Rölleka

Röllekans små blomkorgar bildar ljusa, nästan plana samlingar ovanför de finfördelade bladen. Växten hör till den nordiska vardagsfloran, men dess namn leder också till grekiska hjälteberättelser, svenska örtaböcker och äldre apotek. Genom historien återkommer framför allt föreställningar om sår, blödningar och magbesvär. Dagens forskning ställer mer avgränsade frågor om bestämda växtprodukter.

Små blomkorgar och tusenblad

Rölleka, Achillea millefolium L., är en flerårig ört i familjen korgblommiga växter, Asteraceae. Kew godtar artnamnet och skiljer flera underarter åt. De smala bladen är uppdelade i många små flikar. Blomställningen består av tätt samlade, små korgar med korta vita eller ibland rosa kantblommor. Det som på avstånd ser ut som en enda blomma består i själva verket av många mindre korgar. Kews artregister; RHS artbeskrivning.

I C. A. M. Lindmans Bilder ur Nordens flora beskrivs röllekan som mycket vanlig i Norden, även långt norrut. Han uppmärksammar både bladens finfördelning och variationen i hårighet och blomfärg. Det äldre namnet tusenblad anknyter till samma intryck av ett ovanligt rikt uppdelat bladverk. Lindmans rölleka.

Ett namn med många svenska former

Svenska Akademiens ordbok redovisar formen rölik från 1538 och senare stavningar som röleka, rölleke och röllika. Ordet kom via lågtyskan och hör enligt ordbokens sannolika förklaring samman med ord för små rullar. Det är en språkhistorisk tolkning, medan årtalet 1538 är ett skriftligt belägg för namnet. Det anger inte när människor först började känna till växten i Sverige.

Ordbokens exempel visar också hur röllekan hörde hemma i medicinsk litteratur: Arvid Månssons örtabok från 1628 knöt den till sår, och Johan Anders Darellis Socken-apothek från 1760 till andra kroppsliga besvär. Äldre apotekstermer som röllikessens och röllikdroppar vittnar om fortsatt användning. Namnet har dessutom ibland avsett andra arter, däribland fetknopp. Historiska växtnamn behöver därför läsas i sitt sammanhang. SAOB: röllika, publicerad 1962.

Akilles, Chiron och örtaböckernas sårväxt

Röllekan förknippas ofta med Akilles och hans kunskap om sår. Den litterära bakgrunden kräver dock en åtskillnad. I Iliadens elfte sång hjälper Patroklos den sårade Eurypylos, och läkekunskapen förbinds med Akilles och kentauren Chiron. Scenen nämner en rot men identifierar ingen botanisk art. Den kan därför inte ensam belägga att den växt som avses är dagens Achillea millefolium. Homeros, Iliaden, sång XI, i Ian Johnstons översättning.

Hos Nicholas Culpeper får sambandet en tydligare plats i själva växtbeskrivningen. I den här lästa utgåvan från 1850 heter kapitlet Yarrow, Called Nose-Bleed, Milfoil and Thousand-Leaf. Culpeper återger föreställningen att Akilles förmedlade örtens egenskaper efter undervisning av Chiron. Han förknippar den även med Venus och tillskriver den sammandragande egenskaper vid sår, blödningar och flera andra besvär. Det är ett historiskt system där astrologi, växtkunskap och kroppslära vävs samman. Culpepers örtabok.

Lindman nämner i sin tur röllekans äldre rykte vid magknip, blåmärken och reumatism. Att liknande användningar återkommer i olika böcker visar hur en tradition har förmedlats. Upprepningen är inte detsamma som flera oberoende kliniska bevis. Lindmans historiska beskrivning.

Vad EMA:s bedömning omfattar

EMA:s monografi för röllekaört, antagen den 23 september 2020, omfattar traditionell användning vid tillfälligt nedsatt aptit, lindriga krampartade mag–tarmbesvär, lindriga menskramper och små ytliga sår. Bedömningen bygger på långvarig användning. Den innebär inte att alla dessa effekter har fastställts i moderna kliniska studier, och den gäller specificerade växtbaserade läkemedel. EMA:s monografi 2020.

Blomma och ört behandlas i skilda myndighetsunderlag. EMA samlade under våren 2026 in nya vetenskapliga uppgifter om båda. En sådan insamling är ett led i en översyn och ska inte förväxlas med ett nytt slutligt effektbeslut. EMA:s aktuella dokumentförteckning.

Vad som händer vid blödning, sår och muskelkramp

När ett blodkärl skadas behöver kroppen först begränsa blödningen: kärlet drar ihop sig, blodplättar fäster och koagulationssystemet stabiliserar en propp. Därefter följer vävnadsreparation, där inflammation regleras, hudceller täcker skadan och fibroblaster bygger en stödjevävnad som bland annat innehåller kollagen. Att stoppa blodflödet och att reparera vävnaden är därför skilda, överlappande processer. Alizadeh med flera 2023.

I ett litet försök på tolv sövda honråttor gjordes två snitt i levern på varje djur. Ett snitt behandlades med studiens röllekeextrakt och det andra fungerade som kontroll. Blödningstiden blev kortare vid de behandlade snitten. Studien mätte däremot inte om effekten berodde på kärlsammandragning, blodplättar eller koagulationsfaktorer. Den identifierade därför ingen mekanism, och en leverskada hos råtta motsvarar varken ett ytligt hudsår eller återkommande näsblod hos människa. Bektaş med flera 2024.

Två andra modeller belyser senare steg i sårreparationen. Ett hydroalkoholiskt extrakt undersöktes på odlade mänskliga hudfibroblaster; artikeln rapporterar fler celler och något snabbare förflyttning in i en konstgjord repa, men innehåller motsägande uppgifter om koncentrationernas effekter. En separat råttstudie fann snabbare slutning, mer hydroxyprolin som markör för kollagen och mer kollagen i vävnadsprover efter vissa salvor med eterisk olja. En repa i ett cellager saknar blodkärl, immunförsvar och ett verkligt sår, medan råttstudien gällde en eterisk olja. Varken modellen eller produkten kan likställas med EMA:s röllekaört eller de kliniska salvorna. Ghobadian med flera 2015; Alizadeh med flera 2023.

Kramp i tarmen uppstår när den glatta muskulaturen drar ihop sig; inflöde av kalciumjoner är en central del av sammandragningen. I isolerad tunntarm från råtta minskade ett hydroalkoholiskt röllekeextrakt sammandragningar som framkallats på två olika sätt. Försöket visade inte direkt vad som hände i kalciumkanalerna, även om forskarna föreslog minskat kalciuminflöde som en möjlig förklaring. Isolerad råttarm kan ge en mekanismhypotes men visar inte att en viss produkt lindrar magbesvär eller menssmärta hos människor. Koushyar med flera 2013.

Kliniska studier med olika resultat

En placebokontrollerad studie publicerad 2015 rapporterade större minskning av menssmärta med en röllekeprodukt än med placebo. EMA:s genomgång anger att 96 studenter ingick och framhåller det begränsade urvalet. Resultatet gäller den studerade produkten och gruppen; det ger inte säkra besked om andra orsaker till bäckensmärta eller andra röllekeprodukter. Jenabi och Fereidoony 2015; EMA:s genomgång av blomman 2019.

I en studie av sår efter förlossningsklipp fördelades 140 kvinnor mellan fyra grupper. Rölleka och johannesört prövades i var sin produkt. Vissa mått på smärta, rodnad och svullnad förbättrades, medan sårsekretion och sårkanternas isärgående inte skilde sig signifikant mellan grupperna. Enligt EMA återstod 32 deltagare i röllekagruppen, och produkten kunde inte direkt jämställas med monografins preparat. Hajhashemi med flera, tryckt 2018; EMA:s bedömningsrapport 2020.

Andra hudresultat har varit mindre tydliga. En randomiserad studie om hudreaktioner vid strålbehandling omfattade 75 kvinnor med bröstcancer, men bara 50 fullföljde. Rölleka gav en gynnsam signal under behandlingen, men vid avslutningen fanns ingen statistiskt säkerställd fördel mot placebo. Lakritsrot prövades i en separat grupp. Studien visar också varför resultat vid en tidig mätpunkt behöver läsas tillsammans med slutresultatet och bortfallet. Malekzadeh med flera.

En studie från 2021 om återkommande näsblod redovisade 50 personer som fullföljde. En särskild röllekeprodukt jämfördes med placebo, med vitamin A-produkt som gemensam bakgrundsbehandling. Ingen statistiskt säkerställd skillnad sågs vid den första kontrollen, men senare uppföljningar gav bättre resultat för rölleka. Undersökningen är liten och gäller medicinskt utrett, återkommande näsblod. Den är ingen grund för egen behandling av en pågående blödning. Hashemian med flera 2021.

Andra kliniska forskningsfrågor

Rölleka har även undersökts som tillägg till behandling vid multipel skleros. I en randomiserad studie med 75 deltagare, varav 65 fullföljde, rapporterades färre skov under ett år med de prövade extrakten än med placebo. Vissa andra mått förbättrades, men bland annat trötthet, ångest och spasticitet visade ingen statistiskt säkerställd skillnad. Studien finansierades av ett iranskt universitet. Ett begränsat tilläggsförsök med många utfall räcker inte för att ersätta etablerad MS-behandling eller generalisera resultatet till växten i andra former. Ayoobi med flera 2019.

En placebokontrollerad studie från 2025 med 60 personer med typ 2-diabetes rapporterade gynnsamma förändringar i leverenzymvärden och vissa blodfetter. HDL-kolesterol förbättrades inte signifikant. Rapporten innehåller dock statistiska motsägelser: några angivna sannolikhetsvärden stämmer inte med de redovisade analysmåtten. Författarnas positiva slutsats behöver därför bedömas försiktigt. Undersökningen mätte blodprover under tre månader, inte förebyggande av leverskada, hjärtinfarkt eller andra diabeteskomplikationer. Även denna studie hade universitetsfinansiering. Daneshvar-Ghahfarokhi med flera 2025.

Överkänslighet och säkerhet

Rölleka kan ge allergiska hudreaktioner. EMA anger överkänslighet mot rölleka eller andra korgblommiga växter som hinder för användning av de bedömda läkemedlen. Användning under graviditet och amning avråds eftersom tillräckliga säkerhetsdata saknas. Underlaget är också otillräckligt för barn under tolv år. Monografin redovisar inga rapporterade läkemedelsinteraktioner, vilket inte är ett bevis för att alla kombinationer är riskfria. EMA:s säkerhetsbedömning.

I Sverige rekommenderar 1177 kontakt med vårdcentral vid näsblod flera gånger samma dag eller flera dagar i rad. Kraftig näsblödning behöver bedömas genast av vårdcentral eller jourmottagning; om det är stängt ska akutmottagning sökas. Växtens historia får inte försena sådan vård. 1177 om näsblod.

Rådgör med läkare eller annan kvalificerad vårdgivare innan du påbörjar en alternativ behandling, särskilt vid pågående sjukdom, läkemedelsbehandling, graviditet, amning eller annat tillstånd som kan påverka lämpligheten. Texten ersätter inte en individuell bedömning.