Oleander | Växttradition | Alternativmedicin

En städsegrön buske

Oleander, Nerium oleander, tillhör oleanderväxterna, Apocynaceae. Kews artregister anger dess naturliga utbredning från Medelhavsområdet till Myanmar. Den växer bland annat vid steniga vattendrag som periodvis torkar ut. Busken kan också utvecklas till ett mindre träd. [1]

De smala, läderartade bladen sitter ofta tre tillsammans. Blommorna har fem utbredda flikar ovanför en kort pip; vilda former är vanligen rosa eller röda, medan odlade sorter har fler färger och ibland fyllda blommor. Frukterna sitter parvis och öppnas för att släppa ut frön med en hårtofs. Växten behåller sina blad året om. [1]

Hjärta och vätskeansamling i äldre medicin

I King’s American Dispensatory från 1898 beskrivs oleander vid hjärtbesvär med andfåddhet och ödem, det vill säga vätskeansamling i vävnaderna. Författarna förknippade den med långsammare hjärtslag och ökad urinutsöndring. Samma bok uppger att användning vid epilepsi hade övergetts eftersom den bedömdes sakna nytta. Det är ett historiskt vittnesmål om dåtidens bedömningar, ingen modern jämförande behandlingsstudie. [2]

Från cellens saltbalans till hjärtats arbete

Oleandrin är en av växtens hjärtglykosider, ämnen som kan påverka hjärtats sammandragningar. Laboratorieförsök visar att oleandrin hämmar natrium–kaliumpumpen. Det är ett protein i cellens yta som håller olika halter av natrium och kalium på utsidan och insidan. Dessa laddade partiklar behövs bland annat för elektriska signaler. [3] [4]

När pumpen bromsas samlas mer natrium inne i cellen. Det påverkar ett annat transportsystem, som använder natriumskillnaden för att föra ut kalcium. Mer kalcium kan då finnas kvar i hjärtmuskelcellen och förstärka sammandragningen. Sambandet förklarar varför hjärtglykosider har intresserat läkemedelsforskare. [4]

Men hjärtat behöver också slå i rätt rytm. I en studie från 2021 störde oleandrin den elektriska aktiviteten i odlade hjärtmuskelceller som utvecklats från mänskliga stamceller. Under vissa försöksförhållanden upphörde cellernas spontana slag. Det är en cellmodell, men den visar varför påverkan på hjärtat inte kan beskrivas som enbart stärkande. [5]

Varför undersöka ämnena vid cancer?

Vid cancer har celler förlorat delar av kontrollen över sin tillväxt och över när de ska dö. De kan fortsätta dela sig, växa in i omgivande vävnad och sprida sig. Att bromsa de signaler som håller cancerceller vid liv är därför en möjlig behandlingsstrategi. Samtidigt måste kroppens friska celler kunna fortsätta fungera. [6]

Ett oleanderextrakt med beteckningen PBI-05204 undersöktes i ett arbete publicerat 2015. Det minskade tillväxten av mänskliga bukspottkörtelcancerceller, både i odling och som inplanterade tumörer i möss. Forskarna fann också lägre aktivitet i signalvägarna PI3K, Akt och mTOR. Dessa proteiner förmedlar signaler som påverkar cellers tillväxt och överlevnad. [7]

Fynden ger en möjlig förklaring till den hämmade tillväxten. De visar inte att en enda signalväg förklarar hela effekten eller att friska celler alltid skonas. I just denna musmodell svarade tumörerna dåligt på jämförelseläkemedlet gemcitabin. Extraktets bättre resultat där fastställer därför inte att det är en bättre behandling för människor. Arbetet fick stöd från Phoenix Biotechnology, och flera författare hade ledande roller eller ekonomiska intressen i företaget. [7]

Patientstudierna gav inte samma besked

En tidig studie från 2006 omfattade 18 patienter med avancerade cancersjukdomar. Den prövade Anvirzel, en annan oleanderberedning, främst för att undersöka tolerans. Ingen tydlig tillbakagång av tumörerna sågs enligt studiens bedömningskriterier. Ömhet vid injektionsstället var vanlig; även trötthet och illamående rapporterades. Resultaten gäller den undersökta produkten och patientgruppen. [8]

I en studie publicerad 2020 undersöktes PBI-05204 hos patienter med spridd bukspottkörtelcancer. Av 42 inskrivna ingick 38 i analysen. De flesta hade redan fått flera andra cancerbehandlingar. Studiens huvudmål var att minst hälften skulle vara vid liv efter fyra och en halv månad. Det uppnåddes inte: 10 av 38, ungefär 26 procent, levde då. [9]

En patient fick en partiell tumörrespons, en tydlig men ofullständig tillbakagång. Eftersom studien saknade en samtidig kontrollgrupp går det inte att säkert avgöra hur förloppet skulle ha sett ut utan försöksprodukten. Illamående, kräkningar, diarré och minskad aptit hörde till de rapporterade behandlingsrelaterade besvären. Phoenix Biotechnology delfinansierade studien, och ekonomiska företagskopplingar redovisades bland författarna. [9]

Det negativa huvudresultatet motbevisar inte varje tänkbar framtida användning, men studien visade inte den förväntade överlevnaden. Den ger inget stöd för att ersätta ordinarie cancerbehandling med oleander. Cancerbehandling behöver anpassas till sjukdomen och kan omfatta operation, strålbehandling och olika läkemedel. [9] [6]

Virusforskning är också en särskild fråga

Oleandrin och ännu en försöksprodukt, PBI-06150, har undersökts mot SARS-CoV-2. Ett arbete från 2021 rapporterade minskad virusproduktion i cellförsök och mindre virus i näsvävnad hos hamstrar. Detta är inte en studie av behandlingseffekt hos människor med covid-19. Resultaten kan heller inte överföras till egenberedningar av växten. [10]

Giftigheten är kliniskt betydelsefull

Giftinformationscentralen beskriver allvarliga förgiftningar efter medicinsk användning av oleander och efter förväxling. Illamående, kräkningar, trötthet och rubbad hjärtrytm kan komma först efter flera timmar. Att symtom saknas direkt efter ett intag är därför inte ett säkert tecken på att faran är över. [11]

Om ett litet barn har smakat på växten anger Giftinformation att man ska ringa 112 och begära Giftinformation. Gör det också vid akuta förgiftningsfall. I mindre akuta fall nås Giftinformation på 010-456 67 00. Växten och dess olika försöksprodukter ska inte jämställas med varandra eller med ett läkemedel med kontrollerad användning. [11] [8] [9]

Källor och avgränsning

Porträttet följer botanisk identitet, äldre hjärtanvändning, cellernas funktion och centrala cancerstudier. Relevanta delar av musstudien och den senare patientstudien har lästs i fulltext. Enzym-, hjärtcell-, Anvirzel- och virusarbetena har bedömts från sina originalsammanfattningar. Alla tänkbara användningar och mekanismer har inte granskats.

Rådgör med läkare eller annan kvalificerad vårdgivare innan du påbörjar en alternativ behandling, särskilt vid pågående sjukdom, läkemedelsbehandling, graviditet, amning eller annat tillstånd som kan påverka lämpligheten. Texten ersätter inte en individuell bedömning.