Grå renlav är en av flera renlavar

Grå renlav, Cladonia rangiferina, finns enligt Naturhistoriska riksmuseet i hela Sverige. Den är vanlig på mager mark i gles tallskog och växer ofta tillsammans med gulvit renlav och fönsterlav. Den buskiga formen har en tydlig huvudstam, grå färg och smågrenar som böjer sig åt ungefär samma håll. [1]

Fönsterlav, Cladonia stellaris, bildar i stället tydliga kuddar och är gulvit. Museet beskriver dess bruk mellan ytter- och innerfönster samt i dekorationer. Sådana uppgifter gäller inte automatiskt just grå renlav, även om flera renlavar kunde användas tillsammans. [2]

Hur en lav lever med både svamp och alg

En lav är ett samliv mellan organismer. Hos grå renlav ingår en svamp och en grönalg av släktet Asterochloris. Svampen ger algen en plats i lavens kropp, bålen. Algen använder ljus för fotosyntes, den process där vatten och koldioxid omvandlas till energirika sockerämnen. [3]

Laven kan inte aktivt hålla sitt vatteninnehåll på en jämn nivå. Den torkar när omgivningen blir torr och blir åter fuktig när vatten finns tillgängligt. I torrt tillstånd kan livsprocesserna gå på mycket låg nivå; när laven fuktas kan fotosyntesen återkomma snabbt. [3]

I en finländsk studie från 2013 förändrades aktiviteten hos hundratals gener under torkning och återfuktning. De största förändringarna kom tidigt efter att laven blivit fuktig. Många geners funktion var ännu okänd. Undersökningen följde korta förlopp i laboratoriet, inte hur laven överlever flera månaders torka ute i naturen. [3]

Vinterbete är mer än mängden lav

Naturhistoriska riksmuseet framhåller renlavarnas betydelse som vinterfoder för samiska renhjordar. Museet beskriver också hur bönder samlade renlav som tillskott till tamboskapens foder. Det är en brukshistoria som omfattar gruppen renlavar, inte bara en art. [1]

I en studie från 2009 undersökte Samuel Roturier och Marie Roué samiska renskötares kunskap om vinterbeten i norra Sverige genom intervjuer och deltagande observationer. Deras arbete visar varför det inte räcker att räkna lav på marken. Renarna måste kunna nå betet genom snön, och snöns egenskaper påverkas av bland annat skogens struktur och markvegetationen. [4]

I det samiska begrepp som forskarna återger som guohtun ingår denna åtkomlighet. Olika skogsområden kan därför vara värdefulla under olika vinterförhållanden. Kunskapen handlar om samband mellan lav, skog och snö och om att anpassa betet till föränderlig väderlek. Den återgivna studien beskriver renskötarnas kunskap i den undersökta miljön. [4]

Lavar blev också en fråga för riksdagen

År 1868 tog riksdagen ställning till stöd för professor Sten Stenbergs försök med lavar som råvara för brännvin. Statsutskottets memorial nr 103 redovisar ett anslag på 5 000 riksdaler som kunde tilldelas honom. Han skulle rapportera både undersökningarnas resultat och förhållandena kring anskaffningen av lavmaterialet. [5]

Dokumentet visar ett offentligt intresse för en möjlig råvara och för försökens praktiska förutsättningar. Det fastställer inte en framgångsrik industri. Det anger heller inte vilken lavart varje parti innehöll. Denna del av historien gäller därför lavar som grupp. [5]

Senare forskning har prövat frågor om leverskada

Lavar bildar ämnen som har väckt medicinskt intresse. Två arbeten från en delvis gemensam forskningsmiljö i Indien undersökte grå renlav vid framkallad alkoholrelaterad leverskada. Försöksmaterialet var extrakt, och de levande försöksdjuren var råttor. [6] [7]

Levern bryter normalt ner alkohol och hjälper till att omsätta och lagra näringsämnen. Vid långvarig skada kan leverceller dö och ersättas av ärrvävnad. Då förändras både vävnadens funktion och blodets väg genom levern. Att minska ett mätbart tecken på cellskada är därför inte samma sak som att återställa en skadad lever hos en människa. [8]

I arbetet som publicerades på nätet 2018 fick grupper om sex råttor olika försöksbehandlingar under fyra veckor. Hos djur som fick renlavsextrakt tillsammans med alkohol var vissa blodmarkörer för leverskada lägre än hos djur som enbart fick alkohol. Vävnadsundersökningar visade också mindre skada. Cellförsök ingick i samma arbete. [6]

Detta är positiva försöksfynd. De fastställer inte att renlav skyddar människor mot alkoholskador. Rapportens långtgående slutsats om ett behandlingsgenombrott med färre biverkningar går längre än de redovisade djur- och cellförsöken kan visa. [6]

Vad försöken säger om möjliga förlopp

Arbetet från 2020 undersökte bland annat tecken på oxidativ stress, inflammation och celldöd. Oxidativ stress innebär att reaktiva ämnen belastar cellernas skydd och kan skada cellernas beståndsdelar. I extraktgrupperna förändrades flera mätvärden i riktning mot mindre skada. [7]

Forskarna fann även mindre aktivitet hos enzymer som deltar i cellens ordnade nedmontering, apoptos, samt färre tecken på skadat DNA. Resultaten ger tänkbara samband mellan extraktet och cellernas reaktioner. De bevisar inte att ett enskilt lavämne orsakade allt eller att samma kedja ger behandlingsnytta hos patienter. Studien hade fem råttor per grupp och efterlyste kliniska undersökningar. [7]

Säkerhet och vård vid leverbesvär

Renlavens betydelse som djurfoder eller industriell råvara ger inget råd om egenbehandling. De två leverstudierna prövade inte säkerhet eller behandlingsnytta hos människor.

Kontakta vårdcentral om du tror att du har eller riskerar levercirros. Enligt 1177 ska den som har sjukdomen avstå från alkohol och undvika växtbaserade läkemedel och naturläkemedel, eftersom de kan skada levern. Läkaren kan hjälpa till med stöd för att sluta dricka. Sök vård genast vid blodiga kräkningar, svart avföring, snabbt svällande mage eller förvirring, extrem trötthet eller svimningskänsla. [8]

Källor och avgränsning

Porträttet följer artidentitet, samlivet i laven, vinterbetets kultur och avgränsad leverforskning. Riksdagsdokumentets relevanta avsnitt och originalarbetenas angivna delar har lästs. Renskötarstudien återges från sin originalsammanfattning. Andra traditionella användningar, renens fullständiga matsmältning och övriga medicinska forskningsspår ingår inte i denna genomgång.

Rådgör med läkare eller annan kvalificerad vårdgivare innan du påbörjar en alternativ behandling, särskilt vid pågående sjukdom, läkemedelsbehandling, graviditet, amning eller annat tillstånd som kan påverka lämpligheten. Texten ersätter inte en individuell bedömning.

Källor

  1. Naturhistoriska riksmuseet. Grå renlav, Cladonia rangiferina. Text Marianne Hamnede. Uppdaterad 2 juni 2026.
  2. Naturhistoriska riksmuseet. Fönsterlav, Cladonia stellaris. Text Anders Tehler. Uppdaterad 2 juni 2026.
  3. Junttila S, Laiho A, Gyenesei A, Rudd S. Whole transcriptome characterization of the effects of dehydration and rehydration on Cladonia rangiferina, the grey reindeer lichen. BMC Genomics. 2013;14:870.
  4. Roturier S, Roué M. Of forest, snow and lichen: Sámi reindeer herders’ knowledge of winter pastures in northern Sweden. Forest Ecology and Management. 2009;258:1960–1967. Originalsammanfattning.
  5. Sveriges riksdag. Statsutskottets memorial nr 103, 1868, § 46.
  6. Shukla I och medarbetare. Amelioration of anti-hepatotoxic effect by Lichen rangiferinus against alcohol induced liver damage in rats. Journal of Ayurveda and Integrative Medicine. 2019;10:171–177. Publicerad online 1 februari 2018.
  7. Shukla I och medarbetare. Hepatoprotective activity of depsidone enriched Cladonia rangiferina extract against alcohol-induced hepatotoxicity targeting cytochrome P450 2E1 induced oxidative damage. Saudi Pharmaceutical Journal. 2020;28:519–527.
  8. 1177. Levercirros. Uppdaterad 2 februari 2026.