Stötvågsbehandling tillför korta tryckpulser genom huden. De kan påverka cellers signalering och vävnadens känselnerver. Vid långvarig hälsmärta är frågan hur en sådan påverkan skulle kunna förändra det som gör ont vid belastning. För att bedöma nyttan behöver man följa både den möjliga biologiska vägen och vad som faktiskt händer med smärta och gångförmåga.

Vilken vävnad belastas under hälen?

Under foten löper plantarfascia, ett brett och kraftigt bindvävsband som stödjer foten. Om belastningen blir för stor kan området där bandet fäster vid hälbenet börja göra ont. Besvären kallas ofta plantarfasciit eller plantarfasciopati. Smärtan känns typiskt under eller på insidan av hälen när man går eller står och kan minska efter en stunds gång. En benpåbyggnad, hälsporren, kan synas på röntgen men är inte i sig samma sak som det smärtande fästet. [1]

Vid långvariga besvär kan vävnaden ha förändrats genom bland annat små skador, ombyggnad och ärrliknande bindväv. Det är därför otillräckligt att föreställa sig enbart en inflammation som ska släckas. Den möjliga behandlingsfrågan blir om vävnadens reaktion på belastning kan ändras så att gång och stående fungerar bättre. Smärtan, vävnadsförändringen och belastningstoleransen behöver följas som skilda delar. [2]

Vad når foten när apparaten avger en puls?

Apparatens behandlingshuvud ligger mot huden, vanligen med gel som hjälper ljudvågen att överföras. Pulsen ger en snabb förändring av trycket i vävnaden. Hur mycket påverkan som når hälfästet beror bland annat på apparat, inställning, kontakt och djup. [3]

Fokuserad stötvåg samlar påverkan i en begränsad zon. Radiell tryckvåg, ofta kallad radiell stötvåg, har störst tryck nära behandlingshuvudet och sprids utåt med avtagande intensitet. Vågens form skiljer sig också. Teknikerna kan båda användas vid ytliga besvär, men samma antal pulser betyder inte samma vävnadsexponering. Därför behöver apparat och upplägg anges när försöksresultat jämförs. [3]

Hur kan mekanisk påverkan bli en cellsignal?

När celler utsätts för en mekanisk puls kan deras omgivning deformeras och signalämnen frigöras. I ett laboratorieförsök frisatte bland annat humana fettvävsstamceller ATP efter stötvågor. ATP är välkänt för sin roll i cellens energiomsättning, men utanför cellen kan det fungera som ett meddelande till receptorer på cellytan. [4]

Forskarna följde signalen till ERK, ett signalsystem inne i cellen som bland annat deltar i regleringen av celldelning. Stötvågorna ökade celldelningen. När ATP bröts ned eller viktiga steg i signalvägen blockerades minskade svaret. Kedjan fick även stöd i ett försök där stötvåg förbättrade läkningen av syrefattiga hudsår hos råttor. [4]

Det ger en möjlig väg från tryckpuls till reparationsarbete. Men fler delande celler behöver också bidra till en fungerande vävnad som tål belastning. Försöket mätte inte om den kedjan återställer människans plantarfascia eller minskar hälsmärta. Vilken energi och upprepning som når rätt vävnad kan därför inte härledas direkt ur cellförsöket. [4]

Kan känselnerverna påverkas innan vävnaden byggs om?

En annan möjlig väg gäller signalerna från det behandlade området. I ett råttförsök minskade märkningen av känselnervfibrer kraftigt i överhuden efter stötvågor; nervförsörjningen återkom efter ungefär två veckor. Forskarna tolkade detta som nedbrytning följd av återväxt. Originalsammanfattningen beskriver vävnadsfyndet, men redovisar ingen patientmätning som kopplar det till lindring av hälsmärta. [5]

Om behandlingen ändrar känselnervernas signalering kan smärtupplevelsen påverkas utan att bindväven samtidigt har återfått sin funktion. Det är en möjlig förklaring att pröva, inte ett mål att skada nerver eller en fastställd mekanism för varje apparat. Tillfällig lindring behöver därför skiljas från en varaktigt bättre förmåga att belasta foten. [5]

Varför får olika behandlingsupplägg olika resultat?

I Haake och kollegors tyska försök lottades 272 personer med långvariga besvär till fokuserad stötvåg eller simulerad behandling. Båda gavs vid tre tillfällen och med lokalbedövning. Efter tolv veckor uppfyllde 34 respektive 30 procent framgångskriteriet: god smärt- och funktionsskattning utan ytterligare behandling. Skillnaden var inte statistiskt säker. Resultatet ger ingen tydlig fördel för det prövade upplägget. [6]

Ogden och kollegor prövade i stället ett elektrohydrauliskt upplägg med en behandlingsomgång och nervblockad vid ankeln. Kontrollgruppen fick ytligare bedövning och pulser som inte överfördes. Bland de 293 randomiserade deltagarna uppfyllde 67 av 144 i behandlingsgruppen och 42 av 141 i kontrollgruppen framgångskriteriet efter tre månader: omkring 47 mot 30 procent. Senare kunde deltagarna få ytterligare behandling eller byta grupp. Den längre uppföljningen är därför inte samma rena jämförelse som tremånadersresultatet. [7]

Procentsiffrorna avgör inte vilken energi som är bäst. Studierna skiljer sig i apparat, bedövning, antal besök och definition av framgång. Brittiska NICE framhåller just dessa skillnader i sitt procedurunderlag. Dess rekommendation om särskilda arrangemang för information och uppföljning gäller brittisk vård och ska inte presenteras som en svensk regel. [2]

Vad visar jämförelser med radiell behandling?

Ett turkiskt försök, publicerat online 2022, lottade 99 personer med hälsporre till fokuserad behandling, radiell behandling eller kontrollprocedur. Efter tre behandlingstillfällen förbättrades båda aktiva gruppernas samlade fotfunktionsmått mer än kontrollgruppens vid uppföljning. Radiell behandling gav större förbättring än fokuserad i detta försök. Originalsammanfattningen ger ett positivt fynd för de prövade uppläggen; den redovisar inte tillräckliga detaljer för att göra resultatet till en generell rangordning av apparater. [8]

I ett norskt försök publicerat 2024 fick alla 200 deltagare först råd och individuella skoinlägg. Därefter lottades de till radiell stötvåg, simulerad stötvåg, ett styrkeprogram eller inga ytterligare insatser. Efter sex månader gav inget tillägg någon säker fördel i smärta vid aktivitet jämfört med råd och inlägg. Alla grupper förbättrades. Studien visar därmed vad behandlingarna tillförde ovanpå just denna gemensamma vård; den fördelar inte förbättringen mellan inlägg, råd, naturligt förlopp och behandlingskontakt. [9]

Hur stor var skillnaden i det norska försöket?

Skillnaden i smärtförändring mellan radiell behandling och råd plus inlägg var omkring 0,02 poäng på en skala från 0 till 10. Osäkerhetsintervallet sträckte sig ungefär en poäng åt vardera hållet. Smärtmåttet fanns för 176 deltagare vid sex månader. Försöket finansierades av Sophies Minde Ortopedi, leverantör av ortopediska hjälpmedel och dotterbolag till Oslo universitetssjukhus. Enligt författarna deltog företaget inte i planering, analys eller publicering. [9]

Säkerhet och vårdkontakt

Rådgör med läkare eller annan kvalificerad vårdgivare innan du påbörjar en alternativ behandling, särskilt vid pågående sjukdom, läkemedelsbehandling, graviditet, amning eller annat tillstånd som kan påverka lämpligheten. Texten ersätter inte en individuell bedömning.

Behandlingen kan göra ont och ge övergående rodnad eller blåmärken. Det beskrivs även i svensk patientinformation. Belastningen och behandlingsområdet behöver bedömas individuellt. [10]

Den internationella specialistföreningen ISMST anger bland annat betydande koagulationsrubbning som hinder för fokuserad högenergibehandling. Föreningens hälavsnitt anger även lokal beninfektion och malign tumör i behandlingsområdet som kontraindikationer. Detta är teknikspecifika specialistuppgifter, inte en fullständig svensk risklista. De behöver vägas in av behandlaren tillsammans med sjukdomar, läkemedel och den aktuella apparaten. [3]

Kontakta vårdcentral om besvären kvarstår trots avlastning samt anpassade skor och inlägg. En fysioterapeut kan hjälpa till med bedömning och övningar. Följ hur samma vardagsbelastning fungerar över tid, exempelvis de första stegen eller en bestämd promenad. Målet är förbättrad funktion och mindre besvär; en benpåbyggnad behöver inte försvinna för att det ska bli bättre. Ring 1177 för vägledning. [1]

Utgivare och intressen

Enligt utgivarens uppgifter säljer Lundberg Selection AB inga fysiska produkter men har egna digitala finder-produkter och verktyg på homeopati.se, illnessfinder.com, remedyfinder.net, sanabit.com och webhomeopath.com. Utgivaren har också ett ekonomiskt intresse i artikelköp på Alternativmedicin och Sanabit. Redovisningen uppdaterades den 9 september 2026. Dessa kopplingar redovisas för att läsaren ska kunna bedöma utgivarens intressen.

Källor

  1. 1177. Hälsporre – ont under hälen. Uppdaterad 21 mars 2025.Aktuell nationell information om belastning, hälsporre, symtom och vård läst; kontrollerad 12 september 2026.
  2. NICE. Extracorporeal shockwave therapy for refractory plantar fasciitis. HTG200. 2009.Aktuella rekommendationer och procedurunderlag lästa. Brittisk vårdkontext; kontrollerad 12 september 2026.
  3. ISMST. ESWT Guidelines. English version. 2023.Fysik sidorna 4–8, risker 20–21 och hälavsnitt 40–42 lästa. Specialistföreningens dokument; kontrollerat 12 september 2026.
  4. Weihs AM med flera. Shock Wave Treatment Enhances Cell Proliferation and Improves Wound Healing by ATP Release-coupled Extracellular Signal-regulated Kinase (ERK) Activation. Journal of Biological Chemistry. 2014;289:27090–27104.Originalets relevanta cell- och råttförsök lästa. Österrikiskt forsknings- och kommunalt stöd.
  5. Ohtori S med flera. Shock wave application to rat skin induces degeneration and reinnervation of sensory nerve fibres. Neuroscience Letters. 2001;315:57–60.Originalsammanfattningen läst; fulltext, behandlingsdos och full intressedeklaration har inte granskats.
  6. Haake M med flera. Extracorporeal shock wave therapy for plantar fasciitis: randomised controlled multicentre trial. BMJ. 2003;327:75.Originalmetod och resultat lästa. Forskningsråds- och organisationsstöd; Dornier tillhandahöll apparaten utan uppgiven kontroll över studien. Inga intressekonflikter deklarerade.
  7. Ogden JA med flera. Electrohydraulic high-energy shock-wave treatment for chronic plantar fasciitis. Journal of Bone and Joint Surgery. 2004;86:2216–2228.Originalsammanfattningen läst. Fullständig finansiering och intressedeklaration har inte bedömts.
  8. Şah V med flera. Comparison between radial and focused types of extracorporeal shock-wave therapy in plantar calcaneal spur: A randomized sham-controlled trial. Physician and Sportsmedicine. 2023;51:82–87. Online 2022.Originalsammanfattningen läst, inte fulltext. Full finansiering, riskrapportering och apparatparametrar har inte granskats.
  9. Heide M med flera. Is radial extracorporeal shock wave therapy, sham-rESWT or a standardised exercise programme more effective than advice plus customised foot orthoses alone? British Journal of Sports Medicine. 2024;58:910–918.Originalmetod, resultat och begränsningar lästa. Titeln förkortad. Inga intressekonflikter deklarerade.
  10. 1177. Stötvågsbehandling – vad är det? Uppdaterad 17 mars 2025.Hela frågesvaret läst; kontrollerat 13 september 2026. Används för beskrivna lokala reaktioner, inte som garanti mot varje risk.