, relationer och självförståelse samt vissa positiva symtomfynd. Flera arbeten var mycket små; materialet var inte elva kontrollerade effektförsök. [14]
För denna patientgrupp behöver dramaarbetet passa in i den övriga vården. Att lättare kunna uttrycka en erfarenhet är ett annat mål än att minska psykotiska symtom eller förebygga återinsjuknande. Underlaget ger ingen grund för att avsluta annan psykiatrisk behandling.
Äldre: närvaro, livsberättelser och kognitiva förutsättningar
Lin och medarbetare undersökte 42 personer med demens vid fyra taiwanesiska dagverksamheter. Två verksamheter tilldelades insatsen och två kontrollvillkoret; de 42 deltagarna lottades inte var för sig. Originalabstractet rapporterar förbättrade depressiva symtom, uppmärksamhet och livskvalitet. [15]
Det lilla antalet verksamheter och den begränsade tillgången till full metod gör jämförelsen osäker. Abstractet beskriver ett kombinerat musik- och dramaprogram, så resultatet kan inte tillskrivas dramaterapin separat. Hur programmet genomfördes i detalj och hur bortfall hanterades har inte kunnat kontrolleras i fulltext. Resultatet visar inte att demenssjukdomen bromsades eller gick tillbaka.
Dramaarbete via video
Elkarif, Orkibi och Keisari undersökte ett program som förenade livsberättelser och playbackteater via Uniper Care. I playbackteater blir deltagarnas berättelser utgångspunkt för gestaltning. Här betonades positiva erfarenheter och framtidsmål. Kontrollgruppen fortsatte plattformens vanliga aktiviteter. [16]
Tidskriftsartikeln anger att 126 personer tilldelades grupper; 111 fullföljde (51 i insatsgrupperna och 60 i kontrollgrupperna). [16] Den redovisar också att fem män placerades i insatsgrupper utan lottning. [16] Konferensabstractet beskriver i stället 111 äldre deltagare som randomiserade, men redovisar inte tidskriftsartikelns deltagarflöde eller undantag. [17] Tidskriftsartikeln rapporterar förbättringar i social samhörighet, personlig utveckling, välbefinnande och depressiva symtom, medan ensamhetsmåttet inte minskade säkert. Deltagarna var utvalda för att kunna medverka i den digitala gruppformen. [16]
Upplevda processer i behandlingen undersöktes också, men analyserna fastställde ingen orsakskedja från ett särskilt dramamoment till förbättring. Tidskriftsartikeln och det senare konferensabstractet beskriver samma undersökning, inte en oberoende upprepning. [16,17]
Boendeomsorg och en olöst rapporteringsfråga
Sharkiyas artikel från 2026 rapporterar förbättrade depressions- och livskvalitetsskattningar i en kvasiexperimentell jämförelse mellan två grupper om 80 äldre. Samma deltagarantal och motsvarande medelvärden finns i författarens avhandlingsabstract från 2024. Det talar starkt för gemensamma data, men sambandet har inte bekräftats genom fullständig jämförelse av metoderna. [18,19]
Avhandlingsabstractet beskriver milda depressiva symtom vid starten. Förlagets dataförklaring till artikeln säger samtidigt att inga data skapades eller analyserades, vilket motsäger den empiriska rapporteringen. Motsägelsen är olöst. Resultatet bör därför läsas som ett begränsat symtomfynd, inte som visad remission eller som behandling av demens och svår depression.
Vad tillför forskningen om psykodrama?
Psykodrama har ett eget forskningsunderlag. López-González och medarbetares översikt omfattade femton kontrollerade rapporter med skilda problem och både positiva och uteblivna resultat. Den ger ingen gemensam effektstorlek för alla dramatiska terapiformer. [5]
Maya och medarbetare inkluderade 27 rapporter från 2018–2022: tre randomiserade försök, tretton kvasiexperiment och elva studier med en enda grupp. Resultaten var blandade, och endast en mindre del hade senare uppföljning. Wang och medarbetare sammanställde sju kinesiska rapporter, varav två klassificerades som kontrollerade utan randomisering. Flera program kombinerade psykodrama med läkemedel eller musik. [20,21]
Ett senare litet försök av Şahin och medarbetare omfattade 23 mödrar vars barn vårdades på neonatal intensivvårdsavdelning. Depressionspoäng och skattad benägenhet att förlåta förbättrades jämfört med en kontroll utan motsvarande gruppinsats. Det gäller symtomskattningar i denna situation, inte visad behandling av diagnostiserad förlossningsdepression. [22]
Översikterna återanvänder delvis samma primärstudier. Deras antal kan därför inte summeras som nya oberoende behandlingserfarenheter. Resultaten hör till respektive program, patientgrupp och utfall och blir inte nya dramaterapiförsök genom att tas upp här.
Hur kan nyttan följas?
Det är rimligt att formulera ett mål som går att känna igen utanför terapirummet: lättare kontakt med andra, mindre besvärande oro eller större möjlighet att delta i vardagen. Målet kan följas tillsammans med deltagarens egen upplevelse och, när det är relevant och överenskommet, observationer från närstående eller vårdpersonal.
Det behöver också gå att tala om utebliven nytta, obehag och sådant som fungerar sämre. En uppskattad aktivitet kan ha ett eget värde utan att vara den behandling som bäst svarar mot ett visst vårdbehov. Dramaterapins möjliga bidrag blir tydligare när uttryck, förståelse, symtom och vardagsfunktion hålls isär.
Säkerhet, frivillighet och vård i Sverige
Rådgör med läkare eller annan kvalificerad vårdgivare innan du påbörjar en alternativ behandling, särskilt vid pågående sjukdom, läkemedelsbehandling, graviditet, amning eller annat tillstånd som kan påverka lämpligheten.
Deltagandet behöver vara frivilligt, med möjlighet att avstå från en roll, pausa och begränsa vad som delas. Informationen ska vara begriplig även för barn och personer med kognitiva svårigheter. Gruppens sammansättning, språk, rörelsemöjligheter och deltagarnas behov av stöd behöver vägas in. Uteslutningar i en studie är inte automatiskt kontraindikationer, men de begränsar vilka personer studien ger kunskap om.
Gestaltning är inte ett test av minnens sanningshalt
Experimentell minnesforskning visar att föreställningar, återkoppling och ledande förslag kan påverka vad människor tror sig minnas. Det innebär inte att alla minnen är felaktiga. Däremot kan en levande scen, stark känsla eller gruppens instämmande inte bekräfta att en historisk händelse har inträffat. Laboratoriets resultat ger ingen riskfrekvens för falska minnen i dramaterapi. [23]
Kvarstående försämring behöver diskuteras och bedömas. Den ska inte automatiskt beskrivas som att ett trauma frigörs eller att behandlingen fungerar.
Integritet, inspelning och kompetens
Inför arbetet behöver det vara tydligt vilka som deltar, vad som dokumenteras, om inspelning förekommer och vem som får tillgång till materialet. Vid digitala möten tillkommer plattformens lagring och hantering av uppgifter. Kostnad och villkor för att avsluta bör också framgå. Den grekiska psykodramaföreningens etikkod behandlar sådana frågor, men är en utländsk professionskod, inte svensk lag. [24]
Vårdpersonalens tystnadsplikt och en överenskommelse mellan gruppdeltagare är olika saker. Absolut sekretess från andra deltagare kan inte utlovas. Fråga vilken utbildning, handledning och erfarenhet ledaren har av just de problem som hjälpen gäller. Psykoterapeut är en skyddad titel som kräver svensk legitimation; ett dramaterapidiplom eller en utländsk yrkesregistrering är en annan uppgift. [25,26]
När annan vård behöver vara nåbar
Vid kvarstående besvär efter en traumatisk händelse kan vården bedöma behovet av traumafokuserad behandling. Traumafokuserad KBT och EMDR är exempel som beskrivs av 1177; den informationen innebär ingen rekommendation av dramaterapi. Barn och unga kan få hjälp genom bland annat elevhälsa, första linjens psykiatri och BUP. [25]
Kontakta vårdcentral eller psykiatrisk mottagning vid misstanke om psykos. Den som tidigare har haft psykos och känner igen tecken på återinsjuknande bör kontakta sin psykiatriska mottagning. Dramaarbete får inte fördröja bedömningen eller användas som skäl att ändra ordinerade läkemedel utan ansvarig vårdgivare. [27]
Vid självmordstankar eller svårigheter att klara vardagen ska vårdcentral kontaktas. Om situationen känns outhärdlig eller du har planer på att ta ditt liv: sök genast psykiatrisk akutmottagning eller ring 112. Vänta då inte på ett terapibesök. Ring 1177 för sjukvårdsrådgivning. [28]
Kommenterade källor
Föränderliga webbkällor lästes den 10 oktober 2026. Vetenskapliga källor är på engelska om annat inte anges. Kommentarerna skiljer originalabstract, begränsad fulltextläsning och metodmiljöernas egna beskrivningar.
1. North American Drama Therapy Association. What is Drama Therapy? Professionens egen definition, historik och beskrivning av arbetsformer. Föreningen företräder yrket; sidan är inte en oberoende effektutvärdering. https://www.nadta.org/what-is-drama-therapy
2. British Association of Dramatherapists. BADth History. Egen institutionshistoria om yrkesbildning och olika influenser. Historiska detaljuppgifter och brittiska yrkesregler överförs inte till svenska förhållanden. https://www.badth.org.uk/about-the-british-association-of-dramatherapists/badth-history
3. Deutsche Gesellschaft für Theatertherapie. Drama Therapy. Engelsk metodbeskrivning. Används för arbetsformer och uttrycksmedel, inte som kliniskt effektbevis. https://www.dgft.de/en/drama-therapy/
4. Helande Drama & Utveckling. Startsida. Svenska. Egen kommersiell verksamhetsbeskrivning; belägger ett svenskt exempel. Aktuella personliga legitimationer och metodernas effekt har inte verifierats genom sidan. https://www.helandedrama.se/
5. López-González MA, Morales-Landazábal P, Topa G. Psychodrama Group Therapy for Social Issues: A Systematic Review of Controlled Clinical Trials. International Journal of Environmental Research and Public Health. 2021;18:4442. Abstract och utvalda resultat-, diskussions- och deklarationsavsnitt lästa. Ingen extern finansiering eller intressekonflikt deklarerad. https://doi.org/10.3390/ijerph18094442
6. Kross E med flera. The effect of self-distancing on adaptive versus maladaptive self-reflection in children. Emotion. 2011;11:1032–1039. Begränsad originalläsning av experimentets metod och resultat; omedelbar process, inte klinisk dramaterapiprövning. Full ekonomisk redovisning inte fastställd. https://doi.org/10.1037/a0021787
7. Eyal T, Steffel M, Epley N. Perspective mistaking: Accurately understanding the mind of another requires getting perspective, not taking perspective. Journal of Personality and Social Psychology. 2018;114:547–571. Översikt och ett särskilt experiment lästa; inte samtliga försök och bilagor. https://doi.org/10.1037/pspa0000115
8. Spencer PG, Gillespie CR, Ekisa EG. A controlled comparison of the effects of social skills training and remedial drama on the conversational skills of chronic schizophrenic inpatients. British Journal of Psychiatry. 1983;143:165–172. Originalabstract; historisk aktiv jämförelse. Fulltext och finansiering inte lästa. https://doi.org/10.1192/bjp.143.2.165
9. Orkibi H, Keisari S, Sajnani NL, de Witte M. Effectiveness of Drama-Based Therapies on Mental Health Outcomes… [förkortad titel]. Psychology of Aesthetics, Creativity, and the Arts. 2025;19:878–895; online 2023. Blandad metaanalys. Utvalda metod-, resultat- och begränsningsavsnitt lästa; en motsägande tabellrad används inte för slutsatser. https://doi.org/10.1037/aca0000582
10. Keiller E med flera. A systematic review of dramatherapy interventions used to alleviate emotional distress… [förkortad titel]. JCPP Advances. 2023;3:e12145. Originalets löptext läst i omfattande utdrag; bildtabeller och alla primärstudier inte granskade. Barts Charity-stöd; Keiller redovisar ett ideellt BADTh-uppdrag. https://doi.org/10.1002/jcv2.12145
11. Anichebe O med flera. Effectiveness of drama and music therapies as health communication interventions for reducing anxiety and posttraumatic disorders among children-victims of flood. Complementary Therapies in Clinical Practice. 2024;57:101890. Abstract och begränsade metod-/resultatutdrag. Fullständiga säkerhets- och finansieringsuppgifter saknas i läsningen. https://doi.org/10.1016/j.ctcp.2024.101890
12. Koch SC med flera. ‘Strong Kids’: Effects of drama therapy on child resilience after the 2021 German flood disaster. The Arts in Psychotherapy. 2025;92:102254. Abstract och valda originalutdrag om metod och analys. Överlappande väntobservationer och pedagogskattningar; full finansieringsdeklaration inte återläst. https://doi.org/10.1016/j.aip.2025.102254
13. Rousseau C med flera. A Cluster Randomized-Controlled Trial of a Classroom-Based Drama Workshop Program to Improve Mental Health Outcomes among Immigrant and Refugee Youth in Special Classes. PLOS ONE. 2014;9:e104704. Huvudsaklig resultat- och diskussionstext samt delar av metoden lästa. Kanadensiskt forskningsstöd; en författares redaktionsroll deklareras. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0104704
14. Melvin E med flera. A systematic review of dramatherapy interventions used to support adults with psychosis. Schizophrenia Research. 2024;267:44–54. Abstract och förlagsutdrag, inte hela syntesen. BADTh-finansiering anges; inga intressekonflikter deklareras. https://doi.org/10.1016/j.schres.2024.02.031
15. Lin LW, Lu YH, Chang TH, Yeh SH. Effects of Drama Therapy on Depressive Symptoms, Attention, and Quality of Life in Patients With Dementia. Journal of Nursing Research. 2022;30:e188; online 2021. Originalabstract och jävsuppgift: inga konflikter deklarerade. Full program-, kluster- och bortfallsanalys inte granskad. https://doi.org/10.1097/JNR.0000000000000468
16. Elkarif T, Orkibi H, Keisari S. Tele-drama therapy for community dwelling older adults with constricted life-space mobility: a randomized controlled trial. Journal of Positive Psychology. 2025;20:1015–1030; online 2024. Relevanta delar av fulltexten lästa direkt på förlagets webbsida: studiedesign/tilldelning, deltagarflöde, insats, utvalda resultat samt finansiering och deklarationer. 126 tilldelades; 111 fullföljde (51 insats, 60 kontroll), och fem män placerades i insatsgrupper utan lottning. Finansiering via privat familjestiftelse genom Haifa universitet; Uniper Care beskrivs som rekryterings-/plattformskontext, men kommersiella avtalsvillkor fastställs inte här. Författarna rapporterade inga potentiella intressekonflikter. Resultat-/supplementtabeller och PDF inte granskade. https://doi.org/10.1080/17439760.2024.2427581
17. Elkarif T, Keisari S, Orkibi H. Tele-Drama Therapy for Older Adults With Constricted Life-Space Mobility: A Randomized Controlled Trial. Innovation in Aging. 2025;9, supplement 2:igaf122.1808. Hela konferensabstractet läst i original XML. Det beskriver samma prövning som [16] och säger att 111 personer randomiserades; det redovisar inte tidskriftsartikelns 126 tilldelade, 111 fullföljande eller fem män utan lottning. Inte en replikation. https://doi.org/10.1093/geroni/igaf122.1808
18. Sharkiya SH. The Effect of Drama Therapy on Depressive Symptoms and Quality of Life Among Older Adults in Residential Care Facilities. Counselling and Psychotherapy Research. 2026;26:e70148. Förlagsabstract och motsägande dataförklaring lästa; full metod och ekonomiska deklarationer inte tillgängliga. https://doi.org/10.1002/capr.70148
19. Sharkiya S. The Effect of Drama Therapy on Depressive Symptoms and Quality of Life among Older Adults in Residential Care Facilities. Doktorsavhandling, Arab American University, 2024. Institutionspost och originalabstract lästa; avhandlingens fulltext inte återläst. Sannolikt samma deltagarmaterial som [18]. https://repository.aaup.edu/handle/123456789/1885
20. Maya J med flera. Psychodrama: implementation, study design and effectiveness: a systematic review. BMC Complementary Medicine and Therapies. 2025;25:232. Metod- och resultattext läst; inte alla primärstudier. Ingen finansiering eller konkurrerande intressen deklareras; AI-stöd för engelskt språk anges. https://doi.org/10.1186/s12906-025-04959-y
21. Wang X, Ding R, Luo R. Effectiveness of psychodrama on mental health outcomes based on Chinese samples… [förkortad titel]. Global Mental Health. 2024;11:e133. Metod- och resultattext läst; primära kinesiska rapporter inte granskade. China University of Labor Relations-finansiering; inga konkurrerande intressen deklareras. https://doi.org/10.1017/gmh.2024.89
22. Şahin M med flera. The effect of psychodrama-based group work on postpartum women's depression and forgiveness tendencies… [förkortad titel]. Archives of Psychiatric Nursing. 2026;63:152175. Originalabstract och korta förlagsutdrag. Full metod, bortfall och finansiering inte granskade. https://doi.org/10.1016/j.apnu.2026.152175
23. Muschalla B, Schönborn F. Induction of false beliefs and false memories in laboratory studies—A systematic review. Clinical Psychology & Psychotherapy. 2021;28:1194–1209. Abstract och valda originalavsnitt; inte hela tabellunderlaget. Ingen finansiering eller intressekonflikt deklareras. https://doi.org/10.1002/cpp.2567
24. Hellenic Psychodrama Association. Code of ethics. Engelsk version. Avsnitt om lämplighet, överenskommelser, inspelning, integritet och skydd lästa. Etiska professionskrav, inte svensk lag eller uppmätt säkerhet. https://psychodrama.org.gr/en/kodikas-deontologias/
25. 1177. Psykoterapi och psykologisk behandling. Svenska. Relevanta avsnitt om behandling, vårdingång, barn och unga, kompetens och rättigheter lästa. Ingen metodspecifik rekommendation av dramaterapi. https://www.1177.se/undersokning-behandling/behandlingar-vid-psykiska-sjukdomar-och-besvar/psykoterapi-och-psykologisk-behandling/
26. Socialstyrelsen. Psykoterapeut utbildad utanför EU och EES. Svenska. Den aktuella uppgiften om skyddad titel och svensk legitimation är kontrollerad. Ingen individuell registerkontroll av utövare har gjorts. https://legitimation.socialstyrelsen.se/legitimation/utanfor-euees/psykoterapeut-utbildad-utanfor-eu-ees/
27. 1177. Psykos och psykossjukdomar. Svenska. Aktuella vårdingångar och betydelsen av kontakt vid misstänkt insjuknande eller återinsjuknande. https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/psykiska-sjukdomar-och-besvar/psykos-och-vanforestallningar/psykos-och-psykossjukdomar/
28. 1177. Till dig som har självmordstankar. Svenska. Vårdgränser och omedelbar hjälp vid outhärdlig situation eller självmordsplaner. Övriga hjälplinjelistor har inte återgetts. https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/psykiska-sjukdomar-och-besvar/sjalvmordstankar/till-dig-som-har-sjalvmordstankar/