Johannesört kan minska effekten av bland annat warfarin, hormonella preventivmedel, vissa hiv- och cancerläkemedel samt läkemedel som motverkar avstötning efter transplantation. Kombination med vissa antidepressiva kan i stället ge farligt förstärkt serotoninpåverkan. Den som använder läkemedel behöver rådgöra med läkare eller farmaceut innan johannesört övervägs. NCCIH · EMA, avsnitt 4.5
Läkemedelsverket betonar att påverkan på andra läkemedel kan kvarstå efter avslutad användning. Det gör även förändringar i en pågående kombination till en fråga för vården. Läkemedelsverket
Prickig hyperik, mansblod och äldre föreställningar
I andra bandet av Svensk botanik, utgivet 1803, står växten under namnen ”Prickig Hyperik”, ”Johannis ört” och ”Pirken”. Texten visar ett äldre sätt att förena artbeskrivning, färgämnen och medicinsk användning. Författaren återger tidigare föreställningar om växten som skydd mot onda andar och nämner namnet Fuga Dæmonum. Samtidigt markerar texten distans till denna föreställning och uppger att växten då sällan användes vid sjukdom. Svensk botanik, plansch 75, första textsidan · fortsättningen
Detta är ett tidsbundet vittnesmål om föreställningar och medicinskt språk. Den historiska textens ord för psykiskt lidande kan inte utan vidare översättas till dagens diagnoser. Sambandet mellan äldre berättelser om onda andar och modern forskning om depression är därför inte ett obrutet kliniskt bevis.
I C. A. M. Lindmans Bilder ur Nordens Flora presenteras arten som ”Mansblod”. Namnet kopplas där till växtens rödvioletta färgämne. Lindman skiljer också H. perforatum från fyrkantig johannesört, H. maculatum: den förra har två längsgående stjälkkanter och tätt med genomlysande punkter i bladen, den senare fyra stjälkkanter och betydligt färre ljusa punkter. Beskrivningen är botanisk kunskap, inte ett tillräckligt underlag för säker identifiering inför intag. Lindman, tavla 230
Växtämnen och läkemedlens omsättning
Johannesört innehåller flera grupper av ämnen, däribland hyperforin, hypericin och flavonoider. EMA:s bedömningsrapport beskriver variation i sammansättningen. En hel växt, ett bestämt extrakt och ett isolerat ämne är skilda forskningsobjekt. EMA:s bedömningsrapport, avsnitt 1.1
PXR är en receptor inne i cellen och fungerar som en omkopplare för vissa gener. När ett ämne aktiverar PXR kan receptorn bilda ett par med en annan receptor, fästa vid reglerande delar av DNA och öka avläsningen av genen för CYP3A4. Cellen kan då tillverka mer av detta läkemedelsomsättande enzym. Lehmann och medarbetare, 1998
En laboratoriestudie från 2000 visade att hyperforin aktiverade PXR och ökade uttrycket av CYP3A4 i mänskliga leverceller. Kedjan gick därmed från ett isolerat växtämne, via en genreglerande receptor, till mer enzym. Den förklarar varför sammansättningen och mängden hyperforin i ett bestämt material spelar roll, men inte hur stor effekten blir för varje person eller läkemedel. Moore och medarbetare, 2000
Om mer CYP3A4 finns tillgängligt kan vissa läkemedel brytas ned snabbare. Då kan mindre verksam substans nå blodet under samma tidsperiod. Piscitelli och medarbetare såg just den sista länken i kedjan: exponeringen för hiv-läkemedlet indinavir minskade tydligt när friska försökspersoner även fick johannesört. Försöket mätte läkemedelskoncentrationer, inte behandlingssvikt hos personer med hiv, och resultatet får inte överföras till varje läkemedel. Piscitelli och medarbetare, 2000
När celler har ökat sin enzymproduktion behöver påverkan inte upphöra i samma ögonblick som den sista växtprodukten lämnar kroppen. Läkemedelsverket betonar att effekten på andra läkemedel kan finnas kvar efter avslut. Det är skälet till att både tillägg och borttagning i en läkemedelskombination hör hemma i vården. Denna interaktionskedja säger inget om johannesörtens möjliga verkan på depressionssymtom; det är en annan fråga. Läkemedelsverket
Forskningen om depression ger flera slags resultat
I en amerikansk studie från 2002 randomiserades 340 personer med depression till extraktet LI-160, sertralin eller placebo. Varken extraktet eller sertralin skilde sig statistiskt säkerställt från placebo på de två huvudsakliga utfallsmåtten. Studien gav inget stöd för det prövade extraktet i denna patientgrupp. Att också jämförelseläkemedlet saknade tydlig effekt på huvudmåtten begränsar samtidigt försökets förmåga att skilja behandlingseffekt från andra förändringar. Hypericum Depression Trial Study Group, 2002
En tysk studie med 251 deltagare från 2005 gav ett annat resultat. Extraktet WS 5570 jämfördes med paroxetin vid måttlig till svår depression. Depressionsskattningen förbättrades mer i extraktgruppen. Studien saknade placebogrupp och finansierades av extraktets tillverkare; flera författare hade ekonomiska kopplingar till företaget. Resultatet gäller den studerade produkten och jämförelsen. Det avgör inte ensamt hur väl johannesört fungerar vid svår depression. Szegedi och medarbetare, 2005 · originalartikelns finansieringsuppgifter
Apaydin och medarbetares systematiska översikt från 2016 omfattade 35 studier med sammanlagt 6 993 deltagare. Sammanvägningen talade för bättre symtomutfall än placebo vid lindrig till måttlig depression och ingen statistiskt säkerställd skillnad mot antidepressiva läkemedel. Resultaten varierade mycket mellan studierna. Underlaget för svår depression var begränsat. Biverkningar rapporterades dessutom ofullständigt, och studierna var inte utformade för att upptäcka sällsynta risker. Översikten innehåller tidigare prövningar och utgör inte en ny, separat patientgrupp utöver dem. Apaydin och medarbetare, 2016
Europeisk bedömning och svenska förhållanden
EMA:s reviderade monografi, antagen 2022 och publicerad 2023, skiljer mellan vissa definierade extrakt med väletablerad medicinsk användning vid depression och andra former med traditionell användning, bland annat vid tillfällig psykisk utmattning och mindre hudbesvär. Bedömningarna gäller specificerade läkemedelsmaterial och användningsområden. EMA, avsnitt 4.1
I Sverige anger Läkemedelsverkets behandlingsrekommendation, kontrollerad i september 2026, att de registrerade johannesörtprodukterna är traditionella växtbaserade läkemedel. En europeisk monografi är därför inte i sig ett besked om att varje sådan produkt är godkänd i Sverige med stöd av kliniska effektstudier. Läkemedelsverket
Monografin skiljer även mellan material med olika hyperforininnehåll när interaktioner bedöms. Dessa avgränsningar kan inte omvandlas till ett allmänt besked om att en viss sorts johannesört är riskfri. EMA avråder från de bedömda läkemedlen under graviditet och amning eftersom säkerheten inte är etablerad. Förstärkta hudreaktioner vid solljus och andra biverkningar finns också beskrivna. EMA, avsnitt 4.5–4.8
En historisk växtartikel ersätter inte bedömning vid depression. I Sverige: vid självmordstankar eller svårigheter att klara vardagen anger 1177 kontakt med vårdcentral. Om situationen känns outhärdlig eller det finns planer på att ta sitt liv behövs hjälp genast via psykiatrisk akutmottagning eller 112. 1177
Rådgör med läkare eller annan kvalificerad vårdgivare innan du påbörjar en alternativ behandling, särskilt vid pågående sjukdom, läkemedelsbehandling, graviditet, amning eller annat tillstånd som kan påverka lämpligheten. Texten ersätter inte en individuell bedömning.
Källor
- Kew POWO: Hypericum perforatum, accepterat namn och utbredning
- Svensk botanik 1803, plansch 75: första textsidan
- Svensk botanik 1803, plansch 75: historisk fortsättning, faksimil kontrollerat
- Lindman: Bilder ur Nordens Flora, tavla 230
- NCCIH: St. John's wort, säkerhet och interaktioner
- EMA: monografi antagen 2022, publicerad 2023, revision 1
- EMA: bedömningsrapport 2022, utvalda avsnitt lästa
- Moore 2000: PXR och CYP3A4 i leverceller, originalabstract
- Piscitelli 2000: indinavir, originalabstract
- JAMA 2002: studie med 340 deltagare, originalabstract
- Szegedi 2005: studie med 251 deltagare, originalabstract
- Szegedi 2005: BMJ-originalets finansiering och intressekonflikter
- Apaydin 2016: systematisk översikt, originalabstract
- Läkemedelsverket: säkerhetsaspekter vid depression, kontrollerad september 2026
- 1177: vårdvägar vid självmordstankar i Sverige
- Lehmann 1998: PXR, CYP3A4 och genreglering

