Klätterväxten bakom namnet
Det välkända namnet Bryonia dioica Jacq. används i mycket av litteraturen. Kew placerar samma växt som underarten Bryonia cretica subsp. dioica i familjen gurkväxter, Cucurbitaceae. Dess naturliga utbredning omfattar delar av Europa och Nordafrika. I Kews register räknas förekomsten i Sverige som introducerad. Vit hundrova, Bryonia alba, är en annan växt. [1] [5]
De mjuka skotten klänger med böjda klängen och vissnar ner till en flerårig rotknöl. Små, ljust gräddvita blommor sitter på separata han- och honplantor. På honplantorna utvecklas bären, som blir röda när de mognar. Det engelska namnet white bryony används även om denna växt; det kan därför inte utan kontroll översättas till den svenska artbeteckningen vit hundrova. [2]
Vad den historiska användningen avsåg
I den amerikanska läkemedelshandboken The Dispensatory från 1918 behandlades rötter från både vit och röd hundrova under samma rubrik. Där beskrevs användning som kraftigt avförande medel, bland annat vid det som kallades vattusot, vätskeansamling i kroppen. Texten beskrev samtidigt irritation och allvarliga förgiftningar. Det är en källa till dåtidens medicinska bruk, inte en prövning av enbart röd hundrovas behandlingsnytta. [3]
En etnomedicinsk undersökning publicerad 2015 dokumenterade användning av röd hundrova i nordvästra Algeriet. Bland de rapporterade ändamålen fanns cancer, höga blodfetter och diabetes; bröstcancer var särskilt framträdande. Undersökningen registrerade vad växten användes för. Den visade inte att sjukdomarna förbättrades av behandlingen. [4]
Tarmtömning och kroppens vätskebalans
Tarmen tar normalt upp stora delar av den vätska som följer med maten och kroppens matsmältningsvätskor. Vatten och salter förs tillbaka till blodet. När vatten tas upp i tjocktarmen blir avföringen fastare. Detta återupptag är en grundläggande del av kroppens vätskehushållning. [6]
Hundrovor innehåller irriterande ämnen som kan ge magont, illamående, kräkningar och diarré. Sådana reaktioner hjälper till att förstå växtens äldre rykte som kraftigt avförande. De innebär inte att vätskeansamlingens bakomliggande orsak behandlas. En tydlig tarmreaktion är i sig inget bevis på medicinsk nytta. [5] [3]
Flera ämnesgrupper, flera möjliga förlopp
I rötterna finns bland annat ämnen av cucurbitantyp, en grupp växtämnen med besläktad kemisk grundstruktur. En studie från 2002 undersökte isolerade ämnen ur denna grupp. De dämpade framkallad inflammation i musöron. Ett annat deltest mätte påverkan på en virusrelaterad markör i celler. Försöken gällde bestämda ämnen och experimentella modeller; de visade inte att växten behandlar ledinflammation eller förebygger cancer hos människor. [7]
Ett annat forskningsspår gäller proteinet bryodin. Celler bygger sina proteiner i små strukturer som kallas ribosomer. I ett arbete från 1986 störde bryodin från hundrovans rötter denna tillverkning genom att inaktivera ribosomer. Effekten var mycket större i ett cellsystem utan intakta celler än i hela celler. Det visar att tillgången till cellens inre spelar roll. Fyndet ger inte en fullständig förklaring till vad som händer när någon äter växten. [8]
Vad cancerförsöken faktiskt undersökte
Celler har också förlopp som kan avsluta deras liv på ett ordnat sätt, apoptos. I ett försök från 2012 på odlade lymfomceller satte ett vattenbaserat rotextrakt igång tecken på detta. Cellernas mitokondrier, som bland annat deltar i energiförsörjningen, påverkades. Samtidigt aktiverades enzymer som medverkar i cellens nedmontering. Det ger en möjlig kedja från extraktets påverkan till celldöd i just denna modell. [9]
I ett senare arbete från samma forskningsmiljö undersöktes en bröstcancercellinje. Även där gav ett rotextrakt ökad apoptos. Fler celler fastnade dessutom i den del av cellcykeln där de förbereder eller genomför delning. Studien identifierade inte säkert vilket enskilt ämne som orsakade hela effekten. Den undersökte inte om en tumör hos en människa kan behandlas samtidigt som friska vävnader skonas. [10]
Andra försöksvillkor kan ge andra svar. En studie från 2023 använde ett annat rotextrakt och bröstcancerceller med östrogenreceptorer, mottagare för hormonet östrogen. Vid en lägre testad exponering ökade aktiviteten i en östrogenkänslig gen, medan högre exponering skadade cellerna. Detta bevisar varken hormonbehandling eller cancerframkallande verkan hos människor. Det visar varför extrakt, celltyp och exponering har betydelse för tolkningen. [11]
Vad säkerhetsfynden kan och inte kan säga
En studie från 2019 följde möss som fick ett vattenbaserat rotextrakt. Högre engångsexponering gav förgiftningssymtom och dödsfall. Vid lägre upprepade exponeringar under 28 dagar sågs inte motsvarande kliniska symtom eller undersökta lever- och njurförändringar. Det senare fyndet gäller små försöksgrupper under bestämda villkor. Det fastställer ingen säker användning hos människor. [12]
Även rapporter om matbruk kräver en avgränsning. En spansk studie analyserade färgämnen med näringsmässigt intresse i unga skott som traditionellt använts som mat. Den undersökte inte säkerheten hos bär, rötter eller alla sätt att använda växten. [13]
Röd hundrova är olämplig för egenbehandling. Giftinformation anger att större intag även kan ge hjärtklappning och muskelpåverkan. Vid misstänkt förgiftning eller oro efter intag, ring Giftinformation på 010-456 67 00 för bedömning. I akuta fall, ring 112 och begär Giftinformation. [5]
Källor och avgränsning
Porträttet skiljer historiskt bruk, olika växtdelar, isolerade ämnen och experimentella extrakt. Den lästa forskningen visar biologiska effekter och toxicitet, men ger inte kliniskt visad behandlingsnytta för röd hundrova. Flera äldre originalarbeten har bedömts från sina sammanfattningar. Relevanta delar av bröstcancerstudien från 2019 och djurstudien om toxicitet har lästs i fulltext. Alla möjliga användningsområden, hormonella effekter och läkemedelsinteraktioner har inte granskats.
Rådgör med läkare eller annan kvalificerad vårdgivare innan du påbörjar en alternativ behandling, särskilt vid pågående sjukdom, läkemedelsbehandling, graviditet, amning eller annat tillstånd som kan påverka lämpligheten. Texten ersätter inte en individuell bedömning.
Källor
- Kew. Plants of the World Online: Bryonia cretica subsp. dioica (Jacq.) Tutin.
- New Zealand Ministry for Primary Industries. National Pest Plant Accord. Bryonia cretica: white bryony.
- Remington JP, Wood HC et al., eds. The Dispensatory of the United States of America.1918. Bryonia.
- Benarba B. Ethnomedicinal study of Bryonia dioica, a plant used as anti-breast cancer herbal therapy in North West Algeria. J Med Herbs Ethnomed.2015;1:113–115.
- Giftinformationscentralen. Hundrova.
- 1177. Så fungerar matsmältningsorganen. Updated13February2024.
- Ukiya M et al. Anti-inflammatory and anti-tumor-promoting effects of cucurbitane glycosides from the roots of Bryonia dioica. J Nat Prod.2002;65:179–183.
- Stirpe F et al. Bryodin, a ribosome-inactivating protein from the roots of Bryonia dioica L. (white bryony). Biochem J.1986;240:659–665.
- Benarba B, Meddah B, Aoues A. Bryonia dioica aqueous extract induces apoptosis through mitochondrial intrinsic pathway in BL41 Burkitt’s lymphoma cells. J Ethnopharmacol.2012;141:510–516.
- Benarba B, Elmallah A, Pandiella A. Bryonia dioica aqueous extract induces apoptosis and G2/M cell cycle arrest in MDA-MB 231 breast cancer cells. Mol Med Rep.2019;20:73–80.
- Agustini K et al. Estrogenic activity of Bryonia dioica Jacq. through in silico and in vitro studies on pS2 gene expression in the breast cancer cell line MCF-7. Pharmacia.2023;70:951–958.
- Bourhia M et al. Phytochemistry and toxicological assessment of Bryonia dioica roots used in north-African alternative medicine. Open Chem.2019;17:1403–1411.
- García-Herrera P et al. Carotenoid content of wild edible young shoots traditionally consumed in Spain (Asparagus acutifolius L., Humulus lupulus L., Bryonia dioica Jacq. and Tamus communis L.). J Sci Food Agric.2013;93:1692–1698.

