Vad deltagaren gör och vad övningen kräver

Brain Gym innehåller aktiviteter för samordning av ögon, händer och kropp, med namn som Cross Crawl och Lazy 8s. Programägaren knyter dem till bland annat uppmärksamhet, läsning och skrivning. Det är programmets egen förklaring av syftet; beskrivningen visar inte i sig vilka färdigheter som förändras genom träningen. [2]

En rörelseövning kan ställa flera krav samtidigt. Deltagaren följer en visad rörelseserie, minns ordningsföljden och anpassar nästa rörelse till instruktionen. Då övas mer än muskelarbete: uppmärksamhet och planering behövs för att utföra uppgiften. Det ger en möjlig väg till en kortvarig förändring i hur en efterföljande uppgift hanteras. Den vägen har undersökts med rörelsespel som är andra aktiviteter än Brain Gym. [3]

Nästa steg är att kunna använda något från övningen i en annan situation. Att hålla en spelregel i minnet, vänta på sin tur och ändra strategi är exempel på krav i ett spel. Ett test av att bortse från störande intryck mäter delvis något annat. Därför behöver man undersöka om en förändring följer med till just den förmåga man vill stödja. [4]

För skolarbete betyder det att skilja mellan att komma tillbaka till en uppgift, prestera bättre på ett kort test och lära sig ett ämnesinnehåll. En rörelsepaus kan ge aktivitet och variation utan att varje sådant utfall förändras. Pauser med inbyggda matematik- eller språkfrågor innehåller dessutom undervisning som kan bidra till resultatet. [5]

Vad jämförelser mellan olika aktiviteter visar

I ett försök med 65 pojkar, 13–16 år, gav 15 minuters rörelsespel med nya rörelsesekvenser bättre resultat i ett test av att växla mellan regler än virtuellt löpande eller filmvisning. Däremot sågs ingen säker gruppskillnad i testets övriga delar. Studien prövade en omedelbar förändring, inte skolkunskaper. Den saknade också en sittande aktivitet med motsvarande tankekrav. [3]

Ett annat försök omfattade 48 barn, 6–8 år. De spelade fyra i rad sittande, sprang eller kombinerade springandet med spelet. Efter 20 minuter sågs ingen säker skillnad mellan grupperna i ett uppmärksamhetstest. Ålder, övning och test skiljde sig från försöket med tonåringar. Att en aktivitet kräver både rörelse och tänkande garanterar inte bättre prestation efteråt. [4]

Vad Brain Gym-studier har undersökt

En studie publicerad 2024 omfattade 36 barn med autism i Iran. Tio sessioner enligt Dennisons program jämfördes med en kontrollgrupp utan motsvarande insats; 33 barn fullföljde. Forskarna rapporterade bättre skattningar av beteenderelaterade svårigheter efter insatsen och två månader senare. [6]

Studien jämförde inte Brain Gym med lika mycket annan rörelse, samspel eller uppmärksamhet. Den avgör därför inte vilka delar som bidrog till skillnaden. Här har originalsammanfattningen granskats, vilket begränsar bedömningen av bland annat blindning och bortfall. Resultatet är inte en visad förändring av autism som diagnos eller av barns läsförmåga. [6]

Den äldre studien av reaktionstid

I en studie från 1991 fördelades 60 högskolestudenter mellan vila, sju Brain Gym-aktiviteter och samma aktiviteter efter ett förberedande moment. Grupperna förbättrades olika mycket i en uppgift med fyra svarsalternativ, men inte i enkel reaktionstid. Det var en omedelbar laboratorieuppgift. Studien prövade varken barns läsning, skolbetyg eller behandling av inlärningssvårigheter. [7]

Äldre vuxna och neurologisk rehabilitering

En systematisk översikt från 2023 omfattade tio studier betecknade som Brain Gym hos äldre. Flera rapporterade förbättringar, men den sammanvägda förändringen i det kognitiva testet Mini-Mental State Examination, MMSE, var inte större än i jämförelsegrupperna. Metodkvaliteten varierade. Bedömningen här bygger på originalsammanfattningen; alla ingående program har inte kontrollerats i original. Resultatet gäller detta test och är ingen bedömning av varje möjlig aktivitet eller kognitiv förmåga. [8]

En blodmarkör och ett annat program

En studie från 2020 använder namnet Brain Gym men anger i metodavsnittet programmet Super Body, Super Brain. Den ska därför hållas åtskild från forskning om Dennisons 26 aktiviteter. Av 64 lottade äldre kvinnor fullföljde 58 ett tolvveckorsförsök. Efteråt var blodnivån av BDNF, ett protein med betydelse för nervcellers funktion, högre i träningsgruppen än i gruppen utan kurs. Någon säker skillnad i MMSE sågs inte. [9]

Skillnader fanns redan före träningen, och bortfallet låg helt i kontrollgruppen. Blodprovet visar inte att en viss förändring skett i hjärnan eller att minnet förbättrats. Författarna framhåller själva att sambandet mellan BDNF i blod och hjärna behöver undersökas vidare i denna grupp. [9]

En liten studie vid MS från 2026

En studie omfattade 36 personer med skovvis förlöpande MS och lindriga kognitiva svårigheter. Fyra veckor med pedagogisk kinesiologi plus vanlig fysioterapi gav bättre resultat i kognitiva tester, fingerfärdighet och samordning mellan händerna än enbart fysioterapin. Kontrollgruppen förbättrades också i handfunktion, men mindre. [10]

Originalsammanfattningen beskriver 18 personer per grupp. Den visar inte om resultaten består på längre sikt, påverkar sjukdomsförloppet eller gäller skolelever. Jämförelsen gäller ett tillägg till fysioterapi. Den ska inte användas som grund för att ersätta rehabilitering eller annan MS-behandling. [10]

Rörelsepauser och skolresultat

En översikt från 2025 sammanställde 19 studier av rörelsepauser eller undervisning med inbyggd rörelse i grundskolans tidigare år. Vissa fann bättre uppmärksamhet eller förmåga att styra sitt handlande, andra ingen säker förändring. Matematikresultat förbättrades i studier av båda typerna av pauser. Uppläggen varierade, och få undersökte hur väl den planerade aktiviteten genomfördes. [5]

En tidigare översikt av tio klassrumsstudier, varav nio ingick i sammanvägningar, fann ökad fysisk aktivitet men ingen säker genomsnittlig förbättring i matematik eller läsning. Positiva resultat för stavning och främmande språk byggde på en studie vardera. De flesta studier hade metodproblem eller osäkerheter. Urvalet begränsades till randomiserade studier och uteslöt barn med särskilda stödbehov. [11]

Översikterna besvarar delvis olika frågor: 2025 års urval tillät också andra studiedesigner och barn med stödbehov. Ingen av dem avgränsade sina resultat till Brain Gym. [5] [11]

Det praktiska målet kan vara att bryta stillasittande, skapa variation eller underlätta återgången till en uppgift. Följ då upp det målet: får eleven möjlighet att röra sig, går det lättare att komma igång och vad behöver eleven fortfarande hjälp med? En lugnare lektion behöver inte beskrivas som en behandlad inlärningssvårighet.

Säkerhet och stöd i skolan

Rådgör med läkare eller annan kvalificerad vårdgivare innan du påbörjar en alternativ behandling, särskilt vid pågående sjukdom, läkemedelsbehandling, graviditet, amning eller annat tillstånd som kan påverka lämpligheten. Texten ersätter inte en individuell bedömning.

Övningarna ska anpassas till deltagarens rörelseförmåga och dagsform. Den som får ont, blir yr eller upplever obehag ska kunna avstå eller göra något annat. En elev ska inte behöva genomföra en rörelse som känns otrygg för att få delta i undervisningen.

Rörelsepauser ska inte ersätta stöd vid kvarstående läs-, språk-, uppmärksamhets- eller motoriska svårigheter. Ta upp behovet med lärare och elevhälsa. Skolverket beskriver att skolan ska kartlägga skolsituationen och bedöma vilket stöd eleven behöver. En diagnos är inte en förutsättning för särskilt stöd. [12]

Utgivare och intressen

Enligt utgivarens uppgifter säljer Lundberg Selection AB inga fysiska produkter men har egna digitala finder-produkter och verktyg på homeopati.se, illnessfinder.com, remedyfinder.net, sanabit.com och webhomeopath.com. Utgivaren har också ett ekonomiskt intresse i artikelköp på Alternativmedicin och Sanabit. Redovisningen uppdaterades den 9 september 2026. Dessa kopplingar redovisas för att läsaren ska kunna bedöma utgivarens intressen.

Källor

  1. Edu-Kinesthetics / Brain Gym Bookstore. Meet the Dennisons.Programägarens sparade originaltext läst; metodbeskrivning, inte effektbelägg.
  2. Edu-Kinesthetics. The 26 activities.Programägarens egen beskrivning läst; inte en effektstudie.
  3. Benzing V et al. Acute Cognitively Engaging Exergame-Based Physical Activity Enhances Executive Functions in Adolescents. PLoS One. 2016;11:e0167501.Originalets metoder, resultat, diskussion och deklarationer lästa.
  4. Bedard C et al. Examining the Effects of Acute Cognitively Engaging Physical Activity on Cognition in Children. Front Psychol. 2021;12:653133.Originalets interventioner, utfall, resultat och diskussion lästa.
  5. Bellacicco R, Capone F, Sorrentino C, Di Martino V. The Role of Active Breaks and Curriculum-Based Active Breaks in Enhancing Executive Functions and Math Performance, and in Reducing Math Anxiety in Primary School Children: A Systematic Review. Educ Sci. 2025;15:47.Originalabstract och urvalskriterier lästa; fullständiga resultattabeller inte granskade.
  6. Roodbarani M m.fl. Influence of Brain Gym on children’s behavioral problems with autism spectrum disorder: A randomized controlled clinical trial. J Bodyw Mov Ther. 2024;40:1248–1254.Hela originalsammanfattningen läst; fulltexten inte granskad.
  7. Sifft JM, Khalsa GC. Effect of educational kinesiology upon simple response times and choice response times. Percept Mot Skills. 1991;73:1011–1015.Hela originalsammanfattningen läst; fulltexten inte granskad.
  8. Varela S m.fl. The effect of Brain Gym on cognitive function in older people: A systematic review and meta-analysis. Geriatr Nurs. 2023;53:175–180.Hela originalsammanfattningen läst; ingående originalprogram inte fullständigt granskade.
  9. Adriani D et al. Effect of Brain Gym exercises on cognitive function and brain-derived neurotrophic factor plasma level in elderly: a randomized controlled trial. Universa Medicina. 2020;39:34–41.Originalets metoder och resultat lästa; programidentiteten skiljer sig från Dennisons.
  10. Alsaid HM m.fl. Effect of brain gym on cognition, manual dexterity and bimanual co-ordination in patients with multiple sclerosis. Mult Scler Relat Disord. 2026.Hela originalsammanfattningen läst; fulltexten inte granskad.
  11. Peiris DLIHK m.fl. Effects of In-Classroom Physical Activity Breaks on Children’s Academic Performance, Cognition, Health Behaviours and Health Outcomes. Int J Environ Res Public Health. 2022;19:9479.Originalets urval, riskbedömning, resultat och begränsningar lästa.
  12. Skolverket. Utredning av en elevs behov av särskilt stöd.Aktuella Skolverket-avsnitt om utredning, stöd och diagnos lästa 13 september 2026.