Från Buteykos idé till en träningsmetod
Metoden är uppkallad efter läkaren Konstantin Pavlovitj Buteyko, som utvecklade sitt arbete i Sovjetunionen. Utbildningsorganisationen Buteyko Clinic daterar grundidén till 1952. I dess ursprungsberättelse förknippade han djup och snabb andning med sjukdom och undersökte om minskad andning kunde påverka besvären. Detta är metodmiljöns historik, inte en oberoende verifiering av de tidigaste behandlingarnas resultat. [1]
Buteyko gav koldioxid en central plats i sin förklaringsmodell. För stor ventilation ansågs leda till koldioxidförlust, som i sin tur tillskrevs betydelse för flera sjukdomsprocesser. Träningen skulle förändra denna påstådda grundstörning snarare än enbart göra personen avslappnad. Modellens breda anspråk behöver skiljas från den mer avgränsade frågan om andningsvanor kan påverka vissa astmabesvär. [1,9]
Ett daterat originalspår finns i Buteykos sovjetiska uppfinnarbeskrivning SU1593627A1. Ansökan lämnades in 1986 och publicerades 1990. Den beskrev en metod för att uppskatta koldioxidinnehåll i alveolär luft utifrån tiden för en maximal andhållning. Lungblåsornas luft och andhållningens längd knöts därmed samman i ett föreslaget mätförfarande. [2]
Dokumentet visar vad Buteyko själv ville mäta och hur han formulerade idén. Det är inte en oberoende validering av beräkningen. En maximal andhållning är dessutom något annat än den kortare, komfortbegränsade kontrollpaus som senare används i träning. Båda kan uttryckas som tid utan att mäta samma förhållande. [2,9]
Senare forskning och svenska spår
Ett australiskt randomiserat försök genomfördes 1995 och publicerades av Bowler och medarbetare 1998. Därefter följde bland annat brittiska försök och jämförelser där undervisning gavs med video. Denna utveckling visar hur en metod med en särskild sjukdomsteori började undersökas som ett träningspaket tillsammans med vanlig astmavård. Det är daterade forskningsbelägg, inte säkra årtal för metodens första användning i respektive land. [3,11,13]
Ett svenskt dokumentationsspår är Peter Torssells text Buteykometoden – lösningen på astmagåtan, publicerad som undervisningsmaterial hos Akupunkturakademin. Framställningen argumenterar för metoden och avslutas med frågan när den ska komma till Sverige. Något säkert publiceringsår har inte kunnat fastställas. Texten visar svensk presentation och introduktionsintresse, inte att de medicinska anspråken är bekräftade eller att en bestämd introduktion ägde rum då. [4]
I den här sökningen har första svenska behandling, utbildning och användningens omfattning därför förblivit öppna. En svensk text om metoden och en dokumenterad svensk vårdetablering är olika slags belägg.
Vad ingår i träningen?
I de undersökta uppläggen får personen undervisning, riktar uppmärksamheten mot sina andningsvanor och övar på att andas genom näsan med mindre andetag. Pauser ingår, liksom hemträning och varierande mängd handledning. Det handlar om en inlärd färdighet över tid, inte om en enda rörelse med omedelbart förutsägbar effekt. [1,12]
Komponenterna påverkar olika saker. Näsandning ändrar luftens väg. Mindre andetag ändrar hur mycket luft som flyttas vid varje andetag. En paus ändrar tidsförloppet. Undervisning kan påverka hur personen tolkar och hanterar sina besvär. Samma metodnamn garanterar därför inte identiskt innehåll i två kurser.
Den avsedda förändringen är inte bara långsammare andning. Färre men större andetag kan fortfarande ge stor luftomsättning. Hur mycket luft som faktiskt flyttas, hur ansträngd andningen blir och vad som händer mellan övningstillfällena är delar av exponeringen. De kan inte ersättas av att personen följer ett visst namn på en teknik.
Astma finns i luftvägarna – andningen har också ett mönster
Vid astma är luftvägarna inflammerade och känsliga. När besvären ökar kan glatt muskulatur runt luftrören dra ihop sig, slemhinnan svullna och slem bidra till att passagen blir trängre. Glatt muskulatur arbetar utan att vi direkt viljestyr den. Att medvetet ändra andetaget är därför inte samma handling som att direkt styra dessa muskler. [5,6]
Andningsrörelsen skapas däremot av bland annat diafragman och muskler mellan revbenen. När bröstkorgens volym ökar uppstår ett tryckförhållande som drar luft in i lungorna. Om luftvägarna är trånga kan samma luftförflyttning kräva större arbete. Luftvägarnas tillstånd och andningsmusklernas arbete hör ihop, men är inte identiska processer. [7]
Ett avvikande andningsmönster kan också förekomma vid sidan av astman. Det kan gälla återkommande stora andetag eller ett arbetssätt som känns ansträngande. En möjlig förändringsväg är då att andningen blir mindre arbetskrävande eller mindre obehaglig utan att inflammationen samtidigt minskar. Detta är en förklaringsmöjlighet, inte en fastställd orsak till varje förbättring efter Buteykoträning. [8,9]
Skillnaden skyddar mot två missförstånd. Kvarstående andningsbesvär behöver inte alltid innebära att all astmamedicinering är otillräcklig. Men bättre upplevd andning är heller inget säkert besked om att luftvägarnas sjukdomsaktivitet har försvunnit.
Koldioxid beror på både produktion och ventilation
Kroppens celler bildar koldioxid när de omsätter energi. Blodet transporterar den till lungorna, där den passerar till lungblåsornas luft och lämnar kroppen vid utandning. Ventilation beskriver luftens förflyttning; den behöver förstås i förhållande till hur mycket koldioxid som produceras. [7]
Hyperventilation, överandning, innebär att ventilationen är större än vad ämnesomsättningen kräver och att koldioxidhalten därmed kan sjunka. Det är inte en synonym till varje snabb andning. Under fysisk aktivitet kan en större ventilation vara en normal anpassning till ökad koldioxidproduktion. [7,8]
Andningsfrekvens och andetagens volym behöver också hållas isär. En vardaglig liknelse är att flytta vatten med en skopa: färre skoptag kan flytta lika mycket vatten om varje skopa är större. För lungorna tillkommer att en del luft stannar i de ledande luftvägarna och inte deltar i gasutbytet vid det andetaget. Total luftomsättning och effektiv ventilation av lungblåsorna är därför olika storheter.
Om koldioxidproduktionen är oförändrad och den effektiva ventilationen verkligen minskar, tenderar koldioxidtrycket att stiga när ett nytt jämviktsläge nås. Det är ett villkorat fysiologiskt samband. Det säger inte att varje övning som kallas reducerad andning faktiskt åstadkommer denna förändring.
Under en paus fortsätter ämnesomsättningen, samtidigt som luftflödet tillfälligt upphör. Efteråt kan andningen ändras igen. Pauslängden ensam beskriver därför inte gasförloppet under ett helt träningspass eller resten av dagen. Upplevt lugn, mindre minutventilation och högre koldioxid behöver mätas var för sig.
Vad säger en kontrollpaus?
Kontrollpausen används som en observation av andhållning efter en vanlig utandning, begränsad av den upplevda andningsimpulsen. Den är varken ett blodprov eller en direkt gasmätning. Att bli mer van vid uppgiften kan dessutom förändra utförandet, vilket gör instruktion och slutpunkt viktiga.
Courtney och Cohen undersökte 2008 samband hos 83 vuxna, inte effekten av en behandlingskurs. En längre andhållning följde inte högre koldioxid i slutet av utandningen på det sätt Buteykos teori förutsade. En svag motsatt association var känslig för avvikande observationer. Hos deltagarna med avvikande spirometri hängde kortare paus även samman med mer bröstkorgsdominerad andning. [9]
Studien ger därför inget stöd för att läsa pauslängden som en enkel koldioxidskala. Den väcker samtidigt en annan fråga om andningsmekanik. Den prövade dock inte om ändrad mekanik förmedlade någon behandlingseffekt. Kontrollpausen kan inte ensam avgöra astmakontroll eller behov av läkemedel.
Vad hände när ventilation och koldioxid faktiskt mättes?
Bowlers försök omfattade 39 personer med astma. Efter tre månader hade Buteykogruppen minskat sin ventilation i vila och användningen av luftrörsvidgande behovsmedicin mer än kontrollgruppen. Någon statistiskt säkerställd ökning av koldioxiden i slutet av utandningen påvisades däremot inte, och lungfunktionen förbättrades inte. [3]
Det positiva läkemedelsfyndet är kvar, men den föreslagna förmedlingen via höjd koldioxid fick inget uppmätt stöd. Studien visade heller ingen statistiskt säkerställd fördel för minskningen av inhalationskortison. Kontrollgruppen fick andnings- och avslappningsundervisning, medan Buteykogruppen hade mer extra kontakt under förloppet. [3]
Mätningen motsäger inte grundläggande gasfysiologi. Den visar att mindre uppmätt minutventilation i just detta försök inte kunde likställas med den koldioxidökning som teorin förutsatte. Förklaringen behöver rymma hur andningen mättes, vilken luft som nådde gasutbytet och vid vilken tidpunkt värdena registrerades.
Näsandning ger en annan möjlig förbindelse
Näsans slemhinna bidrar till att värma och fukta inandningsluften. Det kan minska den belastning som kall och torr luft ger längre ned i känsliga luftvägar. Denna väg kräver ingen förutsättning att koldioxidhalten först måste öka.
Griffin och medarbetare undersökte 1982 nio personer med astma och fem utan astma. Deltagarna andades kall luft genom näsan eller munnen med jämförbar ventilation. Hos astmadeltagarna gav näsandning mindre avkylning och mindre efterföljande lungfunktionsförsämring. De utan astma fick också avkylning men inte samma förträngningsreaktion. [10]
Här möts en konkret handling och en relevant process: luftens väg ändrar dess temperaturpåverkan, medan luftvägarnas känslighet påverkar svaret. Försöket är en avgränsad fysiologisk parallell till näsandningen i Buteyko. Det visar inte att enbart näsandning förebygger alla astmabesvär eller räcker vid all fysisk ansträngning. [10]
Att en komponent har en begriplig effekt under ett laboratorievillkor gör inte hela träningspaketet likvärdigt med den komponenten. I vardagen varierar lufttemperatur, ansträngning, näsans framkomlighet och astmans aktuella tillstånd.
Olika mått besvarar olika frågor
Spirometri mäter hur mycket luft som kan blåsas ut och hur snabbt. FEV1 är den volym som kommer ut under den första sekunden av en forcerad utandning. Provokation med exempelvis metakolin undersöker i stället hur känsligt luftrören reagerar på en belastning. [5]
FeNO, kvävemonoxid i utandningsluften, används som en markör för viss luftvägsinflammation. Den är inte en fullständig mätning av all inflammation. Frågeformulär om astmakontroll eller livskvalitet beskriver ytterligare aspekter, som symtom och begränsningar i vardagen. [5,12]
Det är därför möjligt att ett formulär förbättras utan en motsvarande FEV1-förändring. Förbättringen blir inte oviktig, men dess betydelse är snävare än att hela astman har förändrats. Omvänt beskriver ett bättre testvärde inte automatiskt bättre sömn eller lättare aktivitet.
Vuxenstudier med olika jämförelser
Cooper och medarbetare lottade 90 vuxna till Buteyko, en apparat för pranayamaliknande andning eller en kontrollapparat. Sextionio fullföljde sex månader. Buteykogruppen fick mindre symtom och använde mindre behovsmedicin. Ingen tydlig gruppskillnad framträdde däremot för lungfunktion, försämringsepisoder, metakolinkänslighet eller förmåga att minska inhalationskortison. [11]
Resultatet skiljer symtomhantering från uppmätt förändring av luftvägarnas reaktivitet. De två apparatgrupperna var inte allmänna representanter för alla andra andningsmetoder. Försöket jämförde tre bestämda upplägg, inte Buteyko med varje tänkbar form av andningsträning.
Vagedes och medarbetares studie från 2024 omfattade 60 vuxna. Efter tre månader gynnades Buteykogruppen i astmakontroll: den justerade skillnaden var omkring en halv poäng på ACQ-skalan. Kontrollpausen var studiens primära utfall. Ett indirekt mått på central luftvägsvolym förändrades också, medan spirometri och FeNO inte förbättrades på motsvarande sätt. [12]
Inhalationskortison minskade mer i träningsgruppen, men gruppskillnaden för behovsmedicin var statistiskt osäker. Kontrollen fick ingen motsvarande kurs, och studien registrerades i efterhand. Även registerpostens försöksupplägg skiljer sig från artikeln; den fullständiga ändringshistoriken är inte kontrollerad. Resultatet gäller därför tillägget av hela programmet, inte en isolerad effekt av pauser eller näsandning. [12]
Vad händer med jämförbar undervisning?
Slader och medarbetare undersökte 57 personer i ett försök där båda grupperna fick likartad videoundervisning och uppföljning. Ett Buteykoliknande upplägg med ytlig näsandning och pauser jämfördes med övningar för överkropp, hållning och avslappning. Någon kliniskt viktig specifik fördel för det första upplägget framträdde inte. [13]
Båda grupperna minskade läkemedelsanvändningen inom ett upplägg med medicinskt styrd nedtrappning. Lungfunktion och luftrörskänslighet förbättrades inte. Gemensamma instruktioner om symtomhantering ingick också, vilket är relevant när förändrad behovsmedicinering tolkas. [13]
Det är inte en förklaring att kalla resten ”bara placebo”. Båda grupperna fick handlingar, information och återkommande kontakt. Försöket visar att skillnaden mellan deras specifika övningar inte gav den fördel man sökte. Det skiljer däremot inte alla gemensamma bidrag från varandra.
En möjlig förbindelse är att en inlärd handlingsplan gör besvären lättare att hantera. En annan är att ändrat muskelarbete minskar en del av andningsansträngningen. Dessa möjligheter ska inte göras till säkra mekanismer enbart därför att koldioxidförklaringen saknar stöd. De beskriver olika vägar som kan förenas med resultaten utan att redan vara isolerade av dem.
Nyare vuxenresultat kräver noggrann tabelläsning
Neşe och İpekçioğlu randomiserade 2026 totalt 90 personer; 85 fullföljde. Efter sex veckor hade träningsgruppen bättre astmakontroll, mindre trötthet och längre gångsträcka än gruppen med vanlig behandling. Registreringen gjordes efter datainsamlingen, och den aktuella registerposten beskriver en enda grupp medan artikeln redovisar två randomiserade grupper. Avvikelsen gör förhandsplaneringen osäker; dess orsak är inte utredd. [14]
Påståendet om förbättrad lungfunktion är däremot problematiskt. Originalets p=0,047 för FEV1 avser gruppernas skillnad före träningen, inte en säkerställd förbättring inom träningsgruppen. Efteråt var medelvärdena nästan lika och gruppjämförelsen hade p=0,793. [14]
Detta bevisar inte att en behandlingseffekt är omöjlig. Det innebär att den angivna jämförelsen inte styrker slutsatsen om lungfunktionsförbättring. De positiva resultaten för kontroll, trötthet och gångförmåga kan beskrivas utan att den tveksamma lungfunktionsslutsatsen följer med.
Barnresultat är en egen fråga
I Vagedes och medarbetares pilotstudie från 2021 ingick 32 barn. Huvudutfallet, minskad användning av luftrörsvidgande läkemedel, skilde sig inte statistiskt säkert mellan grupperna. Vissa sekundära lungfunktionsmått förbättrades, liksom den känslomässiga delen av föräldrarnas livskvalitetsskattning. Det senare var inte barnens egen livskvalitet. [15]
Çelik och Yuruk undersökte 2025 ytterligare 65 barn. Efter fyra veckor var astmakontrollen bättre i träningsgruppen, medan skillnaden i livskvalitet mellan grupperna inte var statistiskt säkerställd. Barn och föräldrar kände till tilldelningen, och den aktiva gruppen fick särskilt undervisnings- och uppföljningsstöd. [16]
Den rapporterade effektstorleken för astmakontroll stämmer inte med tabellens gruppvärden och spridning. Någon korrigerad storlek anges därför inte här. Det positiva kontrollfyndet hålls åtskilt från det osäkra storleksmåttet och från livskvalitetsresultatet. [16]
Barnens ålder, föräldrarnas medverkan och vilken person som svarar på ett formulär är delar av resultatets identitet. Varken vuxenförsök eller en positiv delskala ger ett generellt besked om effekt och säkerhet för barn med olika svår astma.
Vad tillför sammanvägningen från 2026?
Wu och medarbetare sammanställde sju randomiserade försök. Analysen rapporterade bättre astmakontroll med Buteyko som tillägg till vanlig vård. För livskvalitet fanns ingen statistiskt säkerställd helhetsfördel, men ett positivt resultat i undergruppen barn och ungdomar. Här har originalabstractet kunnat läsas, inte hela översikten. [17]
Sammanvägningen tillför en analys av befintliga försök, inte sju nya patientmaterial utöver dessa. Den kan inte ensam lösa rapporteringsproblem i en ingående studie eller göra olika kontrollbehandlingar identiska. Någon fullständig ny kontroll av alla inkluderade data har inte genomförts i denna artikel.
Den återkommande kliniska skillnaden är ändå begriplig: vissa personer rapporterar bättre kontroll, medan stöd för en parallell förändring av inflammation och luftvägsfunktion är mindre tydligt. Vilken del av träningspaketet som bidrar, för vilka personer och hur länge är mer avgränsade frågor än ett gemensamt omdöme om hela metoden.
Praktisk betydelse och säkerhet
Rådgör med läkare eller annan kvalificerad vårdgivare innan du påbörjar en alternativ behandling, särskilt vid pågående sjukdom, läkemedelsbehandling, graviditet, amning eller annat tillstånd som kan påverka lämpligheten.
Andningsuppehåll är inte behandling för ett astmaanfall. Följ din ordinerade behandlingsplan och låt inte övningar fördröja läkemedel eller vårdkontakt. Läkemedelsändringar behöver planeras med läkare eller astmamottagning. En förbättrad kontrollpaus är inget självständigt skäl att ändra behandlingen. [6,9]
För uppföljningen är nattliga symtom, hosta, begränsad aktivitet och behov av extra läkemedel relevanta tillsammans med vårdens mätningar. Ett användbart vardagsmål kan vara att klara en tidigare besvärlig aktivitet lättare. Längre pauser är inte ett mål i sig.
Som försiktighetsregel bör övningen avbrytas vid tilltagande andnöd, yrsel eller starkt obehag. Symtomen ska inte automatiskt förklaras som ofarlig överandning. Astma och hyperventilationsbesvär kan förekomma samtidigt, och nya besvär behöver ibland en annan förklaring. [8]
Några försök rapporterar inga träningsrelaterade oönskade händelser, men detta ger ingen allmän biverkningsfrekvens. Små, utvalda grupper och begränsad uppföljning kan inte fastställa säkerheten vid svår astma, akuta anfall eller för alla barn. Ett uteslutningskriterium är samtidigt inte i sig en bevisad kontraindikation. [14–17]
Om du har astma och plötsligt får svårt att andas trots läkemedlen: kontakta genast vårdcentral eller jourmottagning. Sök akutmottagning om du inte kan få hjälp där eller om det är stängt. Ring genast 112 om du får mycket svårt att andas trots att du har använt dina läkemedel. [6]
För barn behövs omedelbar bedömning vid andningssvårigheter. Ring 112 vid mycket svår andning, blek eller blåaktig hud, eller andningssvårigheter med indragningar mellan revbenen och i halsgropen. Ring 1177 för sjukvårdsrådgivning när hjälp behövs att bedöma vårdnivån. [18]
Vad blir lättare att förstå?
Buteykometoden kan undersökas utan att hela dess ursprungliga koldioxidmodell godtas. Näsans luftbehandling, andningsrörelsen, ventilationen och hanteringen av symtom är olika möjliga påverkansvägar. De behöver följas till sina egna resultat.
Det ger utrymme att ta förbättrad vardagskontroll på allvar och samtidigt fortsätta behandla och följa astmans sjukdomsprocesser. Upplevelse, gasutbyte, luftvägsinflammation och lungfunktion kompletterar varandra; ingen av dem bör ensam få representera de övriga.
Kommenterade källor
Genomgången omfattar metodmiljöns egen historia, en uppfinnarbeskrivning, svensk undervisningstext, fysiologisk information och originalforskning. Svenska och engelska källmiljöer har använts samt ett ryskspråkigt originaldokument med översättningsstöd. Flera studier är endast abstractlästa. Webbkällorna kontrollerades den 8 oktober 2026. Sökningen är avgränsad och beskriver inte alla former av andningsträning eller astma.
1. Buteyko Clinic International. Buteyko Breathing Technique. 26 augusti 2024. [Engelska.] Organisationens text. Relevant ursprungs- och metodbeskrivning läst. Organisationen säljer kurser och andningsprodukter. Egen historia, inte oberoende effektbelägg.
2. Buteyko KP. Способ определения содержания углекислого газа в альвеолярном воздухе. SU1593627A1. Ansökan 17 oktober 1986; publicerad 23 september 1990. [Ryska.] Originaldokument och metadata. Titel, datum och relevant beskrivning lästa; första originalsidan även visuellt. Uppfinnaranspråk, inte klinisk validering.
3. Bowler SD, Green A, Mitchell CA. Buteyko breathing techniques in asthma: a blinded randomised controlled trial. Medical Journal of Australia. 1998;169(11):575–578. [Engelska.] DOI: 10.5694/j.1326-5377.1998.tb123422.x. Relevanta fulltextavsnitt lästa. Astmastiftelsestöd och medverkan från Buteyko Australia redovisas.
4. Torssell P. Buteykometoden – lösningen på astmagåtan. Akupunkturakademin; odaterad. [Svenska.] Original-PDF. Historisk presentation och introduktionsargumentation. Medicinska anspråk används inte som sakbelägg.
5. National Heart, Lung, and Blood Institute. Asthma; Asthma Attack; Asthma Diagnosis. [Engelska.] Översikt, anfallsprocess och diagnostik. Relevanta originalavsnitt lästa. Amerikanska vårdnummer och behandlingsscheman används inte.
6. 1177. Astma. [Svenska.] Originalsida. Sjukdomsbeskrivning, behandling och svensk akutvårdsväg direkt kontrollerade.
7. National Heart, Lung, and Blood Institute. How the Lungs Work. Särskilt What Breathing Does for the Body och How Your Body Controls Breathing. [Engelska.] Gasutbyte och reglering. Relevant grundfysiologi läst. Artikelns villkorade flödesresonemang är en förklarande härledning.
8. Dezube R. Hyperventilation Syndrome. Merck Manual, Professional Version. Reviderad februari 2026. [Engelska.] Originaltext. Definition, symtom och diagnostiska gränser lästa; ingen individuell diagnos.
9. Courtney R, Cohen M. Investigating the Claims of Konstantin Buteyko … [Titeln förkortad.] Journal of Alternative and Complementary Medicine. 2008;14(2):115–123. [Engelska.] DOI: 10.1089/acm.2007.7204. Originalabstract och relevanta fulltextavsnitt lästa i identifierad författarkopia. Finansiering inte fullständigt verifierad.
10. Griffin MP, McFadden ER Jr, Ingram RH Jr. Airway cooling in asthmatic and nonasthmatic subjects during nasal and oral breathing. Journal of Allergy and Clinical Immunology. 1982;69(4):354–359. [Engelska.] DOI: 10.1016/0091-6749(82)90145-2. Hela originalabstractet läst. Kalluftsförsök, inte en Buteykokurs.
11. Cooper S, med flera. Effect of two breathing exercises (Buteyko and pranayama) in asthma: a randomised controlled trial. Thorax. 2003;58(8):674–679. [Engelska.] DOI: 10.1136/thorax.58.8.674. Hela originalabstractet läst. Fulltext och finansiering inte granskade.
12. Vagedes K, med flera. Effect of Buteyko breathing technique on clinical and functional parameters in adult patients with asthma: a randomized, controlled study. European Journal of Medical Research. 2024;29:42. [Engelska.] DOI: 10.1186/s40001-023-01634-1. Metoder, resultat och deklarationer lästa. Institutet hade obundet Mahle-stöd; inga relevanta intressekonflikter deklarerades. Aktuell registerpost NCT03098849 också läst; historiken inte fullständigt granskad.
13. Slader CA, med flera. Double blind randomised controlled trial of two different breathing techniques in the management of asthma. Thorax. 2006;61(8):651–656. [Engelska.] DOI: 10.1136/thx.2005.054767. Relevanta fulltextavsnitt lästa. Samfinansiering genom Cooperative Research Centre for Asthma, med offentligt stöd samt AstraZeneca, Aventis Pharma och GlaxoSmithKline, redovisas i originalet.
14. Neşe A, İpekçioğlu F. The effect of the buteyko breathing technique on fatigue, exercise capacity, and asthma control … [Titeln förkortad.] Irish Journal of Medical Science. 2026;195:1811–1823. [Engelska.] DOI: 10.1007/s11845-026-04382-3. Relevanta fulltextavsnitt och tabell 3 lästa, även som sidbild. Rapporteringsproblemen är bevarade. Aktuell registerpost NCT07353242 också läst; fullständig ändringshistorik inte granskad.
15. Vagedes J, med flera. The Buteyko breathing technique in children with asthma: a randomized controlled pilot study. Complementary Therapies in Medicine. 2021;56:102582. [Engelska.] DOI: 10.1016/j.ctim.2020.102582. Hela indexerade originalabstractet läst. Fulltext och finansiering inte verifierade.
16. Çelik H, Yuruk E. The effect of the Buteyko breathing technique on asthma control and quality of life in children with asthma … [Titeln förkortad.] PeerJ. 2025;13:e19467. [Engelska.] DOI: 10.7717/peerj.19467. Relevanta metoder, tabelltext och deklarationer lästa. Ingen finansiering eller intressekonflikt deklarerades.
17. Wu S, Zhang X, Huang W. The effect of the Buteyko breathing technique on asthma control and quality of life … [Titeln förkortad.] Explore. 2026;22(4):103414. [Engelska.] DOI: 10.1016/j.explore.2026.103414. Hela originalabstractet och jävsdeklarationen lästa. Ingen fullständig ny granskning av ingående studier.
18. 1177. Astma hos barn. [Svenska.] Originalsida. Relevanta sjukdoms- och akutvårdsavsnitt direkt kontrollerade.