Fotblad

Stora blad i vårens lövskog

Fotblad, Podophyllum peltatum L., är en flerårig ört i familjen berberisväxter, Berberidaceae. Dess naturliga utbredning sträcker sig från sydöstra Kanada till centrala och östra USA. Den nordamerikanska arten är en annan växt än Himalajafotblad, även om båda förekommer i litteraturen om podofyllotoxin. [1] [2] [11]

Enligt Flora of North America blir blommande skott vanligen tre till sex decimeter höga. De stora bladen är delade i breda flikar. Den ensamma, nickande blomman sitter vid förgreningen mellan bladskaften och har oftast vita kronblad. Blomningen sker på våren, medan frukterna utvecklas mot sommaren. Arten förekommer bland annat i lövskog och vid fuktiga stränder; bladen vissnar under sommaren. [2]

Medicinsk kunskap har förmedlats genom flera led

En historisk originalstudie av Laura E. Ray från 2009 granskar William Bartrams dokumentation av nordamerikanska urfolks växtkunskap under 1700-talet. Fotblad finns bland växterna i hans anteckningar om Creek- och cherokesamhällen. Ray visar också hur uppgifter om växten återkom i senare medicinsk litteratur utan att Bartram och kunskapens urfolkskällor alltid erkändes. [3]

Detta är en historia om både växtbruk och hur kunskap har tillskrivits olika personer. Bartrams uppgifter behöver läsas som historiska vittnesmål, förmedlade genom hans beskrivningar. De är inte kliniska prövningar som kan avgöra behandlingseffekt eller säkerhet i dag. [3]

En blandning och ett bestämt ämne är olika produkter

Podofyllin är en äldre växtbaserad ämnesblandning. Podofyllotoxin är däremot en särskild kemisk substans som förekommer i fotblad. Skillnaden har praktisk betydelse. Amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC beskriver hur podofyllinberedningar kan variera i innehåll av aktiva ämnen och föroreningar, och redovisar risk för allvarlig påverkan på kroppen. En sådan blandning kan därför inte bedömas som om den vore ett läkemedel med bestämt innehåll av podofyllotoxin. [4] [11]

När en cell delar sig måste arvsmassan fördelas

Kroppen behöver bilda nya celler för tillväxt och förnyelse. Inför en vanlig celldelning kopieras arvsmassan. När cellen sedan delas måste kromosomerna, de strukturer som bär arvsmassan, fördelas mellan två dotterceller. Förloppet måste regleras noggrant; felaktig reglering av celldelning kan bidra till cancer. [5]

En del av cellens fördelningsapparat byggs av mikrotubuli, tunna proteinstrukturer som bland annat hjälper till att skilja kromosomerna åt. Byggstenen heter tubulin. Podofyllotoxin binder till tubulin och försvårar uppbyggnaden av mikrotubuli. Då kan delningen stanna av innan kromosomerna har fördelats. [7]

En originalstudie från 1977 undersökte bindningen till tubulin i laboratoriet. Den visade hur podofyllotoxin och kolkicin delvis konkurrerade om bindning till proteinet. Det hjälper till att förklara en biologisk mekanism. Försöket visade däremot inte att hela växten kunde användas säkert som cancerbehandling. [6]

Vid kondylom är målet att ta bort vårtvävnad

Kondylom är vårtor i underlivet eller kring ändtarmsöppningen som orsakas av humant papillomvirus, HPV. Podofyllotoxin ingår i receptbelagda läkemedel mot sådana vårtor. Den svenska produktinformationen för Wartec beskriver en effekt där tillväxten hos infekterade celler hämmas och den behandlade vårtvävnaden skadas. Samma egenskaper gör att även frisk vävnad kan skadas. [8] [7]

Att vårtan försvinner betyder inte att virusinfektionen har behandlats bort. Nya vårtor kan uppkomma och smittan kan föras vidare. Enligt 1177 tar kroppens eget immunförsvar ofta hand om infektionen med tiden. De virustyper som vanligen ger kondylom är inte samma typer som brukar orsaka livmoderhalscancer. [8]

En randomiserad studie från 2003 jämförde två podofyllotoxinprodukter med podofyllin hos 358 personer. Efter fyra veckor var fullständig vårtbortgång vanligare med podofyllotoxin i huvudanalysen. För krämen blev skillnaden dock osäker när alla som saknades vid uppföljningen räknades som att de fortfarande hade vårtor. Lösningens fördel kvarstod i den analysen. [9]

Lokala biverkningar förekom hos ungefär en fjärdedel. Bland dem vars vårtor först försvann fick 43 procent återfall inom tolv veckor från studiestarten, utan statistiskt säkerställd skillnad mellan grupperna. Det visar varför både första förbättring, bortfall och återkomst behöver bedömas. Studien jämförde läkemedelsberedningar, inte egenanvändning av växten. [9]

Behandlingsvalet avgörs inte av växtens ursprung

I den brittiska HIPvac-studien, publicerad 2020, följdes 503 deltagare vid minst ett återbesök. Forskarna jämförde podofyllotoxinkräm med imikvimodkräm och prövade även tillägg av HPV-vaccin. Ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan krämerna sågs för målet att vara vårtfri vid sexton veckor och fortfarande vara det vid fyrtioåtta veckor. Osäkerhetsintervallet var brett; detta bevisar inte att behandlingarna är likvärdiga. [10]

Studien var delvis blindad, tillät kompletterande frysbehandling och fick halvera sitt planerade deltagarantal på grund av långsam rekrytering. Vaccintilläggets nytta vid redan etablerade vårtor kunde inte fastställas. Det är en annan fråga än vaccination för att förebygga HPV-infektion. Studien finansierades av brittiska NIHR. [10] [8]

Vid kondylom kan vården välja mellan läkemedel och andra sätt att ta bort besvärande vårtor, bland annat frysning. Många vårtor försvinner också utan särskild behandling. Podofyllotoxin ska inte användas under graviditet eller när graviditet planeras. Behandlingen behöver avbrytas och vården kontaktas vid kraftiga lokala reaktioner. [8] [7]

Etoposid påverkar en annan del av cellens arbete

Etoposid är en kemiskt förändrad släkting till podofyllotoxin. Det är inte samma substans eller samma behandling. Etoposid påverkar samspelet mellan DNA, arvsmolekylen, och enzymet topoisomeras II. Dess verkan bygger på en annan process än hämning av mikrotubulernas uppbyggnad. [11] [13]

När DNA hanteras i cellen behöver sammanflätningar och spänningar kunna lösas upp. Topoisomeras II gör kortvariga brott i DNA, låter ett annat DNA-avsnitt passera och återförenar sedan de brutna ändarna. Etoposid kan hålla kvar enzym och DNA i ett läge där brottet inte sluts. Kvarstående DNA-skador kan hindra cellens fortsatta arbete och leda till celldöd. [12]

En strukturstudie från 2011 visade hur etoposid låg bundet tillsammans med ett fragment av mänskligt topoisomeras II och DNA. Det ger en förklaring på molekylnivå. Det kliniska sammanhanget måste hämtas från studier och produktinformation för etoposid, inte från försök med fotblad. [12]

I svensk produktinformation anges etoposid bland annat i kombinationsbehandling vid testikelcancer och småcellig lungcancer. Preparatet används inom cancervården och kan hämma benmärgens bildning av blodceller. Kontroller under behandlingen behövs eftersom påverkan inte begränsas till tumörceller. Växtens ursprung ger inte i sig en säkerhetsfördel. [13] [14]

Förväxlingar och förgiftning är en del av bilden

Namnet mandrake har använts om olika växter. En fallrapport från 1997 beskriver en man som fick svåra kräkningar och illamående efter ett växtintag. Analys av ett prov visade podofyllotoxin, och författarna bedömde att växten sannolikt var fotblad. Mannen hade i stället trott att det var Mandragora officinarum, alruna. Han återhämtade sig efter sjukhusvård. [15]

Fallet visar betydelsen av botanisk identitet men kan inte ange hur vanlig eller hur allvarlig varje exponering blir. Amerikanska Poison Control tar upp fotblad bland giftiga växter. En bokuppgift, ett växtnamn eller en bild är inte ett underlag för egenbehandling. [15] [16]

Vid akut misstänkt förgiftning: ring 112 och begär Giftinformation. I mindre akuta fall är numret 010-456 6700. Den som behandlas för cancer ska inte lägga till växtpreparat utan att tala med vården; sådana produkter kan påverka behandlingen. [17] [14]

Rådgör med läkare eller annan kvalificerad vårdgivare innan du påbörjar en alternativ behandling, särskilt vid pågående sjukdom, läkemedelsbehandling, graviditet, amning eller annat tillstånd som kan påverka lämpligheten. Texten ersätter inte en individuell bedömning.