Det gör flera frågor relevanta. Hur känns trycket och rörelsen? Förändras uppmärksamheten eller möjligheten att komma till ro? Blir en vardagsaktivitet lättare? Dessa förändringar behöver skiljas från att en skada läker eller en sjukdom påverkas. Forskning om en bestämd handteknik eller lårmassage kan belysa delar av frågan, men beskriver ett smalare innehåll än Do-in som helhet.
Historiska spår från daoyin till modern Do-in
Namnet hör samman med kinesiskans daoyin och japanskans dōin. I historikern Dolly Yangs avhandling används översättningen ”leda och dra” för daoyin. Hon undersöker hur terapeutiska rörelseövningar införlivades i medicinska texter och institutioner i Kina, särskilt under Suidynastin. Övningarna förekom i både medicinska och religiösa sammanhang; de kan därför inte beskrivas enbart som en daoistisk trospraktik. [2]
Yangs genomgång visar också japanska skriftspår från långt före dagens kursverksamhet. Hon tar bland annat upp verk om dōin från 1600- och 1700-talen och senare japansk historisk forskning. Det visar att området har bearbetats och omtolkats under olika perioder. Det fastställer däremot ingen obruten överföringslinje från en viss äldre övning till varje modern Do-in-sekvens. [2]
En modern publiceringslinje är knuten till Michio Kushi. Japans nationalbibliotek katalogiserar exempelvis en japansk utgåva från 2007 med originaltiteln The book of do-in. Katalogposten dokumenterar boken och dess utgåva, inte innehållets medicinska riktighet eller att Kushi skulle ha skapat alla former av Do-in. [3]
I dagens shiatsumiljö beskriver Ichikawa självpraktiken med hänvisning till Shizuto Masunaga. Rörelse och andning ska enligt denna förklaringsram hjälpa energin att cirkulera i kroppen. Ichikawas egen beskrivning omfattar samtidigt sträckningar, hållningsövningar, självmassage, avspänning och meditation. Det är ett perspektiv från en lärare med egen utbildningsverksamhet. [1]
Svensk dokumentation
Do-in finns beskrivet i den svenska offentliga utredningen Alternativmedicin, SOU 1989:62. Där presenteras ett egenvårdsprogram med rörelse, massage, andning och andliga inslag. Det är ett belägg för svensk dokumentation senast 1989, inte för att metoden infördes just då. Utredningens äldre förklaringar till kroppslig påverkan är heller inte dagens fysiologiska kunskap. [4]
En nutida svensk utövarsida, Rehn Shiatsu, använder Do In som benämning på självbehandling med rörelser. Den visar att namnet förekommer i svensk verksamhetsbeskrivning, men anger varken användningens omfattning eller nationell vårdstatus. Något första svenskt introduktionsår har inte kunnat fastställas i denna genomgång. [5]
Vad betyder traditionens tal om energi?
I den förklaringsram som den svenska utredningen återger ingår ki, yin och yang samt meridianer, traditionens beskrivna förbindelser mellan kroppens delar. Målet är en balans som omfattar kroppsliga, mentala och andliga erfarenheter. Rörelse, andning och beröring blir då sätt att arbeta med en upplevd helhet, snarare än fristående behandlingar av enskilda strukturer. [4]
Denna logik hjälper till att förstå varför en övning kan förena flera moment och varför deltagarens uppmärksamhet får betydelse. Energiordet behöver samtidigt behålla sin traditionsbundna innebörd. Att känna värme, lätthet eller större ork är en beskrivning av upplevelsen. Det mäter inte ett flöde av ki eller identifierar en viss nerv-, hormon- eller immunförändring.
En fysiologisk undersökning ställer mer avgränsade frågor: vilken vävnad belastas, vilken känselinformation uppstår och förändras något som är relevant för personens besvär? Traditionens karta och kroppens uppmätta signaler kan diskuteras tillsammans utan att göras till samma sak.
Vad innehåller den faktiska självpraktiken?
Ett upplägg kan innehålla tryck med de egna händerna, bearbetning av muskler, rörelser som ändrar kroppsställningen och uppmärksamhet på andningen. En lärare kan visa och anpassa övningar, medan deltagaren sedan arbetar själv. Det innebär både en fysisk aktivitet och en inlärningssituation.
Den egna kontrollen är en praktisk skillnad mot att bli behandlad av någon annan. Personen kan ändra rörelsen eller avbryta kontakten när något känns obehagligt. Samtidigt behöver händerna, lederna och balansen räcka till för det aktuella utförandet. Självutfört betyder därför varken likadant för alla eller automatiskt skonsamt.
Det är också viktigt att skilja namn från innehåll. Hand-självshiatsu är ett begränsat tryckarbete på händerna. En lårmassage vid knäartros omfattar ett annat område och andra handgrepp. Punktakupressur och olika shiatsuskolor har i sin tur egna urval och förklaringar.
Även ordet Doin förekommer i forskning om en annan behandlingsform. Ett koreanskt studieprotokoll beskriver akupunktur tillsammans med behandlarledda rörelser, motståndsarbete och ledrörelser medan nålar finns kvar. Det är en kombinationsbehandling, inte självpraktiken som behandlas här. Protokollet beskriver ett planerat försök och ger inget behandlingsresultat för Do-in hemma. [6]
Från tryck och rörelse till en förändrad upplevelse
Tryck mot huden innebär en mekanisk påverkan: huden och underliggande vävnader deformeras, och känselsystemet får ny information. Smärtrelaterad signalering, nociception, är däremot signaler om potentiellt skadlig påverkan. Hur dessa signaler bearbetas och upplevs kan förändras utan att vävnadens tillstånd förändras lika mycket.
Mancini och medarbetare undersökte 21 friska personer som fick en experimentell smärtstimulering med laser. Samtidig beröring nära stimuleringen minskade smärtupplevelsen och dämpade vissa reflex- och hjärnsvar. Bland mätningarna fanns en reflex som bearbetas i hjärnstammen. Försöket ger stöd för att beröringsinformation kan påverka bearbetningen av smärtrelaterade signaler. [7]
Den möjliga förbindelsen blir beröring → förändrad signalbearbetning → förändrad smärtupplevelse. Avståndet mellan beröring och smärtstimulering samt deras samtidighet var delar av försöket. Resultatet säger därför inte att tryck på vilken punkt som helst lindrar smärta i en annan kroppsdel eller att lindringen består efter en övning.
Gör det skillnad att beröringen är självutförd?
Kammers och medarbetare undersökte egen beröring i ett experiment där kombinerade temperaturintryck framkallade en obehaglig värmeillusion. När deltagarna sammanförde sina händer minskade den upplevda hettan. Forskarna tolkade resultaten som att information om beröring, temperatur och kroppsdelarnas läge samverkade. [8]
Det ger ett närliggande spår för självpraktik: personen får både känselinformation och information om sin egen handling. Försöket gällde dock en särskilt framkallad illusion, inte en skadad hand, långvarig smärta eller Do-in. Det prövar inte heller traditionens meridianer.
Rörelsen tillför ytterligare en skillnad. Att ändra ställning förändrar vilka vävnader som belastas och hur musklerna behöver arbeta. Om en rörelse känns mindre obehaglig efter beröring kan det bli lättare att pröva den igen. Det är en tänkbar koppling mellan upplevelse och rörelseval, inte ett bevis för att en led eller nerv har reparerats. Kraftigare tryck kan också öka obehaget; mer stimulering är inget självklart mål.
Uppmärksamhet, handlingsmöjlighet och nedvarvning
En följd av egna handlingar ger uppmärksamheten något konkret att följa. Vid läggdags kan det tänkas konkurrera med att planera morgondagen, kontrollera tiden eller återkomma till oroande tankar. Möjligheten att själv välja och avsluta handlingen kan dessutom ge en upplevelse av handlingsutrymme.
Att uppgiftens innehåll spelar roll har undersökts separat från massage. Harvey och Payne studerade 41 personer med insomni som fick olika tankeinstruktioner. En bestämd föreställningsuppgift gav stöd för kortare upplevd insomning och mindre besvärande tankar jämfört med ingen instruktion. Förutsägelsen att allmän distraktion skulle försämra sömnen fick däremot inte stöd. [9]
Parallellen gäller en uppmärksamhetsuppgift, inte handtryck. För Do-in är en möjlig kedja att en hanterbar aktivitet förändrar vad personen ägnar sig åt, vilket kan underlätta nedvarvning. Det återstår att skilja själva trycket från pausen, rutinen och den riktade uppmärksamheten. En krävande övning eller starkt fokus på att ”lyckas somna” skulle kunna ge en annan upplevelse.
Sådana möjliga förlopp behöver inte förklaras med en direkt förbindelse mellan handen och vagusnerven. De ger heller inget besked om att endorfiner eller andra hormoner har ökat. För det krävs mätningar av just de mellanleden.
Vad kan andningen tillföra?
Andning är både en kroppslig aktivitet och något som går att uppmärksamma. När dess rytm ändras kan även variationen mellan hjärtslagen förändras. Den variationen kallas hjärtfrekvensvariabilitet, HRV, och är något annat än själva medelpulsen.
Kuula och medarbetare undersökte 20 unga vuxna som fördelades till långsam andning eller musiklyssning och jämfördes med en egen kontrollnatt. Kroppsliga hjärtrytmsmått förändrades, men andningsvillkoret gav ingen säker förbättring av de grundläggande sömnmåtten. Vissa delmått i hjärnans elektriska aktivitet förändrades. [10]
Försöket visar varför en kroppslig förändring och klinisk sömnnytta behöver hållas isär. Deltagarna hade ingen diagnostiserad sömnstörning, materialet var litet och många jämförelser gjordes. Resultaten beskriver inte hur andningen bidrar i ett helt Do-in-pass.
Vad berättar studier som faktiskt använder namnet Do-in?
Gonçalves och Stefane beskrev 2025 en utbildning med fem yrkesverksamma och 29 studenter inom hälsoområdet. Deltagarna skrev digitala dagböcker om sin hempraktik. De berättade bland annat om större kroppsmedvetenhet, mer fysisk och mental ork och stärkt självkänsla. Vissa beskrev också avsikt, Yi, med traditionens begrepp. [11]
Det är kunskap om hur deltagarna uppfattade en utbildning och dess praktik. Det fanns ingen jämförbar patientgrupp som fick en annan aktivitet. Kursurval, undervisning, förväntningar och själva dagboksskrivandet kan därför inte skiljas från Do-in-handlingarnas bidrag.
Larose och medarbetare beskrev i en fransk rapport från 2020 Do-in-pass för sjukhuspersonal, med verksamhet sedan 2017. Deltagarna uppgavs uppskatta passen. Originalabstractet redovisar inget kontrollerat behandlingsförsök eller någon kvantifierad sjukdomsförbättring. [12]
Arbetsrelaterade arm- och handbesvär
Ett brasilianskt konferensarbete av Brandão och medarbetare rekryterade tolv personer med arbetsrelaterade besvär vid datorarbete; tio fullföljde. Vissa självrapporter om smärta och vardagsaktiviteter förbättrades. Samtidigt förblev Phalens prov, ett provokationstest för handbesvär, positivt hos samtliga, och rapporterad kraftlöshet kvarstod. [13]
Kontrollgrupp saknades, och författarna uppmärksammade själva betydelsen av handledning och bemötande. Materialet är en liten konferensrapport med redigeringsmarkeringar i originalfilen. Det kan beskriva ett förlopp, men visar inte att en nervskada läkte eller att den upplevda förbättringen orsakades av ett särskilt tryckmoment.
Ett mer avgränsat försök med självmassage
Atkins och Eichler lottade 40 personer med knäartros till specifik lår-/knäsjälvmassage tillsammans med vanlig vård eller fortsatt vanlig vård. Resultatanalysen omfattade 36 deltagare. Flera självskattade mått på smärta, stelhet och funktion förbättrades i massagegruppen, medan knäets uppmätta rörelseomfång saknade säker förbättring. Tre enskilda frågor i artrosformuläret gav också osäkra resultat. [14]
Studien var öppen och kontrollgruppen fick ingen motsvarande handledd massageaktivitet. Den lästa analysbeskrivningen redovisar 28 analyser utan att ange någon korrigering för de många jämförelserna. Grupperna skilde sig dessutom i ett rörelsemått redan från början. Därför bör enskilda positiva självskattningar läsas tillsammans med de tre osäkra WOMAC-frågorna och det uteblivna säkra fyndet för rörelseomfång. Resultaten gäller detta avgränsade tillägg, inte broskläkning eller Do-in som samlad metod.
När sömn och smärta påverkar samma vardag
Smärta kan göra det svårt att somna eller sova sammanhängande. Därför behöver sömnproblem och smärtbesvär ibland bedömas tillsammans, samtidigt som sömnen kan störas av andra orsaker. [15]
Krause och medarbetare undersökte 25 friska personer efter sömn respektive en natt utan sömn. Efter sömnbristen blev tröskeln för värmesmärta lägre och vissa hjärnsvar förändrades. Smärtskattningen vid en högre, fast stimulering ändrades däremot inte statistiskt säkert. Försöket visar en avgränsad effekt av sömnbrist på smärtkänslighet, inte att alla smärtmått påverkas lika. [16]
En tänkbar återkoppling är att besvär försvårar sömnen och att sämre sömn gör vissa retningar svårare att tåla. Därför är det relevant att undersöka om en självpraktik kan underlätta kvällens nedvarvning. Men sömnbristexperimentet prövade ingen sådan behandling och visar inte att Do-in bryter återkopplingen.
Vad visar den närliggande forskningen om hand-självshiatsu?
De kanadensiska handstudierna gäller en bestämd självutförd shiatsuteknik inför sömnen, inte ett helt Do-in-program. I 2020 års rapport anges att tekniken var Namikoshi-baserad och utvecklad av en erfaren västerländskt utbildad utövare. Resultaten ska därför inte göras till gemensamma resultat för all shiatsu eller alla japanska övningstraditioner. [18]
Brown och medarbetares pilot från 2014 rekryterade 14 personer med långvarig smärta. Tolv fullföljde, och nio hade fullständiga sömnserier från alla mättillfällen. Det fanns tendenser till kortare upplevd insomning och längre sömn. Rörelsebaserad sömnmätning och smärtskattning visade ingen tydlig motsvarande förändring. Studien saknade samtidig kontrollgrupp. [17]
År 2020 följdes en annan grupp: 18 personer samtyckte och 16 ingick i analysen, i åldern 17–27 år. Vissa formulär om sömnstörning, sömnens vardagspåverkan och trötthet förbättrades. Sömnformuläret PSQI nådde däremot inte studiens valda statistiska gräns: p-värdet var 0,034, medan gränsen var 0,025. Inget av de sex rörelsebaserade sömnmåtten ändrades statistiskt säkert. [18]
Qin och medarbetare följde 2019 sju unga idrottare efter sportrelaterad hjärnskakning. Även där rapporterades förbättringar i upplevd sömn och dagtrötthet utan säker förändring i rörelsemätningen. Kontroll saknades, vilket gör det svårt att skilja teknikens bidrag från återhämtning och annan samtidig påverkan. [19]
Grupperna bestod av olika deltagare, men flera forskare och protokollutvecklare återkommer. De är därför inte oberoende bekräftelser från skilda forskningsmiljöer. I de okontrollerade serierna kan undervisning, uppföljning, ändrade rutiner och besvärens naturliga variation också bidra.
Finns det någon jämförelse med en kontrollgrupp?
En senare undersökning av veteraner och deras familjemedlemmar hade en icke-randomiserad kontrollgrupp. Den publicerades 2021 och presenterades också vid en forskningskonferens 2022. Sammanlagt rekryterades 50 personer, 30 till självshiatsu och 20 till väntelista. [20,21]
Aktigrafimåtten ändrades inte säkert i någon grupp. En självskattad sömnstörning förbättrades i insatsgruppen, men vissa självskattningar förändrades även i kontrollgruppen. De redovisade före–efter-analyserna fastställer inte ensamma en extra behandlingseffekt mellan grupperna. Fulltextens samtliga jämförelser har inte kunnat granskas här. Publikationen och konferensrapporten räknas som samma undersökning, inte som två nya försök.
Varför kan sömnupplevelse och rörelsemätning ge olika svar?
Aktigrafi uppskattar sömn och vakenhet från rörelser som registreras vid handleden. Stilla vakenhet kan därför misstas för sömn. Ett frågeformulär beskriver i stället hur personen minns natten, upplever återhämtningen och fungerar under dagen.
Marino och medarbetare jämförde aktigrafi med sömnregistrering som även omfattade bland annat hjärnans elektriska aktivitet. Hos 77 deltagare identifierade den undersökta utrustningen sömn bättre än vakenhet. Resultatets exakta träffsäkerhet gäller deras apparater, programvara och laboratorieförhållanden, inte alla sömnmätare eller handstudiernas instrument. [22]
Mätprincipen förklarar en möjlig skillnad, men löser inte behandlingsfrågan. Ett oförändrat aktigrafimått ska få behålla sin betydelse, samtidigt som upplevd återhämtning kan vara relevant. För att avgöra om självshiatsu tillför något behöver båda bedömas mot en jämförbar kontroll och med deltagarbortfall och uppföljning bevarade.
Vad är meningsfullt att följa?
Do-in kan vara en aktivitet som personen uppskattar och väljer för dess egen skull. Då kan det centrala vara att uppleva en paus, känna kroppen tydligare eller få ett sätt att varva ner. Sådana värden behöver inte göras till ett löfte om behandling av sjukdom.
När målet gäller ett hälsobesvär blir frågan mer konkret. Går det lättare att använda handen, sitta vid ett arbetsbord eller återgå till en aktivitet? Känns sömnen mer återhämtande, och märks det under dagen? En förändring i ett av dessa områden behöver inte innebära att alla andra förändras.
En enkel anteckning om besvär, funktion och andra förändringar kan göra förloppet tydligare. Den visar fortfarande inte ensam vad som orsakade förbättringen. Mer vila, ändrad arbetsbelastning, annan behandling och uppföljning kan ha sammanfallit med övningen.
Den samlade frågan gäller därför både innehåll och mål. Självtryck kan ge en känseluppgift, rörelse kan ändra belastningen och en rutin kan skapa utrymme för återhämtning. Vilken del som bidrar mest i ett visst Do-in-upplägg är inte klarlagd genom de här studierna. Det är en mer avgränsad slutsats än att ge alla former av Do-in samma behandlingsomdöme.
Säkerhet och vårdkontakt
Rådgör med läkare eller annan kvalificerad vårdgivare innan du påbörjar en alternativ behandling, särskilt vid pågående sjukdom, läkemedelsbehandling, graviditet, amning eller annat tillstånd som kan påverka lämpligheten.
Övningar och tryck behöver kunna anpassas eller avbrytas. Kraftigt tryck mot halsen och att pressa en rörelse genom tydlig smärta hör inte till en försiktig självpraktik. Shibata beskrev 2023 en 39-årig man som fick en skada i en halspulsåders vägg, en dissektion, efter självmassage av halsen. Fallet uppmärksammar en möjlig allvarlig skada men ger ingen riskfrekvens för Do-in eller någon säker tryckgräns. [23]
Vid sår, hudproblem eller handskada är det en rimlig försiktighetsåtgärd att avstå från tryck mot det berörda området tills lämpligheten har bedömts. Handstudierna uteslöt vissa sådana besvär. Att inga problem rapporterades i ett litet utvalt material är därför ingen säkerhetsgaranti för andra grupper. [17,18]
Kontakta vårdcentral om nack- eller axelbesvär inte blir bättre inom två veckor. Plötslig kraftig huvudvärk från nacken som inte går över, eller nack-/axelsmärta efter en skada, motiverar genast kontakt med vårdcentral eller jouröppen mottagning. En fysioterapeut kan hjälpa till med bedömning och anpassad aktivitet. [24]
Domningar, fumlighet eller svaghet i handen kan ha olika orsaker. 1177 rekommenderar kontakt med vårdcentral om besvären inte går över inom ett par veckor. Ett självtest avgör inte orsaken; en medicinsk undersökning kan behövas. [25]
Ring genast 112 vid misstänkt stroke, exempelvis plötsliga talproblem, hängande mungipa eller ensidig svaghet. Det gäller även om symtomen är milda eller går över. Försök inte behandla dem med självmassage och kör inte själv. [26]
Sök hjälp när sömnproblem består trots egna förändringar. Orsaken styr behandlingen; vid långvariga sömnsvårigheter rekommenderar 1177 i första hand kognitiv beteendeterapi, KBT. Det är vårdinformation, inte ett här genomfört jämförande försök mot Do-in. Sömnighet kan påverka bilkörning och annat riskfyllt arbete. Ring 1177 för sjukvårdsrådgivning. [15]
Kommenterade källor
Vetenskapliga källor är på engelska om annat inte anges. Föränderliga webbkällor lästes den 10 oktober 2026. Kommentaren anger källans funktion och viktigaste läs- eller överföringsgräns.
1. Ichikawa T. Do-In. Toshiatsu. Franska. Egen metodbeskrivning med hänvisning till Masunaga; den citerade boken har inte originallästs. Författaren beskriver egen skola och kursverksamhet. https://toshiatsu.com/do-in/
2. Yang D. Prescribing ‘Guiding and Pulling’: The institutionalisation of therapeutic exercise in Sui China (581–618 CE). Doktorsavhandling, University College London, 2018. Historisk originalforskning; abstract och utvalda historiska avsnitt lästa, inte hela avhandlingen eller dess äldre originalkällor. https://discovery.ucl.ac.uk/id/eprint/10061324/
3. National Diet Library. 導引: マクロビオティック健康法… [förkortad katalogtitel]. Kushi Michio; japansk utgåva 2007. Bibliografi med originaltiteln The book of do-in. Katalogposten, inte boken, har lästs. https://ndlsearch.ndl.go.jp/books/R100000002-I000008527552
4. SOU 1989:62. Alternativmedicin, avsnittet Do-In. Svenska. Historiskt utredningsmaterial läst i en texttolkad återgivning på lagen.nu; används som dokumentationsspår, inte som aktuell fysiologi eller lag. https://lagen.nu/sou/1989:62
5. Rehn Shiatsu. Mer om shiatsuns historia. Svenska. Egen svensk verksamhetsbeskrivning. Belägger benämningens förekomst, inte nationell spridning eller medicinsk effekt. https://rehnshiatsu.se/mer-om-shiatsuns-historia/
6. Lee SH med flera. Effectiveness and cost-effectiveness of acupuncture with Doin therapy for chronic neck pain: a study protocol for a multicentre, randomised controlled clinical trial. BMJ Open. 2019;9:e026632. Protokoll för en annan, behandlarledd kombinationsinsats. Koreansk offentlig finansiering; inga intressekonflikter deklarerade. https://doi.org/10.1136/bmjopen-2018-026632
7. Mancini F med flera. Touch inhibits subcortical and cortical nociceptive responses. Pain. 2015;156:1936–1944. Laboratorieförsök med närliggande beröring och lasersmärta. Bland annat Wellcome-, ESRC-, EU- och kinesiska forskningsanslag; inga intressekonflikter deklarerade. https://doi.org/10.1097/j.pain.0000000000000253
8. Kammers MPM, de Vignemont F, Haggard P. Cooling the thermal grill illusion through self-touch. Current Biology. 2010;20:1819–1822. Originalabstract om egen beröring i en temperaturillusion. Full metod och jävsredovisning inte granskade; metadata anger brittiska forskningsanslag. https://doi.org/10.1016/j.cub.2010.08.038
9. Harvey AG, Payne S. The management of unwanted pre-sleep thoughts in insomnia: distraction with imagery versus general distraction. Behaviour Research and Therapy. 2002;40:267–277. Originalabstract om tankeinstruktioner, inte Do-in. Full metod och ekonomiska deklarationer inte lästa. https://doi.org/10.1016/S0005-7967(01)00012-2
10. Kuula L med flera. The Effects of Presleep Slow Breathing and Music Listening on Polysomnographic Sleep Measures – a pilot trial. Scientific Reports. 2020;10:7427. Liten studie med egna kontrollnätter; kroppsliga delmått skiljs från huvudsömnutfall. Finlands Akademi finansierade; inga intressekonflikter deklarerade. https://doi.org/10.1038/s41598-020-64218-7
11. Gonçalves RC, Stefane CA. Do-in na prática: relatos de participantes de um curso de formação. Caderno Pedagógico. 2025;22(4):e14345. Portugisiskt originalabstract om utbildningsdeltagares erfarenheter. Full dagboksanalys, urval och finansiering inte granskade. https://doi.org/10.54033/cadpedv22n4-224
12. Larose JL, Blondé P, Dantan F. Des ateliers do in au service d’une meilleure qualité de vie au travail. Revue de l’Infirmière. 2020;69(258):30–31. Fransk verksamhetsrapport, läst i originalabstract. Full utvärdering och ekonomiska deklarationer inte lästa. https://doi.org/10.1016/j.revinf.2020.01.008
13. Brandão ICR, Alvarenga LP, Almeida MGR, Albertini R. Método Do-In no tratamento das Lesões por Esforços Repetitivos (LER) em digitadores. UNIVAP, XI INIC, 2007. Portugisisk konferensrapport utan kontrollgrupp, med kvarstående handfynd och redigeringsmarkeringar. Separat finansieringsdeklaration inte identifierad i lästa delar. https://www.inicepg.univap.br/cd/INIC_2007/trabalhos/saude/inic/INICG00855_01C.pdf
14. Atkins DV, Eichler DA. The Effects of Self-Massage on Osteoarthritis of the Knee: a Randomized, Controlled Trial. International Journal of Therapeutic Massage & Bodywork. 2013;6(1):4–14. Specifik självmassage, öppen jämförelse och många analyser. Inga intressekonflikter deklarerade; separat finansiering inte fastställd. https://doi.org/10.3822/ijtmb.v6i1.119
15. 1177. Sömnsvårigheter. Svenska. Patientinformation om orsaker, vardagspåverkan, vårdkontakt och KBT; ingen effektbedömning av Do-in. https://www.1177.se/liv--halsa/stresshantering-och-somn/somnsvarigheter/
16. Krause AJ med flera. The Pain of Sleep Loss: A Brain Characterization in Humans. Journal of Neuroscience. 2019;39:2291–2300. Sömnbristexperiment och separat observationsdel. Tröskel, smärtskattning och hjärnsvar är olika utfall; fullständiga ekonomiska deklarationer inte återkontrollerade. https://doi.org/10.1523/JNEUROSCI.2408-18.2018
17. Brown CA, Bostick G, Bellmore L, Kumanayaka D. Hand self-Shiatsu for sleep problems in persons with chronic pain: a pilot study. Journal of Integrative Medicine. 2014;12:94–101. Okontrollerad pilot. CCRF/IN-CAM-stöd; inga konkurrerande intressen deklarerade. Shiatsuterapeuten Bellmore utvecklade protokollet. https://doi.org/10.1016/S2095-4964(14)60010-8
18. Brown CA med flera. Effectiveness of Hand Self-Shiatsu to Promote Sleep in Young People with Chronic Pain: a Case Series Design. International Journal of Therapeutic Massage & Bodywork. 2020;13(4):3–11. Metoder och resultat visar skilda subjektiva och rörelsebaserade utfall. Finansieringsavsnittet har inte kunnat återläsas. https://doi.org/10.3822/ijtmb.v13i4.567
19. Qin P, Dick BD, Leung A, Brown CA. Effectiveness of hand self-shiatsu to improve sleep following sport-related concussion in young athletes: a proof-of-concept study. Journal of Integrative Medicine. 2019;17:24–29. Originalabstract och begränsade förlagsutdrag. Författarna deklarerar inga relaterade intressekonflikter eller anslag i det lästa utdraget. https://doi.org/10.1016/j.joim.2018.11.002
20. Brown CA, Rivard A, Bellmore L, Kane M, Roberts MR, Wang Y. Hand self-shiatsu to promote sleep among Veterans and their family members: A non-randomized, multiple-methods study. Journal of Military, Veteran and Family Health. 2021;7(2):50–60. Abstract och författarsammanfattning; fulltext och ekonomiska deklarationer inte granskade. https://doi.org/10.3138/jmvfh-2020-0054
21. Brown C med flera. Hand self-shiatsu to promote sleep among veterans and their family members… [förkortad titel], i 2022 INCAM Research Symposium. Journal of Complementary and Integrative Medicine. 2023;20(1):1–12, nätpublicerad 2022. Det namngivna konferensabstractet är läst; samma undersökning som [20]. https://doi.org/10.1515/jcim-2022-0363
22. Marino M med flera. Measuring Sleep: Accuracy, Sensitivity, and Specificity of Wrist Actigraphy Compared to Polysomnography. Sleep. 2013;36:1747–1755. Utrustningsbunden validering. Studien anger icke-industriellt stöd; flera författare redovisar andra företagsrelationer, bland annat till läkemedels- och sömnteknikföretag. https://doi.org/10.5665/sleep.3142
23. Shibata Y. Extracranial Internal Carotid Arterial Dissection With Hypoglossal Nerve Palsy Caused by Cervical Self-Massage: A Case Report. Cureus. 2023;15:e45516. En tidsmässigt kopplad skadehändelse, inte en riskfrekvens. Inga konkurrerande intressen deklarerade. https://doi.org/10.7759/cureus.45516
24. 1177. Ont i nacke och axlar. Svenska. Direkt patientinformation om aktivitet, bedömning och skyndsamma vårdgränser. https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/skelett-leder-och-muskler/rygg-och-nacke/ont-i-nacke-och-axlar/
25. 1177. Karpaltunnelsyndrom. Svenska. Symtom, andra möjliga orsaker och vårdkontakt; används inte för att diagnostisera läsarens handbesvär. https://www.1177.se/Halland/sjukdomar--besvar/skelett-leder-och-muskler/armar-och-hander/karpaltunnelsyndrom/
26. 1177. Stroke. Svenska. Direkt kontrollerad akutgräns, även vid milda eller övergående symtom. https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/hjarna-och-nerver/stroke-och-blodkarl-i-hjarnan/stroke/