Karragenalg | Växttradition | Alternativmedicin

En rödalg bakom flera namn

Karragenalg, Chondrus crispus, är en rödalg med platta, förgrenade delar som utgår från ett gemensamt fäste. Den finns längs nordatlantiska kuster och i Sverige vid västkusten ned till Skåne. Naturhistoriska riksmuseets herbarium bevarar bland annat ett exemplar från Bohuslän, insamlat 1862. Ett sådant pressat exemplar är ett konkret botaniskt belägg för plats och tid. [1]

Det engelska namnet Irish moss kan låta som om det gällde en mossa. Den irländska fiskerimyndighetens algguide från 2001 använder namnen Irish moss och carrageen moss för både Chondrus crispus och rödalgen Mastocarpus stellatus. Ett handelsnamn identifierar därför inte ensamt vilken art eller blandning en produkt innehåller. [2]

Från kustens råvara till gel och textilier

I den irländska guiden beskrivs karragenalger som en råvara till geléliknande maträtter, men också till behandling av papper och textilier. Där återges dessutom traditionell användning vid hosta, förkylning och bronkit. Det är uppgifter om användningshistoria. Guiden redovisar inget kontrollerat försök som visar hur mycket en sådan traditionell algberedning påverkade hosta. [2]

Mat- och materialhistorien har en gemensam praktisk grund: algens innehåll kan förändra hur en vätska flyter och håller formen. Den egenskapen går att förstå utan att samtidigt anta en medicinsk verkan. För att närma sig den senare frågan behöver man först veta vilka ämnen det handlar om.

Vad gör karragenan med ett material?

Karragenan är ett samlingsnamn för långa kolhydratkedjor med sulfatgrupper. Kedjorna ingår i materialet utanför algens celler. De vanligaste benämningarna, kappa, iota och lambda, skiljer mellan strukturer där bland annat sulfatgruppernas antal och placering varierar. Skillnaderna påverkar materialets egenskaper. [3]

Även inom samma algart varierar sammansättningen. Lipinska och medarbetare undersökte Chondrus crispus i olika delar av dess livscykel. De könliga individerna förknippas främst med kappa- och iotastrukturer, medan den sporbildande generationen främst innehåller lambdastrukturer. De yttre formerna kan vara lika trots denna kemiska skillnad. Algens naturliga kedjor är dessutom blandformer, vilket skiljer dem från renodlade ämnestyper. [3]

När kedjorna finns i en vätska påverkas deras ordning och samspel av bland annat salter, proteiner, temperatur och surhetsgrad. Kontakter mellan kedjor och andra beståndsdelar kan bygga upp ett sammanhängande nätverk och ge vätskan stadga. I andra sammansättningar blir den främst mer trögflytande. Det förklarar varför ordet karragenan inte garanterar samma konsistens eller samma egenskaper i varje produkt. [4]

Från virusets cellkontakt till förkylningsbesvär

Vid förkylning infekteras slemhinnorna i de övre luftvägarna, framför allt i näsan. De svullnar och bildar mer slem. För att förstå hur ett lokalt preparat skulle kunna påverka förloppet behöver man följa både virusets möte med cellerna och cellernas svar. [10]

Rhinovirus behöver fästa vid mottagarstrukturer på en cell och ta sig in för att föröka sig. Gränsen mellan viruspartikeln och cellens yta är därför en möjlig plats att ingripa. Iota-karragenan är en stor, laddad kolhydratkedja. I Grassauers cellförsök talade resultaten för att den hindrade virusets bindning eller inträde snarare än ett senare steg inne i cellen. Forskarna diskuterade bland annat att kedjorna kunde täcka delar av virusytan som behövs för kontakten. Den exakta molekylära bindningen var inte fastställd. [5]

Viruskontakten kan i sin tur förändra cellernas signalering. I en separat studie av rhinovirus ökade luftvägscellers bildning av IL-8, ett signalämne som kan locka vita blodkroppar. Försöken knöt ökningen till aktivering av cellens system för att slå på inflammationsrelaterade gener. IL-8 ökade också i nässekret hos försöksdeltagare som infekterats. Det är ett konkret samband mellan viruskontakt, en reaktion inne i cellen och signalering till omgivande vävnad. [13]

I ett annat försök med infekterade frivilliga ökade både IL-8, markörer för vätskeläckage från blodkärl och slemämnen i näsan. Sådana processer kan bidra till att näsan börjar rinna och att sekretet blir mer slemmigt. Försöket visar inte att IL-8 ensamt orsakar alla symtom, men förbinder cellernas svar med förändringar vid slemhinnan. [14]

Den möjliga nyttan av nässprayen blir då begriplig: om iota-karragenan finns på plats när virus möter slemhinnan och minskar antalet infekterade celler, skulle den fortsatta inflammationsreaktionen kunna bli mindre. Det är en förklaring att pröva, inte en redan bevisad kedja hos behandlade människor. Ämnet måste nå rätt kontaktyta vid rätt tidpunkt; att äta hel alg är en annan exponering.

Grassauers studie från 2008 fann mindre infektion även i odlade celler från människans nässlemhinna. Effekten berodde på försöksvillkoren och när ämnet fanns närvarande. Resultatet gav därför ett skäl till kliniska prövningar, men inget mått på hur mycket kortare eller lindrigare människors förkylningar skulle bli. [5]

Vad hände i försöken med nässpray?

I en liten studie från 2010 lottades 35 vuxna med tidiga förkylningssymtom till iota-karragenan i saltvatten eller en kontrollsprej med saltvatten utan karragenan. Metodavsnittet anger olika salthalt i sprejerna: 0,5 respektive 0,9 procent. Jämförelsen isolerade därför inte enbart karragenan. Gruppen med karragenan fick lägre sammanlagd symtompoäng under dag två till fyra. Skillnaden nådde studiens gräns för statistisk signifikans, men det lilla deltagarantalet begränsar säkerheten i uppskattningen. Studien finansierades av Marinomed, och flera författare hade anställnings- och patentanknytning till företaget. [6]

I ICICC-studien från 2015 lottades 200 vuxna; huvudanalysen omfattade 195. Kontrollen innehöll här saltvatten med samma salthalt som karragenansprejen, men utan karragenan. Även där var den genomsnittliga symtompoängen lägre med karragenan, men skillnaden var inte statistiskt säkerställd. Skillnaden var 0,61 poäng till preparatets fördel, med ett osäkerhetsintervall som också rymde ingen skillnad. Positiva analyser som gjordes efter att grupptillhörigheten blivit känd ändrar inte det förutbestämda huvudresultatet. Studien sponsrades av Boehringer Ingelheim och hade författare med företagsanknytning. [7]

Dessa två försök ger både ett positivt tidigt fynd och en större prövning där huvudfrågan förblev osäkert besvarad. De är exempel på den kliniska prövningen av ett bestämt ämne via näsan. De utgör ingen fullständig sammanställning av alla nässpraysstudier och ger inget effektmått för den historiska användningen av hel alg.

När ämnet sväljs blir frågan en annan

I sin omprövning 2018 skilde den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten EFSA mellan livsmedelskarragenan och poligeenan, ett mer nedbrutet material. Myndigheten fann då ingen anledning till oro för skadlig påverkan på arvsmassan eller cancer med det bedömda livsmedelskarragenanet, men identifierade osäkerheter om bland annat små molekylfraktioner och hur väl försöksmaterial motsvarade livsmedel. Den daterade bedömningen är därför varken ett besked om alla algprodukters säkerhet eller skäl att behandla alla karragenanmaterial som likvärdiga. [4]

Efter intag möter ämnet i stället tarmens innehåll och cellskikt. Stora karragenankedjor tas enligt EFSA:s bedömda underlag inte upp i någon större omfattning. Kontakt med tarmytan och exponering av en levercell direkt i en odlingsskål är därför olika situationer. Ämnets storlek, sammansättning och samspel med maten påverkar vilka försöksresultat som är relevanta. [4]

Hur skulle tarmkontakt kunna påverka cellernas svar på insulin?

En föreslagen väg börjar i tarmcellens yta. I försök från 2008 kopplades karragenan till TLR4, ett mottagarprotein som deltar i det medfödda immunförsvaret. När denna signalväg blockerades minskade cellernas inflammationssvar och bildning av IL-8. Det ger en möjlig förklaring till hur kontakt med ett material utanför cellen kan ändra cellens genaktivitet och öka frisättningen av signalämnen i den undersökta modellen. [16]

Just detta mellanled är omstritt. En studie från 2015 fann ingen aktivering av TLR4 i sin särskilda testcellmodell. I andra tarm- och levercellmodeller rapporterades 2016 varken motsvarande inflammationssignaler eller skadlig cellpåverkan. Olika material och modeller kan ge olika resultat. TLR4-förklaringen kan därför inte beskrivas som en allmänt fastställd effekt av karragenan i mat. [17] [18]

Insulin hjälper kroppen att reglera blodsockret. För att hormonet ska få effekt behöver dess signal föras vidare inne i cellerna. En studie från 2012 undersökte sådana mellanled i möss och den mänskliga levercellinjen HepG2, en laboratoriemodell. Karragenanexponering förändrade signalproteinet IRS1 och minskade aktiveringen av andra proteiner som normalt förmedlar insulinets signal. Resultaten knöt en del av störningen till inflammation. Det ger en möjlig cellulär förklaring till ett svagare insulinsvar i dessa försök. [15]

Om insulinets signal får sämre genomslag kan kroppen behöva mer insulin för samma uppgift. [11] Men cellförsöket visar inte att tillräckligt mycket av samma material når människans lever efter en vanlig måltid. Dessa cell- och djurförsök visar inte heller en fullständig kedja från tarmkontakt via inflammation till sämre blodsockerreglering hos människor. Därför behöver både exponering, tarmbarriär och faktisk insulinkänslighet undersökas.

En studie, publicerad 2024, lät 20 unga, friska män få karragenan och en kontroll med fyllnadsämnen under varsin tvåveckorsperiod. Kontrollen innehöll mannitol och kiseldioxid; samma fyllnadsämnen fanns i karragenanberedningen. Deltagarna blandade försöksmaterialet i osötad yoghurt. Huvudmåttet, hur känslig kroppen var för insulin, skilde sig inte tydligt mellan perioderna. Forskarna fann däremot ökad tarmgenomsläpplighet, vilket innebär att vissa ämnen lättare passerade tarmbarriären, och resultat som antydde att insulinkänsligheten påverkades olika beroende på deltagarnas kroppsmasseindex. [8]

Studien ger skäl att undersöka sådana signaler vidare, men visar inte att vanlig konsumtion av karragenalg orsakar diabetes. Försöket var kort, deltagarna var få och alla var män. Studien hade offentlig tysk finansiering; två författare redovisade även uppdrag eller forskningsanknytningar till läkemedelsföretag. [8]

Algers innehåll behöver bedömas för sig

Rådgör med läkare eller annan kvalificerad vårdgivare innan du påbörjar en alternativ behandling, särskilt vid pågående sjukdom, läkemedelsbehandling, graviditet, amning eller annat tillstånd som kan påverka lämpligheten. Texten ersätter inte en individuell bedömning.

Hel alg innehåller mer än de renade kolhydratkedjorna. Livsmedelsverket beskriver att algprodukter kan skilja sig kraftigt i jodinnehåll och att vissa innehåller skadligt höga halter. För mycket jod kan rubba sköldkörtelns funktion. Myndigheten rekommenderar särskild försiktighet med havsalgprodukter under graviditet och amning. Den allmänna uppgiften anger inte jodhalten i en viss produkt med Chondrus crispus. [9]

I sina särskilda råd till gravida rekommenderar Livsmedelsverket inte kosttillskott med torkade alger, eftersom de kan innehålla skadligt höga jodhalter. Algolja är en annan produktkategori och ska inte blandas ihop med sådana tillskott. [12]

Källor och avgränsning

Porträttet följer en rödalg från materialhistoria till utvalda forskningsfrågor och möjliga cellprocesser. Svenska myndighetskällor, den irländska algguiden och relevanta avsnitt i engelskspråkiga originalartiklar har lästs. Cellförsöket hade anknytning till Marinomed och dess patent. Livscykelstudien hade institutionell forskningsfinansiering och redovisade inga intressekonflikter. De tillagda originalstudierna om inflammationssignaler, slem och insulin samt de motsägande cellförsöken har lästs på sammanfattningsnivå. Fullständiga metoder, finansierings- och jävsuppgifter för dessa har inte granskats. Fullständig effektvärdering av förkylningsprodukter och alla säkerhetsfrågor för livsmedelstillsatser ligger utanför porträttet. Här ges inga anvisningar för insamling, beredning, dosering eller behandling.