Vissa kontrollerade försök har visat mindre smärta eller bättre funktion. Hur mycket som tillkommer genom just mineralvattnet varierar med den undersökta jämförelsen. Ett positivt resultat för ett helt program är relevant för programmet, men identifierar inte automatiskt dess verksamma beståndsdel.
Hur växte badbehandlingen fram?
Mineralvatten har länge bedömts efter ursprung, temperatur och särskilda egenskaper. Ett antikt dokumentationsspår finns i Vitruvius verk om byggnadskonst. I åttonde boken beskriver han olika vatten och tillskriver bland annat svavel- och alunhaltiga källor medicinska verkningar. Förklaringen knyts till dåtidens föreställningar om kroppens vätskor och hur värme kunde förändra dem. Här återges texten genom Morris Hicky Morgans engelska översättning från 1914. [2]
Det visar ett tidigt försök att förbinda vattnets egenskaper med kroppsliga besvär. Det fastställer varken badbehandlingens första uppkomst eller en obruten överföringslinje till dagens kliniker. Samma plats eller vatten kan ha använts inom olika medicinska förklaringssystem.
Badtraditionens utveckling handlar också om hur behandlingen organiserats. En källa kan vara utgångspunkt för en hel miljö med badhus, logi, måltider, promenader och vårdkontakter. Då förändras fler förutsättningar än hudens kontakt med vatten. Den sammansatta kuren har en egen historia, skild från ett enstaka bad.
Svenska brunnar, bad och individuell behandling
Alfred Levertins Svenska brunnar och bad från 1892 dokumenterar en utvecklad svensk kurortskultur. Boken skulle hjälpa läsaren att jämföra anläggningar och innehöll även badlära och dietetik av Carl Curman. I förordet diskuterade Levertin svårigheten att förlita sig på anläggningarnas egna, ofta välvilliga beskrivningar. Samtidigt argumenterade han för svenska kurorters möjligheter. Boken är både dokumentation och ett inlägg i sin tids kurortsmedicin. [3]
Curmans inledande resonemang är särskilt intressant. Han beskrev kurens verkan som beroende av flera hygieniska och livsföringsrelaterade förändringar, inte enbart av ett märkvärdigt vatten eller ett enskilt badmedel. Tidigare vanor, hälsotillstånd och individuell anpassning skulle påverka behandlingsvalet. Det är hans historiska modell, men den visar att frågan om badets respektive omgivningens bidrag diskuterades redan då. [3]
Den äldre kuren kunde omfatta andra exponeringar, däribland brunnsdrickning. Resultat från nutida badförsök gäller inte automatiskt sådana inslag. På motsvarande sätt visar en beskrivning från 1892 att verksamhet och idéer fanns dokumenterade vid denna tid, inte när mineralbad först användes i Sverige.
Varför överlappar begreppen?
Ett internationellt terminologiförslag från 2010 skiljer mellan mineralvatten, naturliga gaser och beredda leror, användning av vanligt vatten samt behandling där klimat och hela kurortsmiljön ingår. Förslaget försöker precisera ett språk där samma ord annars kan omfatta olika insatser. [1]
Här ligger tyngdpunkten på mineral- och termalbad. Hydroterapi är ett bredare vattenbegrepp, och aktiv bassängträning tillför muskelarbete. Vid assisterad kroppsterapi kan en behandlare hålla och röra personen. Ett kurortsprogram kan innehålla samtliga delar. Att de sker i vatten gör dem inte identiska.
Vilket problem skulle badet kunna påverka?
Vid artros kan smärta och stelhet samverka med förändrad ledfunktion och musklernas förmåga att stödja rörelsen. Den som får ont kan börja röra sig annorlunda eller mindre. Då kan en miljö som underlättar aktivitet vara värdefull även utan att ledens struktur förändras. Svensk vårdinformation betonar träning och kunskap om sjukdomen som centrala delar av behandlingen. [4]
Venösa benbesvär har en annan utgångspunkt. Där kan blodets återflöde fungera sämre, trycket i venerna öka och vätska samlas i vävnaden. Ett yttre vattentryck möter en annan process än den avlastning som kan hjälpa en smärtande led. [7,8]
Även reumatoid artrit, ledgångsreumatism, behöver skiljas från artros. Vid reumatoid artrit bidrar immunreaktioner till ledinflammation och skada. Lindrad värk efter ett bad visar inte att den sjukdomsprocessen har bromsats. [21]
Hur kan vatten både avlasta och ge motstånd?
Vattentrycket ökar med djupet. Eftersom trycket är större mot kroppens lägre än dess högre delar uppstår en sammanlagd uppåtriktad kraft: lyftkraften. Den kan minska den kraft som behöver bäras genom fötterna när personen står i vatten. Kroppens massa har inte minskat; en del av tyngden balanseras på ett annat sätt.
Stuart och medarbetare undersökte personer efter frakturer nära leder och mätte statisk benbelastning vid olika vattennivåer. Undersökningen knöt nedsänkningen till mätbar avlastning. Den gällde stillastående belastning, inte alla de krafter som uppkommer vid träning eller själva frakturläkningen. [5]
När en kroppsdel rör sig måste vatten samtidigt flyttas undan. Motståndet påverkas bland annat av rörelsens hastighet och den yta som möter vattnet. En hand som förs fram med kanten först möter andra villkor än en utbredd hand. Det är en fysisk illustration av varför rörelsen kan bli mer krävande trots att kroppen bärs upp.
Kutzner och medarbetare mätte ledkrafter hos tolv personer med instrumenterade höft- eller knäimplantat. Flera rörelser gav lägre krafter i vatten än på land. Snabbare rörelser och redskap som ökade motståndet kunde däremot höja krafterna. Flytkraft innebär därför inte att varje vattenövning belastar leden mindre. [6]
Ett passivt bad och ett träningsprogram skiljer sig på just denna punkt. Badet förändrar kroppens mekaniska omgivning; aktiviteten tillför upprepade muskelsammandragningar och rörelseuppgifter.
Vad gör trycket runt benen?
Det lokala vattentrycket och lyftkraften hör samman, men beskriver olika saker. Trycket vid en bestämd punkt beror på vattnets densitet och djupet. Lyftkraften är nettot av tryckkrafterna runt den nedsänkta kroppen. Den ena storheten kan påverka venernas fyllnad, den andra hur mycket som behöver bäras genom benen.
När vadmusklerna dras samman pressas venerna mellan och inom musklerna. Klaffar hjälper till att styra blodet mot hjärtat. Vid klaffläckage eller andra flödeshinder kan transporten fungera sämre. Rörelsen tillför därmed en pumpande handling utöver vattnets stilla tryck. [7]
Caggiati och medarbetare undersökte vener med ultraljud och mätte benvolym vid nedsänkning. De rapporterade smalare vener, förändrat återflöde och mindre benvolym. Gång i vatten gav större volymförändring än stillastående i samma miljö. Det är akut fysiologi, inte visad reparation av venklaffar. [8]
Den möjliga vägen till lindring blir konkret: yttre tryck och muskelarbete ändrar venfyllnad och tömning, vilket kan minska vätskeansamling och tyngdkänsla. Hur länge förändringen består efter badet är en annan fråga. Hydrostatisk påverkan kräver inte att vattnet är mineralrikt.
Vad tillför värmen?
Vatten överför värme till eller från huden beroende på temperaturskillnaden. Den berörda kroppsytan och kontakttiden påverkar hur mycket värme som överförs. Ett handbad och en omfattande nedsänkning innebär därför olika värmebelastning även när vattnet håller samma temperatur.
Värme kan upplevas som behaglig och underlätta rörelse vid vissa ledbesvär. Samtidigt förändras cirkulationens villkor. Kärlen i huden kan vidgas för att avge värme, medan nedsänkningen påverkar fördelningen av blod och vätska. En känsla av lätthet i benen är därför inget mått på hur lätt hjärtat arbetar. [4,8–10]
Även förflyttningen ur badet är betydelsefull. Vattnets yttre stöd försvinner samtidigt som personen reser sig. Kroppen behöver då upprätthålla blodtrycket mot tyngdkraftens påverkan.
Steward och medarbetare undersökte 30 friska vuxna under ett långvarigt varmt badupplägg. Blodtrycksfall vid uppresning och tillfälligt försämrad balans förekom, även hos personer som knappt upplevde yrsel. Några avbröt på grund av obehag. Det är ett modellbundet riskfynd, inte en skadefrekvens för alla bad. [9]
Vattendjup, värme och rörelse kan således påverka kroppen samtidigt men genom olika vägar. Ett positivt svar på en av dem gör inte de andra oviktiga.
Hur skulle vattnets kemi kunna bidra?
Ett mineralbad är ingen enhetlig kemisk produkt. Vatten från olika källor kan innehålla olika salter och lösta gaser. Ett innehållsmått i badvattnet beskriver vad huden möter, inte automatiskt vad som passerar in i kroppen eller når en led. Lokal hudpåverkan och en systemisk effekt är skilda möjligheter. [1,10,11]
En konkret undersökning gäller koldioxidberikat vatten. Ogoh och medarbetare jämförde hos tio friska män underbensbad med berikat respektive vanligt vatten vid samma temperatur. Blodflödet i huden och den undersökta artären ökade mer med det berikade vattnet. Muskelns syresättningsmått visade däremot ingen motsvarande extra fördel. [10]
Författarna diskuterar en lokal kärlpåverkan efter att koldioxid passerat huden. Det är en annan kemisk situation än för lösta mineraljoner. Försöket identifierade inte hela den molekylära kedjan, och berikningen gjordes med en särskild badberedning. Resultatet ger inget generellt besked om att mineralbad ökar blodflödet i alla djupa vävnader.
Att temperaturen hålls lika gör jämförelsen mer riktad. Det lämnar ändå frågan om vilket ämne eller vilken egenskap i beredningen som förmedlar skillnaden. För smärtlindring behövs dessutom ett relevant patientutfall.
Vad visar jämförelser med vanligt vatten?
Yurtkuran och medarbetare jämförde mineralvatten med lika varmt kranvatten vid knäartros. Fulltexten beskriver 56 lottade och 52 som fullföljde. Båda grupperna fick samma hemträningsprogram och liknande behandling vid samma anläggning. [11]
Vissa smärt- och ömhetsmått utvecklades bättre med mineralvattnet vid de undersökta uppföljningarna. Andra mått, bland annat flera funktionsmått, skilde sig inte säkerställt. Jämförelsen stödjer ett tilläggsbidrag för vissa utfall i detta upplägg, men identifierar ingen enskild mineralmekanism.
Klemm och medarbetare prövade temperaturmatchade handbad med saltrikt vatten eller kranvatten vid handartros. Trettioåtta personer fullföljde. Rapporten beskriver större smärtlindring med det saltrika vattnet, även vid senare uppföljning. Greppstyrka, flera andra funktions- och stelhetsmått samt undersökta cirkulationsmått visade däremot ingen säker förändring till dess fördel. [12]
Smärta och funktion kan förändras olika. Mindre värk innebär inte automatiskt att handen blir starkare eller att det undersökta kärlsvaret förändras. Det senare försöket visar heller inte att hetare bad ger bättre resultat: temperatur var inte den skillnad som prövades.
Vad kan ett helt kurortsprogram tillföra?
I Forestiers franska knäartrosförsök från 2010 lottades 451 personer. Den redovisade analysen omfattade 382. Programmet lade bad, massage, lera och bassängövningar till hemträning och vanlig vård. Behandlingen gavs vid återkommande besök och var inte nödvändigtvis en sammanhängande hotellvistelse. [13]
Efter sex månader uppfyllde ungefär 51 procent i programgruppen studiens förbättringskriterium för smärta eller funktion, jämfört med 36 procent i kontrollgruppen. Generell livskvalitet och andelen som ansåg sitt symtomtillstånd acceptabelt skilde sig inte säkerställt. Bortfall och gruppbyten behöver följa med i tolkningen. [13]
Resultatet säger något om att erbjuda detta program utöver jämförelsevården. Det kan inte fördelas mellan mineraler, rörelse, massage och andra delar. Den begränsningen gör inte programresultatet till noll.
ANGELLO-studien från 2025 gällde ett annat upplägg. Av 173 lottade personer ingick 145 i analysen. Självskattad fysisk funktion vid sex månader utvecklades mer gynnsamt efter kurortsprogrammet än med vanlig vård. Deltagarna visste vilken behandling de fick. Ett ytterligare positivt programfynd innebär därför inte en oberoende verifiering av en bestämd mineralreaktion. [14]
Gäller samma resonemang vid annan långvarig smärta?
Maindet och medarbetare undersökte ett kurortsprogram vid fibromyalgi. Av 220 rekryterade ingick 206 i huvudanalysen. Vid sex månader hade omkring 45 procent med omedelbar kur nått studiens kriterium för förbättrad sjukdomspåverkan, jämfört med 28 procent i gruppen som fick vänta. Smärta och trötthet förbättrades också mer, medan generell livskvalitet, sömn och fysisk aktivitet inte skilde sig säkerställt. Vanlig behandling fortsatte. [15]
Detta är ett resultat om ett särskilt program vid fibromyalgi, inte om återbildat brosk eller minskad ledinflammation. Att flera grupper har smärta gör deras bakomliggande processer identiska lika lite som deras behandlingar.
Vid reumatoid artrit fann en Cochraneöversikt nio försök med 579 deltagare. Underlaget var osäkert och behandlingarna varierade. I ett ingående försök med 148 deltagare visades ingen säker smärtfördel för sittande bad jämfört med vattenövningar, landövningar eller avslappning. Utebliven skillnad är inte ett formellt bevis för likvärdighet. [20]
Hur ska översikternas olika slutsatser förstås?
Aribi och medarbetare sammanställde 42 reumatologiska försök. Resultaten pekade i genomsnitt mot mindre smärta och bättre livskvalitet, men tillförlitligheten bedömdes som mycket låg. Skillnaderna var mindre mot kontroller som själva innehöll badliknande insatser än mot vissa andra kontrollupplägg. Sökningen sträckte sig till november 2023. [17]
Keilanis senare översikt gav en mer positiv samlad bedömning för artros. Dess tretton studier omfattade emellertid även behandling med vanligt vatten och flera typer av omslag. Studiernas metodpoäng är inte samma sak som säkerheten i ett gemensamt mineralbadseffektmått; någon metaanalys gjordes inte. [18]
Benders ungerska sammanställning rapporterade också positiva resultat, men metaanalysen återanvände delvis äldre studier. Den geografiska avgränsningen, urvalet och analyserna skiljer sig från Aribis. Översikterna är inte nya patientgrupper, och antalet positiva publikationer kan inte användas som en omröstning om en behandling. [19]
Kan bad lindra stress eller venösa besvär?
Ett litauiskt försök från 2026 jämförde flera bad- och kurortsupplägg. Metoden anger 373 lottade, medan 243 ingick i efteranalysen och 180 återstod vid sex månader. Författarna rapporterade förbättringar i stressrelaterade mått, ofta som förändringar inom grupperna. Det stora bortfallet och den lilla kvarvarande kontrollgruppen begränsar slutsatserna om skillnader mellan behandlingarna. [16]
För venösa benbesvär undersökte DATA-studien i stället rörelse på land eller i mineralrikt vatten hos 34 personer. Benvolymen minskade i vattengruppen och fotledsrörligheten förbättrades i båda grupperna. En grupp med motsvarande rörelse i vanligt vatten saknades. Mineralernas särskilda bidrag kunde därför inte skiljas från tryck, temperatur och rörelse. [22]
Cochranes venösa översikt från 2023 omfattade nio försök och fann viss förbättring av sammanvägd sjukdomsgrad och möjlig smärtlindring. Svullnad, livskvalitet och sårutfall var mer osäkra eller varierade med jämförelsen. Detta motsäger inte en akut volymförändring i vatten; det visar att varaktig sjukdomsnytta är en annan fråga. [23]
Vad förändras när lera ingår?
En peloid är ett berett material som kan innehålla mineralpartiklar, vatten och organiska beståndsdelar. Ett leromslag ger en annan kontakt än fritt vatten runt kroppen. Värmelagring, avsvalning och kontaktyta kan skilja sig, liksom kemin. [26]
Sarsan och medarbetare jämförde leromslag med vanliga värmeomslag hos 27 personer med knäartros. Vissa smärt- och funktionsutfall gynnade leran. Det lilla försöket stödjer en avgränsad jämförelse men visar inte ensamt vilket termiskt eller kemiskt led som bidrog. [24]
En studie från 2026 med 32 personer rapporterade även förändrade inflammationsrelaterade genuttryck tillsammans med smärtlindring. Vårdpaketen skilde sig och originalabstractet klargör inte lottningen. Samtidiga markör- och symtomförändringar är inte visad mediering, hudupptag eller broskläkning. [25]
Okontrollerad naturlera är heller inte samma material som en prövad beredning. En materialundersökning fann kemiska och mikrobiologiska kvalitetsproblem i vissa lerblandningar. Den mätte inte patientskador eller upptag genom huden. [26]
Vad är relevant i vardagen?
En användbar förändring kan vara att lättare resa sig, gå eller använda handen. Upplevd värk, styrka och uthållighet behöver inte förbättras samtidigt. För venösa besvär är även hudens tillstånd och svullnaden mellan badtillfällena relevanta.
Det finns också en möjlig längre förbindelse: om badet gör rörelse lättare kan personen få bättre förutsättningar att fortsätta sin rehabilitering. Det är en rimlig syntes av avlastning och aktivitet, men de redovisade studierna har inte generellt visat att just den vägen förmedlar ett bestående resultat.
Hur hjälpen ges spelar roll. Självvald rörelse, handledd träning och att hållas av en behandlare innebär olika kontroll över kroppen. Ett upplägg behöver också fungera vid förflyttningen till och från vattnet, inte bara medan personen befinner sig i badet.
Forskningskopplingar
Aribis översikt finansierades av AFRETH, den franska organisationen för forskning om kurortsbehandling. AFRETH anges också bland finansiärerna för Forestiers äldre försök. ANGELLO finansierades av Compagnie Européenne des Bains; författarna deklarerade inga intressekonflikter och uppgav att finansiären inte styrde de angivna forskningsleden. [13,14,17]
Yurtkurans försök hade universitetsstöd. I koldioxidstudien fanns författare knutna till Kao, som tillverkade den använda badberedningen, samtidigt som offentligt japanskt forskningsstöd redovisades. Produktmedverkan, finansiering och deklarerade intressen är olika uppgifter. [10,11]
Säkerhet och vård i Sverige
Rådgör med läkare eller annan kvalificerad vårdgivare innan du påbörjar en alternativ behandling, särskilt vid pågående sjukdom, läkemedelsbehandling, graviditet, amning eller annat tillstånd som kan påverka lämpligheten.
Planera hjälp vid förflyttning och berätta om hjärtsjukdom eller svimningsbenägenhet. Avbryt vid yrsel eller tydligt obehag och be om hjälp till en säker plats. Frånvaro av yrsel garanterar inte oförändrad balans efter ett varmt bad. Undvik att bada ensam när du riskerar att inte kunna ta dig ur vattnet. [9,29,31]
Bassänger och bubbelpooler behöver fungerande rening, hygien och egenkontroll. Följ anläggningens regler, tvätta kroppen före bad och avstå vid magsjuka eller diarré. Folkhälsomyndighetens vägledning behandlar både mikrobiologiska och kemiska risker; ett naturligt mineralinnehåll gör inte vatten hygieniskt säkert. [27]
Bad ersätter inte ordinerad kompression, sårvård eller kärlbehandling. Vid reumatoid artrit ersätter lindrad värk inte den sjukdomsbromsande behandlingen. Ändra inte ordinerade läkemedel på egen hand. [21,23]
Kontakta vårdcentral eller jourmottagning så snart det går vid misstänkt blodpropp, exempelvis ett nytillkommet ensidigt svullet, varmt och ömt ben. Ring 1177 om det är stängt. Vid misstänkt blodpropp tillsammans med andnöd, bröstsmärta eller tydlig allmänpåverkan: ring 112. [7,32]
Ring 112 vid stark tryckande eller krampartad bröstsmärta som inte går över inom femton minuter, eller bröstsmärta tillsammans med andfåddhet, illamående, kallsvettning eller oregelbundna hjärtslag. [28]
Sök vård genast vid misstänkt värmeslag; ring 112 om personen är mycket sjuk. Ring också 112 om en person som har svimmat inte snabbt vaknar och mår bra. Medvetslöshet i vatten är en akut situation. [29,30]
Vid drunkningstillbud: larma 112 och hjälp utan att utsätta dig själv för samma fara. Använd räddningshjälpmedel från säker plats när det går. Om personen är medvetslös och inte andas normalt behövs hjärt-lungräddning enligt larmoperatörens instruktioner. [29,31]
Kommenterade källor
1. Gutenbrunner C et al. A proposal for a worldwide definition of health resort medicine, balneology, medical hydrology and climatology. International Journal of Biometeorology. 2010;54:495–507.
https://doi.org/10.1007/s00484-010-0321-5
Engelska. Originalabstractets terminologiförslag läst. Definitioner och komponenter, inte effektstudie eller svensk rätt.
2. Vitruvius. The Ten Books on Architecture. Översättning Morris Hicky Morgan. 1914. Bok VIII, kapitel III.
https://www.gutenberg.org/files/20239/20239-h/20239-h.htm
Engelska; åtkomst 3 oktober 2026. Relevanta vatten- och behandlingspassager lästa som översatt historiskt original. Antika förklaringar används inte som modern fysiologi.
3. Levertin A. Svenska brunnar och bad: med en kortfattad badlära och dietetik m.m. af Carl Curman. 1892. Umeå universitetsbibliotek.
https://digital.ub.umu.se/node/898230/metadata
https://digital.ub.umu.se/relation/936843?destination=node/898230
https://digital.ub.umu.se/relation/936847?destination=node/898230
Svenska. Förordets två sidor och Curmans inledande två sidor lästa; de senare även kontrollerade mot sidbilder. Inte hela boken. Ingen första svensk användning fastställd.
4. 1177. Knäledsartros.
https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/skelett-leder-och-muskler/leder/om-artros/knaledsartros/
Svenska; åtkomst 3 oktober 2026. Relevanta process-, aktivitets- och behandlingsavsnitt lästa. Inte en bedömning av mineralbad.
5. Stuart AR et al. Anatomic landmarks facilitate predictable partial lower limb loading during aquatic weight bearing. Current Orthopaedic Practice. 2015;26:414–419.
https://doi.org/10.1097/BCO.0000000000000250
Engelska. Indexerade originalavsnitt om deltagare och statisk belastning lästa. Ingen fullständig tabell- eller deklarationskontroll.
6. Kutzner I et al. Does aquatic exercise reduce hip and knee joint loading? In vivo load measurements with instrumented implants. PLOS ONE. 2017;12:e0171972.
https://doi.org/10.1371/journal.pone.0171972
Engelska. Relevanta metoder, resultat och deklarationer lästa. Instrumenterade implantat, olika rörelser och motstånd; ingen generell rehabiliteringsordination.
7. 1177. Blodpropp i benet.
https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/hjarta-och-blodkarl/blodkarl/blodpropp-i-benet/
Svenska; åtkomst 3 oktober 2026. Muskelpump, klaffar och akuta vårdgränser lästa. Akut blodpropp skiljs från de kroniska tillstånden i badförsöken.
8. Caggiati A et al. The effects of water immersion on venous return. Journal of Theoretical and Applied Vascular Research. Volym 2020; nätpublicering 2021.
https://doi.org/10.24019/jtavr.113
Engelska. Originalabstract och affiliationer lästa. Akuta ultraljuds- och volymfynd; fullmetoder och finansiering inte verifierade.
9. Steward CJ et al. The effect of age and mitigation strategies during hot water immersion on orthostatic intolerance and thermal stress. Experimental Physiology. 2023;108:554–567.
https://doi.org/10.1113/EP090993
Engelska. Relevanta fulltextmetoder, resultat och deklarationer lästa. Friska grupper och ett särskilt värmeupplägg. Ingen extern finansiering anges.
10. Ogoh S et al. Effect of leg immersion in mild warm carbonated water on skin and muscle blood flow. Physiological Reports. 2018;6:e13859.
https://doi.org/10.14814/phy2.13859
Engelska. Abstract, relevanta metoder och diskussion samt finansiering och affiliationer lästa. Temperaturmatchad jämförelse; muskelmåtten var indirekta. Berikningsberedningen och företagsrollen bevaras.
11. Yurtkuran M et al. Balneotherapy and tap water therapy in the treatment of knee osteoarthritis. Rheumatology International. 2006;27:19–27.
https://doi.org/10.1007/s00296-006-0158-8
Engelska. Metoder, relevanta resultat och sponsoruppgift lästa i författaruppladdad originalåtergivning. Deltagarflöde skiljs från abstractets fullföljandeantal. Ingen rådataanalys.
12. Klemm P et al. Effects of serial thermal brine hand baths on hand osteoarthritis: a randomized, double-blind, sham-controlled trial. European Journal of Physical and Rehabilitation Medicine. 2026;62.
https://doi.org/10.23736/S1973-9087.26.09113-6
Engelska. Hela originalabstractet läst i återgivning. Fulltext, exakt smärtdifferens och finansieringsdeklaration inte nyverifierade.
13. Forestier R et al. Spa therapy in the treatment of knee osteoarthritis: a large randomised multicentre trial. Annals of the Rheumatic Diseases. 2010;69:660–665.
https://doi.org/10.1136/ard.2009.113209
Engelska. Abstract och indexerade originalavsnitt om metod, resultat, bortfall och finansiering lästa. Registerhistorik och supplement inte granskade.
14. Forestier R et al. The effectiveness of spa therapy on mobility and functional ability of patients with knee osteoarthritis: the ANGELLO randomized controlled trial [förkortad titel]. International Journal of Biometeorology. 2025;69:1715–1724.
https://doi.org/10.1007/s00484-025-02927-2
Engelska. Relevanta metoder, resultat och deklarationer lästa. Titelns behandlingslängd har utelämnats. Registerhistorik och supplement inte granskade.
15. Maindet C et al. Spa Therapy for the Treatment of Fibromyalgia: An Open, Randomized Multicenter Trial. Journal of Pain. 2021;22:940–951.
https://doi.org/10.1016/j.jpain.2021.02.010
Engelska. Hela originalabstractet läst i författarportalens återgivning. Fulltext och finansieringsdeklaration inte lästa.
16. Rapolienė L et al. Effects of balneotherapy on stress, anxiety, and depression: results of a multicenter randomized controlled trial with six-month follow-up. BMC Complementary Medicine and Therapies. 2026;26:154.
https://doi.org/10.1186/s12906-026-05323-4
Engelska. Abstract, deltagarflöde och relevanta metod-/resultatavsnitt lästa. Omfattande bortfall; inte fullständig kontroll av alla analyser eller finansiering.
17. Aribi I et al. Efficacy and safety of balneotherapy in rheumatology: a systematic review and meta-analysis. BMJ Open. 2025;15:e089597.
https://doi.org/10.1136/bmjopen-2024-089597
Engelska. Indexerade originalavsnitt om urval, resultat, kontrolltyper, begränsningar och AFRETH-finansiering lästa. Inte individuell nykontroll av samtliga inkluderade försök.
18. Keilani M et al. Relevance of balneotherapy for osteoarthritis—a systematic literature review covering the past 5 years. Wiener Medizinische Wochenschrift. 2025.
https://doi.org/10.1007/s10354-025-01122-7
Engelska och tysk sammanfattning. Relevanta urvals-, metod- och resultatavsnitt lästa. Bredare interventioner än mineralbad; inga egna sammanvägda effekter beräknade.
19. Bender T, Hodosi K, Tefner IK. Evidence-based balneotherapy in Hungary. Updated systematic review and meta-analysis of the Hungarian clinical trials. International Journal of Biometeorology. 2026;70:78.
https://doi.org/10.1007/s00484-025-03102-3
Engelska. Originalabstract och avgränsning lästa. Delvis återanvänt äldre material; fullständig analys- och finansieringskontroll saknas.
20. Verhagen AP et al. Balneotherapy (or spa therapy) for rheumatoid arthritis. Cochrane Database of Systematic Reviews. 2015:CD000518.
https://doi.org/10.1002/14651858.CD000518.pub2
Engelska. Originalsammanfattning och resultatbeskrivning lästa. Sökning till december 2014; de ingående originalen är inte därmed nygranskade.
21. 1177. Reumatoid artrit – ledgångsreumatism. Uppdaterad 10 november 2023.
https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/skelett-leder-och-muskler/leder/ledgangsreumatism---ra/
Svenska; åtkomst 3 oktober 2026. Relevanta sjukdoms- och behandlingsavsnitt lästa. Åtkomstdagen är inte ett nytt revisionsdatum.
22. Menegatti E et al. Randomized controlled trial on Dryland And Thermal Aquatic standardized exercise protocol for chronic venous disease (DATA study). Journal of Vascular Surgery: Venous and Lymphatic Disorders. 2021;9:1226–1234.e2.
https://doi.org/10.1016/j.jvsv.2020.12.078
Engelska. Hela originalabstractet läst. Fullständig mellangruppsanalys, senare kommentarer och finansieringsdeklaration inte granskade.
23. de Moraes Silva MA et al. Balneotherapy for chronic venous insufficiency. Cochrane Database of Systematic Reviews. 2023:CD013085.
https://doi.org/10.1002/14651858.CD013085.pub3
Engelska. Originalsammanfattning och utfallsbedömningar lästa. Sökning till juni 2022; överlappar ingående original, däribland DATA.
24. Sarsan A et al. Comparing the efficacy of mature mud pack and hot pack treatments for knee osteoarthritis. Journal of Back and Musculoskeletal Rehabilitation. 2012;25:193–199.
https://doi.org/10.3233/BMR-2012-0327
Engelska. Originalabstract läst. Litet försök; fullständiga temperaturförlopp, metoder och finansiering inte kontrollerade.
25. Kahraman M et al. Effects of medical mud-pack therapy on inflammatory gene expression and clinical outcomes in patients with knee osteoarthritis. International Journal of Biometeorology. 2026;70:214.
https://doi.org/10.1007/s00484-026-03258-6
Engelska. Hela originalabstractet läst. Olika vårdpaket och oklart beskriven fördelning; ingen verifierad broskåterbildning.
26. Valente A et al. Physico-chemical behaviour and microbiological suitability of residual smectitic soils mixed with two mineralized waters for therapeutic and dermocosmetic applications. International Journal of Biometeorology. 2026;70:26.
https://doi.org/10.1007/s00484-025-03056-6
Engelska. Abstract och relevanta material-/metodavsnitt lästa. Kemisk och mikrobiologisk kvalitet, inte patientskada eller uppmätt hudupptag.
27. Folkhälsomyndigheten. Vägledning om bassängbad.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och-material/publikationsarkiv/v/vagledning-om-bassangbad/?pub=86245
Svenska; åtkomst 3 oktober 2026. Relevanta risk-, hygien- och egenkontrollavsnitt lästa. Vägledningen skiljs från enskilda regionala bassängrutiner.
28. 1177. Ont i bröstet.
https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/hjarta-och-blodkarl/ont-i-brostet/
Svenska; åtkomst 3 oktober 2026. Akuta vårdgränser kontrollerade.
29. 1177. Svimning.
https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/hjarna-och-nerver/yrsel-svimning-och-kramper/svimning/
Svenska; åtkomst 3 oktober 2026. Återhämtning, larmgränser och onormal andning hos medvetslös person kontrollerade.
30. 1177. Värmeslag.
https://www.1177.se/olyckor--skador/akuta-rad---forsta-hjalpen/varmeslag/
Svenska; åtkomst 3 oktober 2026. Svenska vårdgränser lästa. Ingen badordination.
31. Krisinformation.se. Drunkning. Uppdaterad 25 september 2026.
https://www.krisinformation.se/din-beredskap/forsta-hjalpen/drunkning/
Svenska; åtkomst 3 oktober 2026. Larm, säker hjälp och räddningsprinciper lästa.
32. 1177. Blodpropp i lungan.
https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/hjarta-och-blodkarl/blodkarl/blodpropp-i-lungan/
Svenska; åtkomst 3 oktober 2026. Omedelbar vård och 112-gränser kontrollerade.