En modern undervisning med centrum i Oakland

Den moderna utvecklingen kan följas till en krets kring Jon Schreiber och Malouchek Mooshan i Oakland i Kalifornien omkring 1980. På Breema Centers egen webbplats anges Schreiber som centrets grundare från 1980 och som grundare av en tillhörande klinik från året därpå. Organisationen beskriver Mooshan som en central förmedlare av övningar och filosofi i samarbetet med Schreiber och andra elever. [2]

Detta är organisationens egen historieskrivning. Den ger ett identifierbart spår till en undervisningsmiljö, men fastställer inte att varje rörelse uppstod där eller hur eventuella äldre överföringslinjer såg ut. I den här genomgången har någon säkert dokumenterad äldre obruten metodhistoria inte kunnat fastställas.

Schreibers publicerade meritförteckning beskriver senare kursverksamhet, lärarutbildning och internationella workshops. Där finns också en bokförteckning. Den visar hur undervisningen har förmedlats genom flera kanaler, men bibliografiska uppgifter är inte detsamma som läsning av böckernas innehåll. [2]

En annan dokumentation är psykoterapeuten Markus Angermayrs workshopessä från 2009. Han beskriver Breema som ett sätt att utforska den egna kroppsliga närvaron inom en existensanalytisk sammankomst. Författaren arbetade själv med metoden; texten är en erfarenhets- och tolkningskälla, inte en oberoende effektprövning. [3]

Svenska spår utan ett första användningsår

Sverige finns med bland länderna i Schreibers förteckning över internationella workshops, men utan årtal för de svenska tillfällena. Ett daterat spår är Breema Centers kursannons för Stockholm den 27 mars 2022. Den beskriver partnerövningar, Self-Breema och arbete med de nio principerna. Annonsen visar att kursen erbjöds; den verifierar inte genomförande eller hälsoeffekt. [2,4]

Uppgifterna dokumenterar svensk förmedling men fastställer varken första svensk användning, verksamhetens omfattning eller en svensk legitimation. En utbildningslinje och ett belägg för behandlingseffekt behöver följas var för sig.

Vad menas med närvaro i Breema?

Breema Centers beskrivning förenar kropp, tankar och känslor i en gemensam aktivitet. Den som ger beröringen ska också uppmärksamma sin egen kropp och sitt sätt att delta. Mottagaren är därmed inte den enda vars erfarenhet står i centrum. [1]

Metoden kan förstås som ett pedagogiskt försök att göra något annars självklart tydligare: kroppens vikt mot underlaget, en pågående rörelse eller kontakt med en annan människa. En sådan uppgift skiljer sig från att försöka korrigera en bestämd skada. Samma handkontakt kan förekomma i båda sammanhangen, men syftet och det som följs upp är olika.

I centrets filosofi förekommer också uttryck om harmoni, livsenergi och medvetande. De beskriver dess syn på människan och tillvaron. Orden anger inte i sig en uppmätt nervsignal, ett hormonvärde eller en förändrad organfunktion. Att någon upplever mer energi kan exempelvis betyda större ork eller livfullhet; det är inte automatiskt ett besked om kroppens energiomsättning.

De nio principerna

Breemas nio principer omfattar kroppslig bekvämlighet, att avstå från sådant som är överflödigt, fasthet tillsammans med varsamhet, helhjärtat deltagande och ömsesidigt stöd. De övriga betonar ett icke-dömande förhållningssätt, en aktivitet i taget, ett sammanhängande tempo utan brådska samt No Force. Detta är en svensk återgivning av organisationens förhållningssätt, inte en lista över medicinskt verifierade effekter. [5]

Principerna får praktisk betydelse när de påverkar hur någon håller, rör eller bemöter en annan person. Samtidigt kan ett vänligt förhållningssätt inte ersätta kunskap om en deltagares skada eller begränsning.

No Force behöver särskilt skiljas från fysikens kraftbegrepp. När en person lutar kroppstyngd mot en annan uppstår belastning. Om en arm förs åt sidan förändras krafter och läge i vävnaderna. Handlingen kan vara varsam och ändå behöva anpassas. En princip om att undvika tvång innebär inte att all fysisk risk försvinner.

Partnerövningen: stöd, tryck och rörelse

Enligt Breema Center sker kroppsarbetet vanligtvis fullt påklätt på ett mjukt underlag. Partnerövningen kan förena beröring med kroppsställningar och rörelser. Angermayrs workshopbeskrivning nämner bland annat hållande, lutning, strykning, knackning och vaggning. Han beskriver hur kroppstyngd används i stället för att enbart arbeta med armarna och händerna. [1,3]

Dessa moment ger olika slags påverkan. En stilla hand kan ge tryck och kontakt utan att leden rörs. Vaggning förändrar läget återkommande. En understödd arm kan förflyttas utan att mottagaren gör hela muskelarbetet själv. Att kalla allt beröring döljer skillnader som är viktiga för både upplevelse och säkerhet.

Det finns också två kroppsliga uppgifter. Den som ger behöver bära och fördela sin egen vikt, hålla balansen och samordna rörelsen. Den som tar emot förhåller sig till kontakten och till hur kroppen förflyttas. Ett positivt intryck hos den ena visar därför inte automatiskt samma förändring hos den andra.

Tryck och rörelse kan tänkas förändra hur en känslig kroppsdel belastas för stunden. Men den möjliga förbindelsen beror på vad som faktiskt orsakar besväret. Avlastning av en arm, förbättrad rörlighet och behandling av en vävnadsskada är inte samma åtgärd.

Self-Breema: den egna handlingen i centrum

Self-Breema beskrivs som egna rörelser, sträckningar och kroppsställningar med samma principiella inriktning. Partnerns beröring saknas, även om en lärare eller grupp kan finnas runt övningen. Personen behöver själv initiera, styra och anpassa rörelsen. [6]

Skillnaden är större än att någon råkar öva ensam. När en partner förflyttar en kroppsdel förändras läget genom en yttre handling. När personen gör rörelsen själv tillkommer planering och muskelarbete. Ett forskningsresultat om att ta emot massage ger därför inget direkt mått på vad Self-Breema tillför.

Ett tänkbart vardagsexempel är en person som upplever att axlarna hålls spända under en arbetsuppgift. I en egen rörelse kan personen lägga märke till när spänningen uppstår och pröva ett annat sätt att organisera handlingen. Det är en möjlig inlärningsförbindelse, inte ett observerat Breemaresultat. För att erfarenheten ska hjälpa i arbetet behöver den gå att använda även där, under andra krav och belastningar.

Att en rörelse blir lättare under övningen kan bero på flera saker: ändrat läge, mindre ansträngning, större förtrogenhet eller annan uppmärksamhet. Det visar inte ensamt att muskeln har blivit starkare eller att en skada har läkt.

Kroppsuppfattning är information, inte en inre mätapparat

Nervsystemet använder information från bland annat hud, muskler och leder för att uppfatta kroppens läge och rörelse. Musklernas känselorgan, muskelspolarna, är en del av detta. Denna kroppsliga lägesinformation brukar kallas proprioception.

Goodwin och medarbetare visade 1972 att vibration över en muskelsena kunde framkalla en felaktig upplevelse av armbågens läge. Deltagarna uppfattade en förändring som om den berörda muskeln hade förlängts. Försöket ger ett konkret exempel på att förändrad sinnesinformation kan ändra kroppsupplevelsen utan motsvarande ledrörelse. [7]

Parallellen är relevant när någon beskriver att kroppen känns längre, lättare eller annorlunda efter kroppsarbete. Upplevelsen kan vara tydlig utan att den motsvarar en permanent anatomisk förändring. Vibrationsförsöket prövade däremot varken Breema eller nyttan av att uppmärksamma egna rörelser.

En förändrad kroppsuppfattning kan tänkas göra det lättare att upptäcka en vana. Om detta leder till mindre ansträngande vardagsrörelser är nästa led. Att de två stegen går att föreställa sig betyder inte att de redan har följts i en metodspecifik undersökning.

Varför kan viss beröring kännas behaglig?

Huden förmedlar flera slags information. En del känselnerver signalerar snabbt om kontaktens plats och förändring. Andra, så kallade C-taktila nervfibrer, leder långsammare och har i försök svarat särskilt på vissa mjuka strykningar.

Ackerley och medarbetare undersökte 2014 kontrollerad strykning över underarmens hud. De C-taktila fibrernas svar var särskilt tydliga vid långsam strykning nära hudens egen temperatur. Andra känselfibrer svarade annorlunda på hastigheten. Nervregistreringarna och behaglighetsskattningarna gjordes i olika grupper; sambandet mellan dem var tydligt vid hudnära temperatur men inte vid alla temperaturvillkor. [8]

Försöket beskriver en möjlig sensorisk förbindelse till behaglighet. Det är inte ett bevis för att allt mjukt tryck aktiverar samma system eller att varmare beröring alltid är bättre. Kontrollerad strykning direkt mot underarmens hud skiljer sig dessutom från tryck genom kläder, hållande och passiva rörelser i Breema.

C-taktila nervfibrer är därför inte en fullständig förklaring till metoden. De gör en avgränsad del av beröringsfrågan begriplig, medan andra kontakter behöver sina egna förklaringar.

Orden och situationen kan förändra upplevelsen

Beröringen består inte bara av det som händer på huden. Personen uppfattar också vem som berör, vad situationen betyder och om kontakten är önskad. Därför kan samma fysiska handling bedömas olika i olika sammanhang.

McCabe och medarbetare undersökte 2008 hur beskrivningar påverkade upplevelsen av hudkontakt. Hos tolv friska kvinnor värderades beröring med samma kräm olika beroende på om den presenterades som en rikligt återfuktande eller en enklare kräm. Försöket visar att information om en kontakt kan förändra hur den upplevs, även när materialet hålls detsamma. [9]

Den gemensamma frågan med Breema är hur mening och sinnesinformation samverkar. Skillnaden är att försöket använde produktbeskrivningar, inte metodens uppmärksamhetsinstruktioner. Resultatet visar varken att Breemas principer orsakar en viss förbättring eller att en upplevd förändring är inbillad.

I Breema ges uppmärksamheten en annan uppgift än att enbart bedöma om ett moment utförs bra. Personen ombeds att märka den pågående kroppen och kontakten. Det kan tänkas avgränsa uppmärksamheten från självkritiska jämförelser. För någon annan kan själva uppgiften att vara närvarande bli ett krav.

Behaglighet, smärta och nervsvar är skilda utfall

Beröring kan under vissa villkor påverka smärtsignalering. Mancini och medarbetare undersökte 2015 sammanlagt 21 friska vuxna. Robotstyrda fina trådar tryckte lätt mot huden nära platsen för smärtsamma laserstimuli. Jämfört med laserstimuli utan den samtidiga beröringen minskade smärtskattningen. Även en blinkreflex som bearbetas i hjärnstammen och registrerade hjärnsvar dämpades. Det stöder att sådan beröring kan påverka bearbetningen av smärtsam stimulering, men identifierar varken en Breemamekanism eller återställd vävnad. [10]

Ett annat försök, publicerat 2026 av da-Silva och medarbetare, visar varför mätningarna måste hållas isär. Hos 64 personer i 32 par gav partnerns strykning lägre efterhandsskattad uppmärksamhet på upprepade smärtsamma värmestimuli och mindre registrerade hjärnsvar än jämförelsevillkoren. Sex personer saknades i analysen av hjärnsvaren. Någon säker skillnad i smärtans ökning påvisades däremot inte. Jämförelserna gällde stilla partnerkontakt, robotstrykning och vibration; ett villkor helt utan beröring saknades. Uppmärksamheten skattades efteråt, och deltagare med långvarig smärta ingick inte. [11]

Försöken använder olika stimulering och jämförelser. Tillsammans visar de att en förändrad nervsignal, mindre uppmärksamhet på obehaget och lägre smärtskattning inte behöver följa varandra.

För en person med återkommande besvär tillkommer varaktighet och funktion. Att en kontakt är behaglig under passet betyder något annat än att personen kan arbeta, sova eller röra sig lättare efteråt.

Vad skiljer massage från stilla vila?

Meier och medarbetare analyserade 2020 ett försök med 60 friska kvinnor, fördelade mellan två massagetyper och vila. Alla grupper skattade mindre stress och mer avslappning, utan säker skillnad mellan gruppernas förändringar. Ett mått på variationen mellan hjärtslagen ökade däremot mer i massagegrupperna. Andningen registrerades inte. [12]

Hjärtfrekvensvariabilitet, HRV, beskriver variation i tiden mellan hjärtslagen. Den är något annat än medelpuls eller ett formulärsvar om lugn. Eftersom andningen kan påverka måttet fastställer försöket inte att en särskild vaguspåverkan förklarade förändringen. Studien gällde ett kort laboratorietillfälle, inte Breema eller behandling av en sjukdom. [12]

Registret visar att försöket registrerades efter datainsamlingen. Det anger ett slutligt deltagarantal på 65, medan publikationen anger 63 rekryterade och 60 analyserade. Registrets resultatsammanfattning beskriver också analysen av 60 kvinnor. Skillnaden är inte klarlagd. [13]

Vilogruppen är betydelsefull för själva frågan. Den visar att en upplevd förbättring efter ett pass inte automatiskt kan tillskrivas handgreppen. Tid, stillhet och sammanhang kan vara gemensamma delar. Den särskilda fysiologiska skillnaden för massage kvarstår, även om skattningarna utvecklades likartat.

Vilket underlag gäller Breema självt?

Angermayrs workshopessä återger erfarenheter av lugn, stöd och närhet. Den beskriver också hur författaren tolkar dessa erfarenheter. Utan effektkontroll kan texten inte fördela förändringen mellan partnerövningar, Self-Breema, undervisning och sammankomstens sociala sammanhang. [3]

Ett annat spår gäller Franziska Muellers bachelorarbete i Graz. Universitetets sammanfattning beskriver ett litet lärarseminarium där stresshanteringen undersöktes med enkäter. Den anger inga entydiga resultat om stresshantering, men positiva självrapporter bland personer som fortsatte öva. Sammanfattningen är läst direkt; den anger inget faktiskt deltagarantal eller publiceringsår. Fulltextens metoder och detaljerade resultat är fortfarande olästa. [14]

En positiv berättelse från dem som fortsatte kan beskriva deras erfarenhet, men säger mindre om dem som slutade eller inte svarade. Det går inte att rekonstruera sådana grupper ur en kort sammanfattning. Förslaget i posten om en större framtida lärarstudie är inte en beskrivning av det genomförda urvalet.

Universitetets post för Mirijam Gertrude Finks masterarbete om Breema i rådgivning beskriver en kvalitativ empirisk ansats. Även denna sammanfattning är läst direkt, men den redovisar inte deltagarantal, detaljerat genomförande eller tydliga resultatmått. Posten visar inget publiceringsår. Fulltexten är oläst. [15]

Kvalitativa undersökningar kan belysa hur människor beskriver och använder en praktik. De behöver inte ha samma uppgift som ett jämförande behandlingsförsök. Här går det dock inte att ersätta de saknade metoduppgifterna med antaganden om vad intervjuer eller observationer skulle ha visat.

Vad bidrar den bredare beröringsforskningen med?

Packheiser och medarbetare sammanvägde 2024 resultat från 137 studier och behandlade ytterligare 75 i översikten. Bland vuxna fanns positiva genomsnittliga resultat för bland annat smärta och ångestsymtom. Insatser och deltagargrupper varierade. Analysen valde utfall nära beröringstillfällena och tog inte med långtidsutfall, så den besvarar inte frågan om bestående nytta. Småstudiebias, som kan göra effekterna överskattade, och svårigheten att dölja beröring för deltagarna begränsar tolkningen. [16]

Översikten gör det rimligt att undersöka beröring som en möjlig källa till symtomlindring. Den ger däremot ingen särskild effektstorlek för Breema och besvarar inte vad Self-Breema utan partnerkontakt tillför.

Ett sammanvägt resultat är dessutom inte en ny grupp behandlade personer utöver de ingående försöken. Att en enskild studie och en översikt pekar åt samma håll behöver därför inte innebära två oberoende belägg för samma förbindelse.

Från en stunds närvaro till vardagsfunktion

En möjlig utveckling kan börja med att en person känner sig mer bekväm under en rörelse. Personen märker kanske att mindre ansträngning räcker och kan senare använda den erfarenheten i en vardagsuppgift. Då skulle övningen ha bidragit genom en förändrad handling, inte enbart genom tillfälligt välbehag. Detta är en möjlig kedja, inte en kliniskt bekräftad Breemaeffekt.

Varje övergång har ett eget villkor. Erfarenheten måste gå att återfinna utanför den lugna miljön. Den alternativa rörelsen behöver vara relevant för uppgiften. Och ett återkommande besvär kan samtidigt påverkas av arbetsbelastning, sömn, sjukdom eller andra förhållanden.

Det är därför mer informativt att beskriva en konkret förändring än att säga att kroppen kommit i balans. Mindre upplevd spänning kan följas som en erfarenhet. Förbättrad rörelseförmåga behöver bedömas som funktion. Ett förändrat nerv- eller organmått kräver en motsvarande mätning.

Seminariet kan också ha ett värde som gemenskap och tillfälle att stanna upp. Det värdet behöver inte göras biologiskt för att vara meningsfullt. Det värdet förklarar inte i sig en effekt på sjukdom.

Säkerhet, samtycke och vårdbehov

Rådgör med läkare eller annan kvalificerad vårdgivare innan du påbörjar en alternativ behandling, särskilt vid pågående sjukdom, läkemedelsbehandling, graviditet, amning eller annat tillstånd som kan påverka lämpligheten.

Samtycket behöver gälla det moment som faktiskt görs. Att ha accepterat en övning betyder inte att alla kroppsdelar får beröras eller att trycket får ökas utan avstämning. Du kan avstå från ett moment och avbryta när som helst. Smärta, rädsla eller obehag ska inte beskrivas som något du måste uthärda för att övningen ska ge resultat.

Även Self-Breema behöver anpassas efter den egna förmågan. En rörelses namn eller en princip om varsamhet säger inte om ett visst läge passar någon med skada, sjukdom eller nedsatt rörlighet. Att kunna komma ned på golvet och upp igen är också en praktisk förutsättning som behöver beaktas.

NCCIH beskriver risken för skadliga effekter av massage som låg men redovisar sällsynta rapporter om bland annat nervskador, frakturer och blodproppar. Vissa gällde kraftiga tekniker eller personer med ökad skaderisk. Detta är indirekt riskbakgrund, inte en uppmätt biverkningsfrekvens för Breema. Berätta om tidigare skador, operationer, sjukdomar och läkemedel innan tryck eller passiva rörelser används. [17]

Vid kvarstående smärta eller rörelsebesvär kan en fysioterapeut undersöka rörelseförmåga, leder och muskelstyrka samt bedöma vilken träning eller behandling som passar. Fysioterapeuten kan hjälpa till med läkarkontakt när symtomen behöver utredas vidare. Ett Breemaseminarium ersätter inte den bedömningen. [18]

Sök vård direkt om du har ryggsmärta och samtidigt inte känner när du är kissnödig eller kissar på dig, har nedsatt känsel kring ändtarmen eller könsorganen, eller har domningar, stickningar eller svaghet i båda benen. Detsamma gäller om smärtan kommer plötsligt efter en olycka, om du samtidigt har ont i bröstkorg och mage, eller har feber eller känner dig ordentligt sjuk. Om vårdcentral och jourmottagning är stängda eller inte går att nå, sök akutmottagning. [19]

Breema är inte heller en ersättning för psykoterapi. Angermayr skiljer uttryckligen metodens närvaroarbete från psykoterapins uppgift att bearbeta personliga och mellanmänskliga konflikter. Kontakta vårdcentral om ångest begränsar vardagen, sömnen eller koncentrationen eller leder till återkommande undvikande. Ring 1177 för sjukvårdsrådgivning. [3,20]

Breema kan på så sätt beskrivas som en särskild praktik för rörelse, kontakt och uppmärksamhet. Dess upplevelsemässiga värde, möjliga fysiologiska bidrag och betydelse vid långvariga besvär är närliggande men separata frågor. De blir tydligare när både positiva erfarenheter och kunskapens gränser får behålla sin verkliga omfattning.

Kommenterade källor

Webbkällor lästes den 8 oktober 2026. Kommentarerna anger vad som faktiskt lästs och vilka delar som fortfarande saknas. En universitets- eller registersammanfattning räknas inte som läsning av ett helt arbete.

1. The Breema Center. About Breema; New to Breema; Breema Bodywork. [Engelska]. https://www.breema.com/about-breema; https://www.breema.com/about-breema/new-to-breema; https://www.breema.com/about-breema/breema-bodywork. Relevanta praktik- och syftesavsnitt lästa. Organisationens egna beskrivningar, inte oberoende effektbelägg. Videoövningar har inte analyserats.

2. The Breema Center. Summary of Education, Professional Experience, and Publications; Malouchek Mooshan. [Engelska]. https://www.breema.com/about-center/jon-schreiber/cv; https://www.breema.com/about-center/malouchek-mooshan. Historik- och verksamhetsuppgifter lästa. Egen historieskrivning; bokförteckningen innebär inte läsning av böckerna.

3. Angermayr M. Dasein – Atmen – Achtsamkeit. Existenzanalyse und vorreflexives leibliches Erleben. Existenzanalyse. 2009;26(2):99–104. [Tyska]. https://www.breema.com/about-breema/articles/2009-02-26-dasein-atmen-achtsamkeit. Hela webbåtergivningen läst. Workshopessä av en metodutövare, utan effektkontroll. PDF-originalet kunde inte öppnas.

4. The Breema Center. Breema Class, Stockholm, 27 March 2022. [Svenska och engelska]. https://www.breema.com/events/2022-03-27/breema-class. Hela kursposten läst. Arrangörens daterade annons om partnerövningar och Self-Breema; inte verifierat genomförande, effekt eller första svensk användning.

5. The Breema Center. The Nine Principles. [Engelska]. https://www.breema.com/about-breema/nine-principles. Hela sidans principbeskrivningar lästa. Bär metodens egen filosofi, inte fysiologiska mätningar eller ett säkerhetsintyg.

6. The Breema Center. Self-Breema. [Engelska]. https://www.breema.com/about-breema/self-breema. Den beskrivande texten läst. Egenrörelser och metodens mål; länkade videor och enskilda sekvenser är inte granskade.

7. Goodwin GM, McCloskey DI, Matthews PBC. Proprioceptive illusions induced by muscle vibration: contribution by muscle spindles to perception? Science. 1972;175(4028):1382–1384. DOI: 10.1126/science.175.4028.1382. Hela originalabstractet läst i den indexerade återgivningen från Oxfords publikationsarkiv; direktöppning gav åtkomstfel. Fysiologisk parallell; fullmetoder och finansiering olästa.

8. Ackerley R med flera. Human C-Tactile Afferents Are Tuned to the Temperature of a Skin-Stroking Caress. Journal of Neuroscience. 2014;34(8):2879–2883. DOI: 10.1523/JNEUROSCI.2847-13.2014. Hela huvudtexten, metoder, resultat och deklarationer lästa i PMC. Nervregistrering och skattning i olika grupper. Svenskt forsknings- och stiftelsestöd; inga ekonomiska intressekonflikter deklareras. Ingen Breemaprövning; rådata olästa.

9. McCabe C, Rolls ET, Bilderbeck A, McGlone F. Cognitive influences on the affective representation of touch and the sight of touch in the human brain. Social Cognitive and Affective Neuroscience. 2008;3(2):97–108. DOI: 10.1093/scan/nsn005. Hela huvudtexten inklusive metoder och resultat läst i PMC. Tolv friska kvinnor; samma kräm och en berörare som inte såg ordetiketten. Produktbeskrivningar, inte Breemainstruktioner. Universitetstillhörigheter framgår, men finansiering och fullständiga intressen är inte klarlagda.

10. Mancini F med flera. Touch inhibits subcortical and cortical nociceptive responses. Pain. 2015;156(10):1936–1944. DOI: 10.1097/j.pain.0000000000000253. Hela huvudtexten, metoder, resultat och deklarationer lästa i PMC. Experimentell smärta hos 21 friska vuxna; robotstyrd beröring, inte Breemabehandling. Stöd från Wellcome Trust, ESRC, EU, Fondation Bettencourt Schueller och kinesiska forskningsmedel; inga intressekonflikter deklareras. PubMed anger en rättelse av ett författarnamn. Rådata olästa.

11. da-Silva M med flera. Affective CT-touch attenuates cortical responses and subjective attention during temporal summation of second pain. Journal of Physiology. Nätpublicerad 16 mars 2026. DOI: 10.1113/JP290421. Originalets metoder, resultat, diskussion och deklarationer lästa via förlagets indexerade text och universitetets PDF. Beröringsvillkor utan ren ingen-beröringskontroll; efterhandsskattad uppmärksamhet. Portugisiskt och spanskt offentligt stöd samt EFIC–Grünenthal Grant 2022 redovisas; författarna deklarerar inga intressekonflikter. Rådata, registerhistorik och bilagan med granskningshistorik olästa.

12. Meier M med flera. Standardized massage interventions as protocols for the induction of psychophysiological relaxation in the laboratory: a block randomized, controlled trial. Scientific Reports. 2020;10:14774. DOI: 10.1038/s41598-020-71173-w. Relevanta fulltextmetoder, resultat och deklarationer lästa. Delvis DFG-finansierad; inga intressekonflikter deklareras. Analys av 60 friska kvinnor, inte Breema.

13. Deutsches Register Klinischer Studien. DRKS00021162. Registrerad 27 mars 2020, senast uppdaterad 10 november 2020. [Engelska]. https://drks.de/search/en/trial/DRKS00021162. Aktuell posts design-, deltagar-, finansierings- och datumfält lästa. Efterhandsregistrering. Samma försök som källa 12; nämnar- och finansieringsuppgifter skiljer sig delvis.

14. Mueller F. Experimentelle Ansätze in der erziehungswissenschaftlichen Forschung unter besonderer Berücksichtigung des Quasiexperiments. Bachelorarbete, Universität Graz; år ej verifierat. [Tyska]. https://online.uni-graz.at/kfu_online/wbAbs.showThesis?pOrgNr=1&pPersNr=56582&pThesisNr=88492. Universitetets originalsammanfattning och metadata lästa direkt. Litet lärarseminarium, inga entydiga stressresultat; positiva självrapporter bland fortsättare. Faktiskt deltagarantal och år saknas. Fulltext, finansiering och intressen olästa.

15. Fink MG. Die Wirkung von Breema im Kontext der Beratung. Masterarbete, Universität Graz; år ej verifierat. [Tyska]. https://online.uni-graz.at/kfu_online/wbAbs.showThesis?pThesisNr=86616&pOrgNr=1&pPersNr=51554. Universitetets originalabstract och metadata lästa direkt. Kvalitativ empirisk ansats; publiceringsår och deltagarantal saknas i posten. Fulltext, detaljerade resultat, finansiering och intressen olästa.

16. Packheiser J med flera. A systematic review and multivariate meta-analysis of the physical and mental health benefits of touch interventions. Nature Human Behaviour. 2024;8:1088–1107. DOI: 10.1038/s41562-024-01841-8. Relevanta urvals-, resultat-, begränsnings- och deklarationsavsnitt lästa. Allmän beröringsforskning; inte samtliga ingående original granskade. Offentligt och stiftelsebaserat stöd; inga intressekonflikter deklareras.

17. National Center for Complementary and Integrative Health. Massage Therapy: What You Need To Know. [Engelska]. https://www.nccih.nih.gov/health/massage-therapy-what-you-need-to-know. Relevanta risk- och vårdavsnitt lästa direkt. Indirekt säkerhetsbakgrund, inte Breemaspecifik skadefrekvens.

18. 1177. Att få fysioterapi. Uppdaterad 3 oktober 2025. [Svenska]. https://www.1177.se/undersokning-behandling/smartbehandlingar-och-rehabilitering/fysioterapi-vid-besvar-i-nacke-axlar-och-rygg/. Undersöknings-, behandlings- och vårdavsnitt lästa. Beskriver svensk fysioterapi, inte ett godkännande av Breema.

19. 1177. Ont i ryggen. [Svenska]. https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/skelett-leder-och-muskler/rygg-och-nacke/ont-i-ryggen/. Relevanta vårdkontakts- och akutavsnitt lästa. Bär angivna svenska vårdgränser.

20. 1177. Ångest. [Svenska]. https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/psykiska-sjukdomar-och-besvar/angest/angest--starka-kanslor-av-oro/. Symtom-, funktions- och vårdkontaktsavsnitt lästa. Ingen metodspecifik effektbedömning.