En odlad växt med många former

Rättika och rädisa har länge förts till Raphanus sativus L. Kew behandlar i dag den odlade växten som Raphanus raphanistrum subsp. sativus (L.) Schmalh., inom familjen korsblommiga växter, Brassicaceae. Bladen är flikiga, ofta med en större ändflik. Blommornas fyra kronblad kan vara vita, rosa eller ljust violetta. Odlade former har mycket varierande färg och storlek på rotfrukten. [1]

I svensk sortklassificering avgränsas Rättika-Gruppen från bland annat Rädisa-, Daikon- och Lo Bok-grupperna. De klassiska rättikorna är ofta svarta, sena och skarpa i smaken. Det finns också tidigare, mildare och ljusare sorter. Gränsen mot rädisa är därför inte helt skarp. [2]

Den del vi kallar rotfrukt består inte alltid enbart av rot. Hos långsträckta rättikor ingår också växtens nedersta stjälkdel, hypokotylen. Hos kortare former kan denna del stå för huvuddelen av förtjockningen. Sortnamn och faktiskt försöksmaterial betyder därför mer än att en studie bara säger ”radish”. [2]

Vinterrättikan i trädgårdens historia

I Vilmorin-Andrieuxs grönsaksverk från 1904 får vinterrättikorna en egen beskrivning. Deras fasta kött gjorde att de kunde behålla sin kvalitet genom vintern utan att lika lätt bli ihåliga. Svart, rund spansk rättika och en lång svart form beskrevs med vitt, fast kött. Även inom de långa formerna noterades skillnader i form och skärpa. [3]

Det historiska värdet låg här i en konkret egenskap: en grönsak som kunde lagras när tillgången på färska trädgårdsprodukter var mindre. Verket vittnar om odlarnas erfarenheter och sorternas mångfald. Det är inte en klinisk undersökning av rättikans medicinska verkan.

Vad som ger den skarpa smaken

Rättikor innehåller glukosinolater, en grupp svavelhaltiga ämnen. När växtvävnaden skadas kan enzymet myrosinas medverka till att dessa ämnen omvandlas. Från glukorafasatin bildas bland annat rafasatin, som hör till isotiocyanaterna och bidrar till den skarpa smaken. Ett enzym är ett ämne som påskyndar en kemisk reaktion. [4]

I en studie från 2022 jämfördes tre koreanska Altari-sorter odlade under vår och höst. Skillnaderna gick inte att förklara enbart med halten glukorafasatin eller rafasatin. Forskarna föreslog att även förhållandet mellan det skarpa ämnet och sockrarnas sötma behövde vägas in. Det var kemiska analyser av dessa sorter, inte ett försök på människor eller en undersökning av samtliga svarta vinterrättikor. [4]

Levern och gallan har olika uppgifter

Levern medverkar bland annat till att bryta ner alkohol och läkemedel. Den lagrar också näringsämnen och bidrar till att reglera blodsockret. Att påverka någon av leverns kemiska reaktioner är därför en mer avgränsad sak än att förbättra hela organets funktion. [10]

Galla bildas i levern och lagras i gallblåsan. När den når tarmen hjälper den till att finfördela fettet i maten, så att matsmältningen kan fortsätta. När gallblåsan drar ihop sig och en sten hindrar passagen kan trycket stiga och göra ont. [5]

Gallsten kan bildas när gallans sammansättning kommer i obalans eller gallblåsan töms sämre. Stenarna innehåller ofta kolesterol, kalcium eller bilirubin, ett ämne från nedbrytningen av röda blodkroppar. Blodets kolesterolhalt, gallans sammansättning och en redan bildad sten är skilda delar av förloppet. [6]

Vad ett försök med gallsten hos möss visade

År 2012 undersökte mexikanska forskare svart rättika i ett försök med 36 honmöss. En särskild kost hade använts för att framkalla kolesterolstenar. I grupper som därefter fick rättikjuice rapporterades färre eller försvunna stenar och förändrade blodfetter. Studien hade sex små grupper med sex djur i varje. [7]

Vävnadsförändringar i gallblåsa och lever fanns samtidigt kvar. Forskarna hade inte mätt alla led som behövdes för att förklara resultatet, exempelvis gallans sammansättning och utsöndringen av kolesterol. Fyndet ger ett skäl att undersöka mekanismen vidare, men visar inte att rättika löser upp gallsten hos människor. Försökets begränsade akuta säkerhetskontroll fastställer heller inte säkerhet vid egenbehandling. [7]

Från växtämne till reaktion i en cell

I ett arbete från 2007 påverkade ett extrakt av svart rättika enzymer i HepG2, en odlad cellinje med ursprung i en mänsklig levertumör. Forskarna såg ökad aktivitet hos ett av enzymerna och mer RNA för flera andra. RNA är de arbetskopior som bildas när cellen läser av sina gener. [9]

Glukorafasatin gav inte samma svar som dess omvandlingsprodukt rafasatin. Det visar varför ett ämne och det som bildas ur ämnet behöver undersökas var för sig. Förändringarna gällde cellernas kemiska omsättning; de visar inte att en sjuk lever hos en människa återhämtar sig. Forskarna var knutna till kosttillskottsföretaget Standard Process. [9]

En liten studie på friska män

I en öppen studie publicerad 2014 fullföljde 19 friska män fyra veckor med ett tillskott som innehöll svart rättika, men också bland annat acerola, camu-camu och honung. Före och efter perioden undersöktes hur paracetamol och dess omvandlingsprodukter förekom i blod och urin. Mängden oförändrat paracetamol i blodet minskade och vissa omvandlingsprodukter i urinen ökade; andra mått var oförändrade. [8]

Det saknades en placebogrupp. Studien prövade varken behandling av gallsten eller förbättring av leversjukdom. Förändrad läkemedelsomsättning kan därför inte likställas med visad ”rening” av kroppen. Ett lindrigt fall av matsmältningsbesvär bedömdes som möjligen kopplat till tillskottet. Standard Process finansierade arbetet, och två författare var anställda där. Resultatet gäller blandprodukten och den korta undersökningen. [8]

Säkerhet och vårdbedömning

Mat, koncentrerade extrakt och en viss prövad blandprodukt är olika material. De beskrivna försöken ger ingen grund för att ersätta vårdbedömning med rättikapreparat.

Kontakta vårdcentral om du tror att du har gallsten. Sök vård genast vid plötslig, mycket svår smärta under höger revben, mycket ont i magen tillsammans med feber eller gallstenssymtom med gul hud eller gula ögonvitor. Är mottagningen stängd, sök akutmottagning. [5]

För den som har levercirros avråder 1177 från växtbaserade läkemedel och naturläkemedel eftersom de kan skada levern. Det rådet gäller sjukdomen och ska inte läsas som ett förbud mot rättika som vanlig grönsak. [10]

Källor och avgränsning

Porträttet följer sorternas identitet, rättikans historia som mat och avgränsad forskning om smak, gallsten och läkemedelsomsättning. Originalavsnitt i studierna från 2012, 2014 och 2022 har lästs; cellstudien från 2007 återges från originalsammanfattningen. Fermenterade produkter, andra modeller för leverskada och samtliga föreslagna medicinska användningar ingår inte.

Rådgör med läkare eller annan kvalificerad vårdgivare innan du påbörjar en alternativ behandling, särskilt vid pågående sjukdom, läkemedelsbehandling, graviditet, amning eller annat tillstånd som kan påverka lämpligheten. Texten ersätter inte en individuell bedömning.

Källor

  1. Kew. Plants of the World Online: Raphanus raphanistrum subsp. sativus (L.) Schmalh.
  2. Aldén B, Ryman S. Svensk sortklassificering av odlade växter – Nyttoväxterna och deras Grupper. SLU, Stad & Land 192. 2023, s. 32–33.
  3. Vilmorin-Andrieux. Les plantes potagères. 1904. Radis, s. 639–642. Historiskt original återgivet av Pl@ntUse.
  4. Chae SH och medarbetare. Seasonal Effects of Glucosinolate and Sugar Content Determine the Pungency of Small-Type (Altari) Radishes (Raphanus sativus L.). Plants. 2022;11:312.
  5. 1177. Gallsten.
  6. 1177 för vårdpersonal. Gallstenssjukdom, okomplicerad.
  7. Castro-Torres IG och medarbetare. Antilithiasic and Hypolipidaemic Effects of Raphanus sativus L. var. niger on Mice Fed with a Lithogenic Diet. J Biomed Biotechnol. 2012:161205.
  8. Evans M, Paterson E, Barnes DM. An open label pilot study to evaluate the efficacy of Spanish black radish on the induction of phase I and phase II enzymes in healthy male subjects. BMC Complement Altern Med. 2014;14:475.
  9. Hanlon PR, Webber DM, Barnes DM. Aqueous extract from Spanish black radish (Raphanus sativus L. Var. niger) induces detoxification enzymes in the HepG2 human hepatoma cell line. J Agric Food Chem. 2007;55:6439–6446. Originalsammanfattning.
  10. 1177. Levercirros. Avsnitten om leverns funktion och försiktighet med läkemedel.