En fyrkant beskriver förloppet – inte hela andningen
Namnet kommer från bilden av en fyrkant, där varje sida motsvarar en fas. En person kan följa en bild, ljudsignaler eller en inre räkning. Fyrkanten beskriver hur faserna förhåller sig till varandra, men anger inte ensam hur mycket luft som flyttas eller hur ansträngande andningen blir. [1,3]
Två personer kan följa samma takt och ändå andas olika. Den ena tar små, bekväma andetag; den andra fyller bröstkorgen kraftigt och håller emot under uppehållen. Det yttre mönstret kan då se likartat ut trots olika luftomsättning och kroppskänsla. Därför är ”långsam” inte en tillräcklig beskrivning av vad kroppen utsätts för. [4,5; egen jämförelse]
Boxandning skiljer sig från 4-7-8, där faserna har olika längd och något motsvarande separat uppehåll efter utandningen inte ingår. Jämn långsam andning utan uppehåll är ytterligare ett upplägg. Cyclic sighing är i stället en suckbetonad metod med betoning på utandningen. Resultat för någon av dessa metoder kan inte utan vidare överföras till de andra. Breathing coordination är också en separat metodbenämning, inte en synonym till fyrfasövningen. [9,11]
En bild eller app kan göra ordningsföljden lättare att följa. Men bildens jämnhet visar inte att andningen är fysiologiskt optimal. En rytmgivare kan ange när nästa fas börjar utan att veta om personen andas för stort, känner obehag eller behöver återgå till vanlig andning.
Bakgrund: militär användning utan fastställd grundare
Boxandning förknippas ofta med militära miljöer och förmågan att behålla fokus under press. Ett konkret dokumentationsspår finns hos amerikanska Human Performance Resources by CHAMP, HPRC. I ett eget utbildningsmaterial från 2021 beskriver organisationen fyra lika långa faser under benämningen combat breathing. Syftet anges vara lugn och mental samling. Det belägger organisationens undervisning, inte att den uppfann metoden eller att varje effektpåstående är kliniskt visat. [1]
Terminologin är dessutom mindre enhetlig än den ibland framställs. HPRC:s text från 2020 kallar ett annat förlopp, med förlängd utandning utan fyrkantens båda uppehåll, för tactical breathing. Den militära etiketten identifierar således inte alltid samma andningsmönster. De två texterna visar inte heller att det ena upplägget ersatte det andra. [2]
Den egna logiken är begriplig: en lätt ihågkommen handling kan användas när tankar och kroppsliga reaktioner känns svåra att styra. Uppgiften blir konkret även när situationen är krävande. Detta förklarar metodens pedagogiska form, men avgör inte hur mycket just de lika långa uppehållen tillför.
Någon enskild grundare eller säker obruten utvecklingslinje från äldre andningstraditioner till dagens boxandning har inte kunnat fastställas i denna genomgång. Militär anknytning och användning inom prestationsmiljöer ersätter inte sådana historiska belägg.
Svensk dokumentation
Den svenska organisationen Maskrosbarn beskriver ”Andas i fyrkant” i sitt material om avslappning och medveten närvaro. Där används fyrkantens sidor som visuellt stöd för de fyra faserna. Det är ett svenskt exempel på hur övningen förmedlas, inte en undersökning av behandlingseffekt eller ett belägg för första svensk användning. [3]
1177 beskriver också avslappning genom andning, men dess upplägg är inte identiskt med boxandning. Gemensamma ord som lugn, andning och avslappning räcker därför inte för att göra allt svenskt andningsmaterial till dokumentation av just fyrkantsmetoden. [15]
Vad kan en andningsuppgift tillföra vid stress?
Stress och oro kan märkas som hjärtklappning, muskelspänning och förändrad andning. Kroppskänslorna kan i sin tur dra till sig uppmärksamhet. När de tolkas som hotfulla kan oron förstärkas. Det är en möjlig återkoppling mellan situation, tolkning och kropp, inte en enda förklaring till all ångest. [6,16]
Boxandning tillför två saker samtidigt. Personen försöker ändra ett kroppsligt förlopp och följer en avgränsad uppmärksamhetsuppgift. Att känna igen nästa fas kan tänkas göra situationen mer förutsägbar. Samtidigt kan luftomsättning och cirkulation förändras. En möjlig lindring behöver därför inte ha en enda väg.
Här går det att skilja mellan att observera andningen och att styra den. Vid observation kan personen märka ett förlopp som redan pågår. Vid boxandning försöker personen få förloppet att följa en form. Båda uppgifterna kan samla uppmärksamheten, men bara den senare föreskriver pausernas placering.
Samma instruktion kan också få olika betydelse. För någon är räkningen ett stöd att släppa andra tankar. För någon annan blir den en uppgift att lyckas med, där varje avvikelse märks. Detta är tänkbara psykologiska förbindelser, inte isolerade effekter som har fastställts för varje användare.
Luftmängd, uppehåll och koldioxid
Vid inandning drar diafragman ihop sig och ökar utrymmet i brösthålan. Luft strömmar in när tryckförhållandena förändras. Vid lugn utandning avtar inandningsmusklernas aktivitet och lungornas och bröstkorgens elastiska återgång hjälper luften ut. Att styra utandningen behöver därför inte betyda att pressa ut så mycket luft som möjligt. [4]
I lungblåsorna överförs syre till blodet och koldioxid åt andra hållet. Koldioxiden bildas när kroppens celler omsätter energi. Andningsregleringen anpassas bland annat efter signaler om blodets gasförhållanden. Viljemässig styrning sker därmed tillsammans med en fortgående reglering, inte utanför den. [4]
Ett andningsuppehåll stoppar tillfälligt luftflödet genom luftvägarna. Kroppens ämnesomsättning och utbytet mellan lungor och blod stannar däremot inte. Uppehåll efter inandning och efter utandning börjar dessutom vid olika lungvolym. De två lika långa sidorna i fyrkanten är därför inte två identiska kroppsliga tillstånd. [4; fysiologisk härledning]
Långsammare kan fortfarande bli mer
Luftomsättningen beror både på hur ofta andetagen kommer och hur stora de är. En vardaglig liknelse är att ösa vatten: färre skoptag behöver inte flytta mindre vatten om skopan samtidigt blir större. För andningen tillkommer att en del av luften finns i ledande luftvägar och inte deltar i gasutbytet på samma sätt som luften i lungblåsorna.
Om tillräckligt stora andetag mer än uppväger ett långsammare tempo kan koldioxid vädras ut snabbare än kroppen bildar den. Detta kallas överventilation eller överandning. Uppehållen garanterar inte att den samlade luftomsättningen blir lagom; även det som händer före och efter dem spelar roll.
Anderson och medarbetare lottade 44 personer med förhöjt blodtryck till apparatstyrd långsam andning eller en jämförelseuppgift. Efter att tolv uteslutits analyserades 16 personer i varje grupp. Andetagen blev långsammare men större, och koldioxiden i slutet av utandningen sjönk. Studien gällde ett annat upplägg utan boxens pauser. Den visar ändå konkret att långsam andning kan medföra ökad utvädring av koldioxid. [5]
Mätning av koldioxid i slutet av utandningen kallas kapnometri. Den kan ge information som en vanlig rytmgivare saknar. Men ett sådant slutvärde är inte en fortlöpande mätning under själva andningsuppehållet, och det fastställer inte på egen hand varför personen känner sig lugnare eller mer obekväm.
Koldioxid och upplevelse kan påverkas längs olika vägar
Meuret och medarbetare lottade 47 personer med paniksyndrom till kapnometristödd andningsträning eller kognitiv träning. Analysen omfattade de 41 som genomförde minst två sessioner. Båda grupperna förbättrades i panikbesvär och relaterade bedömningar. Normalisering av inledningsvis låg koldioxid sågs däremot i den mätstyrda andningsgruppen. Andningsfrekvensen i sig fungerade inte som förmedlande faktor i analyserna. [6]
Analyserna gav stöd för olika förändringsvägar, men kunde inte fastställa hela tidsordningen mellan koldioxidförändring och minskad paniksvårighetsgrad. Studien prövade inte boxandning. Dess behandling omfattade mätning, instruktion och återkoppling, inte bara en rytm att följa. [6]
Detta är en användbar parallell eftersom den skiljer mellan ändrad kroppslig reglering och ändrad tolkning av kroppskänslor. För boxandning förblir det öppet hur mycket dessa delar bidrar var för sig. Ett samband mellan ett gasmått och symtom i en behandling identifierar inte samma förmedlare i en annan.
Yrsel eller känslan att luften inte räcker kan också uppstå i andra sammanhang. De ska därför inte diagnostiseras som överandning eller ångest enbart därför att de uppträder under en andningsövning.
Hjärtats rytm är inte samma mått som lugn
Pulsen anger hur ofta hjärtat slår. Hjärtfrekvensvariabilitet, HRV, beskriver i stället variationen i tiden mellan slagen. Två mätningar kan ha liknande medelpuls men olika variation. Andningen påverkar denna variation, vilket gör själva andningsuppgiften till en del av mätvillkoren. [7]
Brown och medarbetare varierade andningens tempo och volym hos nio friska personer. Variationens fördelning förändrades tydligt, medan den genomsnittliga tiden mellan hjärtslagen inte gjorde det. Försöket visar varför ett förändrat HRV-utslag under styrd andning inte automatiskt betyder att grundpulsen eller hälsan har förbättrats. [7]
En del av regleringen går genom baroreflexen. Tryckkänsliga mottagare känner av hur blodkärlens väggar sträcks, och nervsystemet använder informationen för att anpassa hjärta och kärl. Andningsrörelserna förändrar samtidigt tryckförhållanden och blodets återflöde i bröstkorgen. När dessa förlopp får ett regelbundet tidsförhållande kan svängningarna mellan hjärtslagen ändras.
Bernardi och medarbetare fann större baroreflexkänslighet under ett långsammare andningsvillkor hos 15 friska personer. Även andningsreaktionerna på ändrade gasförhållanden förändrades. Det är ett fysiologiskt fynd under en annan rytm, inte bevis för att boxandning behandlar ett stressrelaterat besvär. [8]
Uttrycket att övningen ”aktiverar vagusnerven” blir därför otillräckligt som helhetsförklaring. Förklaringen beror på vilket förlopp som ändras, när det mäts och vad personen upplever. Ett HRV-mått är inte en direkt avläsning av all vagusaktivitet eller ett fristående mått på trygghet.
Direkta rytmjämförelser: kroppen och upplevelsen följs inte alltid åt
Marchant och medarbetare lät 84 studenter genomföra boxandning, 4-7-8 och två andra långsamma rytmer. De två senare ökade HRV mer än boxandning och 4-7-8. Samtidigt påvisades ingen motsvarande tydlig, meningsfull förbättring av humör eller blodtryck i det korta försöket. Viss överventilation förekom också i de jämna långsamma villkoren. [9]
Det är samma deltagare som prövade flera villkor, inte fyra oberoende studier. Jämförelsen förändrade dessutom både tempo och fasernas utformning. Den kan därför visa skillnader mellan hela upplägg utan att isolera effekten av just ett uppehåll.
Resultatet skiljer också mellan fysiologisk respons och subjektiv nytta. Mer variation mellan hjärtslagen kan uppstå samtidigt som humörskattningen knappast förändras. Omvänt kan någon känna lindring utan att just det valda HRV-måttet ändras.
Boxandning inför ett akut stressprov
McAllister och medarbetare fördelade 2026 totalt 66 unga vuxna till boxandning, ett upplägg med periodiskt förlängd utandning eller vanlig andning. De genomförde ett modifierat virtuellt stressprov med tal och kognitiva uppgifter. Efter provet var puls och salivens alfa-amylas, en stressrelaterad markör, lägre med boxandning än med vanlig andning. [10]
Ångestens förlopp skilde sig också. Grupperna hade liknande nivåer vid den första mätningen, men gruppen med vanlig andning låg lägre strax före övningen. Efter stressprovet fanns ingen säker gruppskillnad. Det är inte samma sak som visad lägre slutlig ångestnivå. HRV, kortisol och prestation gav inga säkra gruppfördelar. Kortisol reagerade inte tydligt på själva stressprovet, och HRV mättes inte under andningsövningen. [10]
Att en markör förändras under en viss mätperiod behöver därför läsas tillsammans med vad som faktiskt framkallades och när provet togs. Studien är ett korttidsförsök, inte en undersökning av behandling vid långvarig ångest. Registreringsuppgifterna kräver också försiktighet: rapporten säger att registreringen föregick datainsamlingen, medan registret anger att studien avslutades innan uppgifterna skickades in. Register och rapport skiljer sig dessutom om försöksupplägg och vilka utfall som var primära. Därför är det osäkert hur väl resultatredovisningen följer en i förväg dokumenterad plan. [10]
Att prestera och att känna mindre stress är olika utfall
I ett norskt försök fick polisstudenter en instruktion i fyrfasandning inför ett simulerat uppdrag eller förberedde sig enligt tidigare undervisning. Av 96 deltagare analyserades 91. Gruppen med andningsinstruktionen fick bättre bedömning av uppdragets genomförande, men rapporterade inte mindre stress. Försöket visar därmed ett positivt prestationsfynd utan motsvarande subjektiv stressvinst. [20]
Studenterna arbetade i par och fick gemensamma prestationsbetyg, medan analysen redovisades på individnivå. Det väcker en fråga om hur oberoende observationerna var. Alla följde inte sin tilldelade instruktion, och vissa i kontrollgruppen använde också andningsövningar. Ingen fysiologisk mätning kunde visa hur en eventuell prestationseffekt uppstod. Resultatet kan därför inte utan vidare överföras till behandling av ångest eller till en särskild nervmekanism. [20]
Efter fysisk ansträngning är förutsättningarna andra
Kasap och Aydin jämförde 2025 tre andningsvillkor hos 40 fysiskt aktiva studenter under återhämtning mellan intensiva cykelintervaller. Boxandning gav högre upplevd ansträngning än både spontan andning och en jämn långsam rytm. Slutpulsen var högre än med den jämna rytmen, medan tiden att återgå till utgångspulsen inte skilde sig säkert. [17]
Försöket visar en annan situation än att sitta i vila inför ett samtal. Luftbehov och pågående belastning skiljer sig. Det ger inte stöd för att använda samma andningsform oberoende av sammanhang, men fastställer inte heller vilken mekanism som orsakade skillnaden.
Återkommande övning hemma
I Balban och medarbetares distansförsök från 2023 jämfördes tre andningsmetoder med mindfulness. Av 108 deltagare ingick 21 i boxgruppen. Efter boxövningarna rapporterades mer positiva känslor och mindre tillfällig ångest. Liknande förändringar förekom i andra grupper. Den tydligaste fördelen framför mindfulness gällde cyclic sighing, inte boxandning separat. [11]
Registreringen gjordes i efterhand: både rapporten och det aktuella registret visar att insamlingen 2020 föregick registreringen 2022. WHOOP donerade mätarmband, och medförfattaren Andrew Huberman blev senare rådgivare åt företaget. Författarna anger att företaget inte deltog i studiens utformning eller genomförande. [11]
Förändring efter en övning besvarar en annan fråga än skillnad mot en annan aktivitet. Tid för vila, uppmärksamhet och förväntningar kan vara gemensamma delar. Om båda grupperna förbättras går det inte att fördela deras bidrag enbart genom att jämföra före och efter.
Fincham och medarbetare prövade därför en mer avgränsad rytmfråga hos 400 vuxna: långsammare respektive snabbare jämn andning, med liknande instruktioner och förväntningar. Ingen säker extra genomsnittlig förbättring av stress, ångest eller välbefinnande påvisades för den långsammare rytmen. Studien gällde inte boxandning. [12]
Den aktiva jämförelsen gör frågan mer specifik, men ett uteblivet utslag är inte ett bevis för exakt likvärdighet. Det visar inte heller att alla andningsformer har samma effekt.
Appar och handhållna rytmgivare tillför egna delar
En app kan ge ljud, bilder, påminnelser och återkoppling. En handhållen rytmgivare tillför dessutom en fysisk signal att följa. Om flera sådana delar ändras samtidigt blir försöket en jämförelse mellan sammansatta upplägg, inte en ren prövning av fyrkantens form.
Rudnicki och medarbetare rekryterade 2026 totalt 62 personer till appstödd boxandning, boxandning med app och moonbird-apparat eller en grupp utan övning. Några säkra gruppvinster i dagligt mående, veckostress eller tentamensstress påvisades inte. Apparnas gränssnitt och återkoppling skilde sig. Moonbird donerade apparater och uppgavs inte ha styrt forskningen. [13]
Mer övande hade samband med vissa bättre utfall i utforskande analyser. Sambandet fastställer inte att övningen orsakade förbättringen: mående, motivation och användarupplevelse kan också påverka hur mycket någon använder ett hjälpmedel. [13]
En puls- eller HRV-visning är dessutom inte kapnometri. Den talar inte om hur mycket koldioxid personen vädrar ut. Tekniken kan stödja en uppgift utan att mäta den mekanism som antas göra uppgiften hjälpsam.
Vad betyder individuella svar?
I ASIP-studien, publicerad 2026, valde 43 läkare under specialistutbildning boxandning. Metodvalet var eget; ordningen mellan perioder med och utan övning lottades. Den genomsnittliga skillnaden i daglig stress var liten och osäker, och många dagboksuppgifter saknades. [14,18]
Sju personer passerade forskarnas modellbaserade gräns: minst 70 procents beräknad sannolikhet för en minskning på minst en halv skalpoäng. Det är inte sju säkert bevisade behandlingssvar. Klassificeringen beror på observationerna, den statistiska modellen och den valda gränsen. En deltagare rapporterade senare andningsobehag och yrsel efter övningen. [14]
Individuella förlopp är viktiga, men upprepade skattningar är inte samma sak som upprepade oberoende patienter. Arbetsdagar och övriga omständigheter varierar också. En metod kan upplevas användbar utan att en liten studie kan ge en säker individuell effektstorlek.
Vad kan lindring betyda i vardagen?
Ett relevant resultat kan vara att lättare återgå till en uppgift, känna mindre spänning eller kunna stanna kvar i en situation som tidigare blivit övermäktig. Det är mer konkret än att eftersträva ett visst mätvärde eller en perfekt fyrkant.
Tre frågor behöver hållas isär. Förändras kroppen under den styrda andningen? Känns det bättre direkt efteråt? Förändras besvär och fungerande även när övningen inte pågår? Studierna ovan besvarar olika delar, och positiva korttidsfynd kan därför samexistera med osäkra vardagsresultat.
Boxandning kan också bli en del av ett större sätt att hantera belastning. Det innebär inte att arbetsvillkor, sömnproblem eller återkommande ångest reduceras till hur någon andas. En tillfällig regleringsuppgift och behandling av det som håller ett långvarigt besvär igång är olika insatser.
Säkerhet och när annan hjälp behövs
Rådgör med läkare eller annan kvalificerad vårdgivare innan du påbörjar en alternativ behandling, särskilt vid pågående sjukdom, läkemedelsbehandling, graviditet, amning eller annat tillstånd som kan påverka lämpligheten.
Andningen ska vara bekväm och utan forcering. Avbryt övningen vid yrsel, stickningar, andnöd eller tilltagande obehag och återgå till vanlig, obehindrad andning. Det är en försiktighetsregel, inte en diagnos av vad symtomen beror på. 1177 betonar bekvämlighet i sitt eget andningsmaterial. [15]
Att göra uppehållen längre eller andetagen större är inte ett mål i sig. Om fyrkantsformen känns ansträngande finns inget skäl att pressa sig att fullfölja den. Öva inte under bilkörning eller i vatten; avledd uppmärksamhet eller yrsel kan då få andra följder. Detta är en situationsbunden försiktighetsregel, inte en uppmätt riskfrekvens för metoden.
Nya, kvarstående eller tydligt tilltagande andningsbesvär behöver bedömas och ska inte automatiskt förklaras som stress. Ring 112 om du har mycket svårt att andas, eller om du har bröstsmärta tillsammans med andfåddhet eller kallsvettning. Ring 1177 för sjukvårdsrådgivning och hjälp att välja vårdnivå när läget inte är akut. [19]
Kontakta vårdcentral om ångest försvårar vardagen, sömnen eller koncentrationen, eller gör att du återkommande undviker platser och situationer. Andningsövningar ska inte ersätta eller fördröja motiverad vård. [16]
Fyrkanten är ett sätt att organisera andning och uppmärksamhet. Dess värde avgörs inte av hur exakt formen följs, utan av vad som faktiskt händer med obehag, funktion och vardag — med kroppens reaktioner och övningens begränsningar synliga.
Kommenterade källor
Källor lästa den 8 oktober 2026. Fulltextläsning avser rapporternas huvudtext, inte automatiskt alla bilder, bilagor eller rådata. Källkommentarerna skiljer fulltext från enbart abstract och anger begränsningar som påverkar tolkningen.
1. Human Performance Resources by CHAMP. Optimize your breath: Tactical breathing to optimize performance, stress management, and military wellness. 28 oktober 2021. [Engelska]. https://www.hprc-online.org/mental-fitness/sleep-stress/optimize-your-breath-tactical-breathing-optimize-performance-stress. Relevant utbildningstext läst. Används för egen praktik och dokumentationshistoria, inte dess generella hälsoförklaringar eller grundaranspråk.
2. Human Performance Resources by CHAMP. Tactical breathing for the military. 29 april 2020. [Engelska]. https://www.hprc-online.org/mental-fitness/stress/tactical-breathing-military. Saktexten läst. Belägger ett annat upplägg under närliggande namn; ingen oberoende effektprövning.
3. Maskrosbarn. Landa en stund, avsnittet ”Andas i fyrkant”. [Svenska]. https://maskrosbarn.org/for-ungdomar/self-care/landa-en-stund/. Relevant text läst, inte ljud- och videoinnehållet. Svenskt förmedlingsspår; första publiceringsdatum och första svensk användning är inte fastställda.
4. National Heart, Lung, and Blood Institute. How Your Body Controls Breathing samt What Breathing Does for the Body. Uppdaterade 2022 respektive 2025. [Engelska]. https://www.nhlbi.nih.gov/health/lungs/body-controls-breathing och https://www.nhlbi.nih.gov/health/lungs/breathing-benefits. Relevanta sakavsnitt lästa. Grundläggande mekanik och gasutbyte, inte boxandningsprövningar.
5. Anderson DE, McNeely JD, Windham BG. Device-guided slow-breathing effects on end-tidal CO₂ and heart-rate variability. Psychology, Health & Medicine. 2009;14(6):667–679. DOI: 10.1080/13548500903322791. Hela huvudtexten och tabellerna lästa; figurbilder och rådata inte granskade. Annan apparatstyrd andning, med uteslutningar efter lottningen. National Institute on Aging finansierade arbetet.
6. Meuret AE med flera. Respiratory and cognitive mediators of treatment change in panic disorder: evidence for intervention specificity. Journal of Consulting and Clinical Psychology. 2010;78:691–704. DOI: 10.1037/a0019552. Hela huvudtexten och tabellerna lästa; supplement och rådata olästa. NIH- och stiftelsestöd; Hofmann redovisar konsultuppdrag för Merck. Ingen boxbehandling. Få mättillfällen begränsar slutsatserna om vad som föregick minskad paniksvårighetsgrad.
7. Brown TE, Beightol LA, Koh J, Eckberg DL. Important influence of respiration on human R-R interval power spectra is largely ignored. Journal of Applied Physiology. 1993;75(5):2310–2317. DOI: 10.1152/jappl.1993.75.5.2310. Hela originalabstractet läst. Fysiologisk mätstudie; NIH-anslag anges i PubMeds metadata. Fullmetoder och fullständiga bindningar olästa.
8. Bernardi L, Gabutti A, Porta C, Spicuzza L. Slow breathing reduces chemoreflex response to hypoxia and hypercapnia, and increases baroreflex sensitivity. Journal of Hypertension. 2001;19:2221–2229. DOI: 10.1097/00004872-200112000-00016. Hela originalabstractet läst. Friska deltagare och annan rytm; fulltext och finansiering olästa.
9. Marchant J, Khazan I, Cressman M, Steffen P. Comparing the Effects of … Breathing Conditions on Heart Rate Variability, CO₂ Levels, and Mood. Titel förkortad. Applied Psychophysiology and Biofeedback. 2025;50:261–276. DOI: 10.1007/s10484-025-09688-z. Originalabstract och deklarationer lästa direkt. Fulltexten inte tillgänglig. Brigham Young University-stöd; inga deklarerade intressekonflikter.
10. McAllister MJ med flera. Box breathing and prolonged exhalation reduces markers of physiological stress reactivity in response to a virtual trier social stress test. Comprehensive Psychoneuroendocrinology. 2026;27:100360. DOI: 10.1016/j.cpnec.2026.100360. Hela huvudtexten, tabellerna och det aktuella registret lästa; registerhistorik och rådata olästa. Delvis amerikanskt justitiedepartementsstöd; inga deklarerade intressekonflikter. Registret anger studiestart 1 augusti 2024, avslut 1 maj 2025 och första inskickning 7 maj 2025, i konflikt med rapportens tidsordning. Även design och utfallsklassificering skiljer sig. https://clinicaltrials.gov/study/NCT06986135.
11. Balban MY med flera. Brief structured respiration practices enhance mood and reduce physiological arousal. Cell Reports Medicine. 2023;4:100895. DOI: 10.1016/j.xcrm.2022.100895. Hela huvudtexten och det aktuella registret lästa; supplement, registerhistorik och rådata olästa. Donations- och Stanfordstöd, WHOOP-armband och Hubermans senare rådgivarroll redovisas. Insamling 2020 och första registerinskickning 2022 bekräftar efterhandsregistrering. https://clinicaltrials.gov/study/NCT05304000.
12. Fincham GW, Strauss C, Cavanagh K. Effect of coherent breathing on mental health and wellbeing: a randomised placebo-controlled trial. Scientific Reports. 2023;13:22141. DOI: 10.1038/s41598-023-49279-8. Hela huvudtexten, tabellerna och det aktuella registret lästa; registerhistorik och rådata olästa. Registreringen föregick den angivna studiestarten. Sylff-finansiering; Fincham är utbildad andningslärare. Othership framställde ljudmaterialet. Ingen boxstudie. https://clinicaltrials.gov/study/NCT05676658.
13. Rudnicki K med flera. The Impact of a Technology-Assisted … Breathing Exercise Intervention on Daily Affect, Weekly Stress and Examinational Stress. Titel förkortad. Behavioral Sciences. 2026;16:778. DOI: 10.3390/bs16050778. Huvudtext, appendix och tillgängliga tabelluppgifter lästa; tabell 1 även visuellt. Övriga matematiska uttryck kunde inte alla läsas i textvyn; rådata inte granskade. Ingen extern finansiering anges, men 60 donerade Moonbird-apparater redovisas. Tabellens tentamensgrupper summerar till 46 deltagare, medan metoden anger 45 studenter; skillnaden är inte utredd.
14. Vetter VM, Kurth T, Konigorski S. Evaluation of two easy-to-implement digital breathing interventions … results from the Anti-Stress Intervention Among Physicians (ASIP) study. Titel förkortad. npj Digital Medicine. 2026;9:135. DOI: 10.1038/s41746-025-02317-3. Hela huvudtexten, tabellerna och det aktuella registret lästa. Supplement och registerhistorik olästa. Registret skickades först in 8 april 2024, kvalitetsgodkändes 11 april och publicerades 16 april; angiven studiestart var 15 april. Kurth redovisar externa anslag och arvoden utanför arbetet, bland annat från Eli Lilly, Novartis, BMJ och Frontiers; övriga deklarerar inga bindningar. https://clinicaltrials.gov/study/NCT06368791.
15. 1177. Avslappning genom andning. Uppdaterad 31 mars 2022. [Svenska]. https://www.1177.se/liv--halsa/stresshantering-och-somn/avslappning-genom-andning/. Relevant instruktion och bekvämlighetsvillkor lästa. Annat upplägg än boxandning; ingen egen granskning av videon.
16. 1177. Ångest. [Svenska]. https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/psykiska-sjukdomar-och-besvar/angest/angest--starka-kanslor-av-oro/. Symtom-, egenvårds- och vårdkontaktsavsnitt lästa direkt. Svensk vårdinformation, inte en metodspecifik effektbedömning.
17. Kasap M, Aydin GR. Box breathing …: Which strategy improves athletes post-HIIT cardiovascular recovery? Titel förkortad. PLOS ONE. 2025;20(11):e0336615. DOI: 10.1371/journal.pone.0336615. Hela huvudtexten och bildtexterna lästa; tabellbilder, datafiler och rådata olästa. Abstract kallar skillnaden i slutpuls mot spontan andning statistiskt säker, medan resultattexten anger p = 0,054. Skillnaden mot den jämna rytmen och skillnaderna i upplevd ansträngning är separata fynd. Ingen specifik finansiering eller intressekonflikt deklareras.
18. Vetter VM, Kurth T, Konigorski S. Evaluation of easy-to-implement anti-stress interventions in a series of N-of-1 trials: study protocol of the anti-stress intervention among physicians study. Frontiers in Psychiatry. 2024;15:1420097. DOI: 10.3389/fpsyt.2024.1420097. Hela huvudtexten läst. Samma projekt som källa 14, inte nya deltagare. Protokollets registerlänk NCT05745545 leder till en annan studie, om ett vaccin. Resultatrapportens länk NCT06368791 leder till ASIP. Båda aktuella posterna har lästs; den felaktiga identifieraren ska inte användas som belägg för ASIP:s registrering.
19. 1177. Lungkollaps – pneumothorax samt Ont i bröstet. [Svenska]. https://www.1177.se/Gotland/sjukdomar--besvar/lungor-och-luftvagar/andningssvarigheter-och-andningsuppehall/lungkollaps---pneumothorax/ och https://www.1177.se/halland/sjukdomar--besvar/hjarta-och-blodkarl/ont-i-brostet/. Hela den första saktexten och den andras avsnitt om när vård behövs lästa. Används för akuta symtomgränser, inte för att påstå att boxandning orsakar dessa sjukdomar.
20. Sætrevik B, Granerud T, Nijhof M, Sandvik A. Tactical Breathing Enhances Police Performance in a Critical Incident Simulation. Collabra: Psychology. 2025;11(1):144527. DOI: 10.1525/collabra.144527. Hela huvudtexten och bildtexterna lästa. Bättre bedömd prestation men ingen säker minskning av självrapporterad stress. Analysens par- och individnivå behöver beaktas. OSF-registreringens historik och rådata inte granskade. Inga intressekonflikter deklareras.