Ett gräs med flera namn
Här avses Anthoxanthum nitens i gräsfamiljen, Poaceae. Kews botaniska databas accepterar detta namn och för bland annat Hierochloe odorata och Anthoxanthum hirtum till dess synonymer. Det betyder att äldre publikationer kan behandla växten under andra namn. Andra taxonomiska avgränsningar förekommer också. [1]
Arten finns i stora delar av norra halvklotets tempererade och subarktiska områden, inklusive Sverige. Den kan sprida sig med krypande jordstammar. De långa bladen och det doftande materialet har gjort den användbar på andra sätt än ett gräs som främst uppskattas för sina blommor. USDA:s växtbeskrivning anger bland annat fuktiga ängar och strandnära växtplatser. [1,2]
Namnet behöver ändå följas hela vägen till det undersökta materialet. En botanisk synonym innebär inte att två bestånd har samma kemiska sammansättning, eller att ett torkat föremål och ett laboratorieextrakt är samma produkt.
Även ordet doftgräs kan vara bredare än en art. Anthoxanthum odoratum, vårbrodd, är ett annat gräs. Galium odoratum, myskmadra, tillhör en annan växtfamilj. Liknande doft och snarlika latinska namn gör dem inte utbytbara. Det är särskilt viktigt när en äldre beskrivning saknar ett bevarat växtexemplar som går att artbestämma. [1,3,9]
En nordlig dofttradition med lokala skillnader
I en etnobotanisk studie från 2015 kombinerade Torbjørn Alm historisk litteratur med intervjuer, korrespondens, föremål och insamlade växtexemplar från Nordnorge. Dokumentationen pekade framför allt på Hierochloe odorata i Finnmark och nordöstra Troms, även där äldre författare hade föreslagit andra gräs. Andra arter förekom också i materialet. [3]
Gräset förknippades bland annat med kläders och hemmets doft. Alm tolkar det geografiska mönstret som förenligt med en huvudsakligen samisk tradition som även tagits upp av närliggande befolkningar. Det är hans tolkning av den lokala dokumentationen, inte en fastställd ursprungshistoria för hela Norden. [3]
Den praktiska frågan bakom sådant bruk är lätt att känna igen: hur kan ett växtmaterial ge en omtyckt doft åt något som bärs eller förvaras? För denna användning är en upplevd lukt ett relevant resultat. Man behöver inte först visa minskad sjuklighet för att beskriva ett doftande föremåls funktion.
Medicinska påståenden ställer däremot en annan fråga. Att människor har uppskattat samma material under lång tid säger inte hur det påverkar exempelvis hosta, hudbesvär eller svullnad. Traditionens användningsområde och en behandlings undersökta resultat kan mötas i en fråga, men ersätter inte varandra.
Svenska spår i flora och föremål
I den digitaliserade utgåvan av C. A. M. Lindmans Bilder ur Nordens Flora, daterad 1917–1926, finns en artpost om myskgräs under namnet Hierochloa odorata. Där förekommer också namnet lukttåtel. Texten beskriver gräsets doft och knyter den till kumarin. Det är ett belägg för äldre svenskt botaniskt språkbruk, inte ett årtal för när växten först började användas. [4]
Ett annat slags spår finns i Nordiska museets katalog: ett föremål benämnt Luktgräs, med preciseringen gräsfläta och inventarienumret NM.0080826. Det är katalogiserat i anslutning till luktmedel och textiliers vård. Den tillgängliga kataloginformationen ger däremot ingen säker botanisk bestämning av gräset. [5]
Floran och museiposten visar två olika delar av historien. Den ena beskriver en namngiven växt; den andra dokumenterar ett föremål. Tillsammans gör de svensk dokumentation synlig, men de fastställer varken en obruten användningstradition eller första svenska bruket av just doftmyskgräs.
Ett föremål kan dessutom bevara mer än växtmaterial. Dess form visar att någon valt, bearbetat och ordnat gräset för ett ändamål. För att förstå just det föremålets historia behövs dess egen proveniens: varifrån det kommer, när det samlades in och vad användaren berättade. Uppgifter från en norsk intervju kan inte fylla dessa luckor i en svensk katalogpost.
Hantverk och ceremoni är olika sammanhang
I Nordamerika förekommer andra dokumenterade bruk. University of Delawares utställning om samtida wabanakiskt korgarbete visar exempelvis en lockförsedd korg från 2002 av Caron Shay, Penobscot Nation, med brunask och sweetgrass som material. Här finns en namngiven hantverkare, ett bestämt föremål och en dokumenterad materialsammansättning. Utställningen behandlar också hur kunskap om material och tillverkning förs vidare. [6]
En korg och en rökelsefläta kan innehålla gräs som kallas sweetgrass men användas på helt olika sätt. I korgen ingår gräset i ett byggt föremål; i en ceremoni kan dess betydelse ligga i relationen mellan människor, plats och handling.
Robin Wall Kimmerer ger ett sådant inifrånperspektiv i essän The Gift of Strawberries. Hon beskriver sweetgrass som en gåva som förs vidare mellan människor och berättar om en ceremoniell eldvakt som skiljer gåvans betydelse från en handelsvara. I hennes framställning hör omsorgen om växten, givandet och ceremonin samman. Det är en berättelse om mening och förpliktelser inom den gemenskap hon beskriver, inte en medicinsk effektstudie. [7]
Sådana skillnader försvinner om allt sammanfattas som en enda ”ursprunglig behandling”. Ett botaniskt porträtt kan i stället låta hantverk, doftbruk och religiös betydelse behålla sina egna sammanhang. Den kemiska analysen förklarar vilka ämnen som finns i materialet; den uttömmer inte varför ett föremål uppskattas eller en handling är betydelsefull.
Vad förändras när gräset vissnar och torkar?
Doftmyskgräsets lukt beskrivs som tydlig i torkat material. Det innebär att doftämnen kan lämna materialet även efter skörden. Däremot är påståendet att allt kumarin först bildas när gräset torkar för enkelt. [2,8]
Växtens kemi omfattar både fria ämnen och glukosider, där en molekyl är bunden till en sockerdel. Sådan bindning kan påverka ämnets egenskaper och hur det hanteras i växten. När man undersöker doftbildning behöver man därför skilja mellan att ett ämne nybildas, frigörs från en bunden form och lämnar växtmaterialet till luften.
I ett artspecifikt arbete från 1962 följde Stewart A. Brown märkt kol genom ämnesomsättningen hos Hierochloe odorata. Resultaten stödde att en glukosid bildades före kumarin, men passade inte utan vidare med en enda enkel omvandlingskedja. Författaren diskuterade skilda ämnespooler, det vill säga att liknande ämnen kunde finnas i delar av växtens kemi som omsattes olika. [8]
Försöket undersökte växtens ämnesomsättning. Det mätte inte steg för steg hur en färdig gräsflätas lukt förändrades under torkning och förvaring.
Ett nyare försök på myskmadra visar varför skillnaden spelar roll. Herre och medarbetare följde 2025 kumarin och dess förstadier under torkning av Galium odoratum. Kumarinmängden minskade genom sublimering, övergång från fast ämne till gas. Detta är ett resultat för en annan art. Det visar att torkning också kan innebära förlust av doftämne, men anger inte förloppet i doftmyskgräs. [9]
Starkare upplevd lukt behöver därför skiljas från större total mängd i växten. En lukt märks först när ämnen lämnar materialet och når näsan. För att förklara just doftmyskgräsets förändring mer exakt skulle både kvarvarande innehåll och ämnen i den omgivande luften behöva följas.
Från växtmaterial till luktupplevelse
Doftämnen når oss som molekyler i luften. När luft passerar näsan kan molekylerna komma i kontakt med luktceller högt i näshålan. Mottagarproteiner, luktreceptorer, reagerar på ämnena och cellerna skickar nervsignaler till luktbulben. Signalerna bearbetas vidare i hjärnan så att lukten kan kännas igen. [10]
Det är ett verkligt biologiskt förlopp, men dess omedelbara resultat är luktupplevelsen. Att känna en doft visar inte hur mycket av ämnet som når blodet eller ett annat organ. Det visar heller inte att en sjukdomsprocess har förändrats.
En vardaglig jämförelse är ett doftande material i ett skåp respektive i ett öppet rum. Luften kring materialet och avståndet till näsan skiljer sig, även om materialet är detsamma. Luktupplevelsen kan därför förändras utan att växtens totala innehåll har ökat. Det är en illustration av spridning och kontakt, inte en beräkning av en säker exponering.
Igenkänning och värdering är dessutom skilda frågor. En person kan känna igen hödoften och tycka om den, medan en annan upplever den som störande. En berättelse om trivsel eller en välbekant miljö kan vara betydelsefull i sig. För att beskriva en särskild lugnande behandling, förbättrad sömn eller förändrad autonom nervreglering behövs däremot studier av just dessa utfall. Luktsinnets allmänna funktion fastställer dem inte.
Lukt och irritation använder delvis olika nervvägar
Näsan är både ett luktorgan och en del av luftvägarna. Utöver luktcellerna finns känsliga nervändar i bland annat näsa, ögon, mun och svalg. De kan reagera på irriterande ämnen. NIDCD skiljer denna kemiska känsel från själva luktigenkänningen. [11]
Skillnaden kan jämföras med att känna igen en lukt respektive känna att det sticker eller svider. Upplevelserna kan förekomma samtidigt, men behöver inte ha samma utlösande ämne eller samma förmedling.
Enligt 1177 kan dofter och rök ge besvär hos personer med doftöverkänslighet. Känsliga nerver i luftvägarna ingår i förklaringen. Besvären kan likna astma eller allergi och kan behöva utredas, men doftöverkänslighet är inte detsamma som en allergisk reaktion. [27]
Detta är allmän fysiologi och vårdinformation. Någon särskild receptor, irritationströskel eller skadefrekvens för doftmyskgräs fastställs inte där. Samma doftbeskrivning kan därför inte användas både som säkerhetsintyg och som diagnos på en reaktion.
Rök är mer än en starkare doft
Ett oförbränt doftmaterial och samma slags material som glöder ger olika exponeringar. Vid förbränning förändras ämnen kemiskt. Det som når luften kan omfatta både gasformiga ämnen och små partiklar, snarare än enbart de molekyler som lämnar det obehandlade materialet.
Chuang och medarbetare analyserade 2011 partiklar och organiska ämnen från rökelse. De fann bland annat fina och ultrafina sotpartiklar samt ämnen i både gas- och partikelfas. De undersökta produkterna har inte här identifierats som doftmyskgräs. Resultatet används därför för att förklara förbränningens egen exponeringsväg, inte för att ange halter eller sjukdomsrisk för en gräsfläta. [12]
Luktstyrkan blir särskilt otillräcklig som mått i denna situation. En del av exponeringen utgörs av partiklar, och en behaglig lukt säger inte vilka förbränningsprodukter som samtidigt finns i luften.
Att gräset har använts ceremoniellt som rökelse beskriver ett bruk. Det innebär inte att röken är en behandling för hosta eller känsliga luftvägar. Ceremonins kulturella betydelse och luftvägarnas reaktion kan beskrivas var för sig utan att den ena frågan används för att avgöra den andra.
Vad visade myggförsöket?
En studie av Cantrell och medarbetare från 2016 tog avstamp i uppgifter om insektsavvisande bruk av sweetgrass. Originalabstractet knyter uppgifterna specifikt till Flathead i Montana och Blackfoot i Alberta. Det är studiens bakgrundsbeskrivning, inte en oberoende etnografisk kontroll eller en gemensam tradition för alla nordamerikanska samhällen. Forskarna undersökte extrakt och separerade ämnesfraktioner från material identifierat som Hierochloë odorata. Försöket gällde myggarten Aedes aegypti och dess benägenhet att sticka och ta föda i en laboratoriemodell. [13]
Ett hydrodestillat, material som erhållits genom destillation med vatten, var mest aktivt bland de undersökta råextrakten. Fortsatt uppdelning och kemisk identifiering pekade ut bland annat kumarin och fytol som bidragande ämnen. Det är ett positivt biologiskt fynd för de prövade materialen. [13]
Färre myggor som tar föda är emellertid ett beteenderesultat. Det är inte samma sak som att myggorna dödas. Resultatet fastställer inte heller om påverkan förmedlas av lukt, kontakt med materialet eller någon särskild receptor.
För en människa utomhus tillkommer andra frågor: hur ämnen sprids, vilka myggarter som finns, hur länge en effekt består och hur huden tolererar produkten. En gräsfläta, rök och ett koncentrerat extrakt ger inte automatiskt samma kontakt med myggan. Laboratoriefyndet kan därför inte översättas till en bestämd skyddstid eller ett påstående om skydd mot myggburen sjukdom.
Studien gör ett traditionsanknutet kemiskt samband undersökningsbart. Den visar samtidigt varför ett identifierat aktivt ämne och ett fungerande myggmedel är olika steg. När målet är ett praktiskt skydd anger Kemikalieinspektionen kläder och myggnät som förstahandsåtgärder och godkända, korrekt märkta medel när sådana behövs. [14]
Kumarin och blodförtunnande läkemedel
Kumarin betecknar en bestämd molekyl. Kumarinderivat är kemiskt förändrade släktingar. Tillagda eller förändrade molekyldelar kan ändra kontakten med kroppens proteiner och därmed verkan. En gemensam grundstruktur innebär inte att ämnena har samma mål.
Warfarin ger en konkret jämförelse. Enligt den svenska produktresumén hämmar läkemedlet återanvändningen av vitamin K. Vitaminet behövs när levern färdigställer flera proteiner som deltar i blodets koagulation. När återanvändningen bromsas minskar tillgången till fungerande koagulationsfaktorer. Det är en identifierad läkemedelsmekanism, inte en egenskap som kan tillskrivas allt kumarin i växter. [15]
I en koagulationsanalys publicerad 2004 undersöktes en kombination av kumarin och troxerutin hos 231 personer med kroniska venösa besvär. Någon statistiskt säkerställd skillnad mot placebo påvisades inte i protrombintid, ett blodprov som följer delar av koagulationssystemet. [16]
Det är ett avgränsat nollfynd, inte en likvärdighetsprövning av all blödningsrisk. Det ger heller ingen regel om att provtagning är onödig eller att andra läkemedel kan kombineras fritt med produkten. Koagulation, leverpåverkan och läkemedelsinteraktioner behöver bedömas som skilda frågor.
Intaget kumarin följer en annan väg än doften
När kumarin sväljs kan det tas upp från tarmen och omsättas i levern. Abraham och medarbetare jämförde 2011 isolerat kumarin med kumarin i olika kanelbaserade former hos 24 frivilliga. De följde en nedbrytningsprodukt i urinen som mått på upptag. Växtmatrisen hindrade inte att en betydande del togs upp, även om förloppen skilde sig mellan formerna. Försöket gällde kanel och oral tillförsel, inte doftmyskgräs eller inandning. [17]
Leverenzymer omvandlar kumarin till andra ämnen, varav flera kan utsöndras. En liten familjeundersökning av Hadidi och medarbetare visade att en variant av enzymet CYP2A6 hängde samman med ett annorlunda mönster av nedbrytningsprodukter. Studien mätte ämnesomsättning, inte klinisk leverskada. [18]
Andra omsättningsvägar kan ge reaktiva mellanprodukter. I laboratorieförsök med levermaterial från människor, möss och råttor undersökte Vassallo och medarbetare hur sådana produkter bildades och oskadliggjordes. Skillnaderna visade att båda leden spelar roll: inte bara bildningen av ett potentiellt skadligt ämne, utan också hur snabbt det hanteras vidare. [19]
Detta hjälper till att förstå varför samma intag inte behöver ge samma förlopp hos alla. Det ger däremot inget individuellt genetiskt säkerhetsbesked. En doftupplevelse innehåller dessutom ingen mätning av den mängd kumarin som eventuellt når levern.
Vad har prövats vid svullnad?
Kumarin har undersökts som intagen substans vid ödem. Lymfödem, där lymfans borttransport är störd, är något annat än svullnad vid nedsatt återflöde i venerna. Även när båda ger en svullen arm eller ett svullet ben behöver behandlingarnas resultat behålla sina patientgrupper.
Casley-Smith och medarbetare rapporterade 1993 förbättringar i en dubbelblind överkorsningsstudie, där deltagarna fick både kumarin och placebo under olika perioder. Den omfattade 31 kvinnor med lymfödem i armen efter mastektomi och 21 män och kvinnor med lymfödem i benen av olika orsaker. Minskad svullnad och förbättrade besvär rapporterades med kumarin. [20]
Loprinzi och medarbetare prövade senare substansen hos 140 kvinnor med armlymfödem efter bröstcancerbehandling. Studien från 1999 fann ingen förbättring av armvolym eller symtom jämfört med placebo. Originalsammanfattningen rapporterade laboratoriefynd som tydde på leverpåverkan hos sex procent. Det är inte detsamma som att sex procent fick leversvikt, och siffran beskriver inte risken med att känna gräsets doft. [21]
En annan studie, SB-LOT, gällde kronisk venös insufficiens och kombinationen kumarin–troxerutin. Av 231 randomiserade personer kunde 226 utvärderas för effekt. Efter en inledande period med kompression rapporterades mindre återökning av benvolym med kombinationen än med placebo. Resultatet kan inte delas upp i en säker effekt av kumarin ensamt, och gäller inte växtmaterial. [22]
En separat leveranalys från samma forskningsmiljö redovisade förhöjda levervärden och modellberäknade riskskillnader. Den och koagulationsanalysen ska inte räknas som nya oberoende effektförsök. Ett blodprov som inte förändras utesluter heller inte förändring i ett annat organs prover. [16,23]
Dessa försök visar att forskning om kumarin rymmer både positiva och begränsande resultat. De är inte försök med doftmyskgräs som doftmaterial, rökelse eller örtberedning.
Säkerhet: bedöm det som faktiskt används
Rådgör med läkare eller annan kvalificerad vårdgivare innan du påbörjar en alternativ behandling, särskilt vid pågående sjukdom, läkemedelsbehandling, graviditet, amning eller annat tillstånd som kan påverka lämpligheten.
Torkat hantverksmaterial, rökelse, extrakt och intagen substans behöver egna bedömningar. De lästa humanförsöken ger inget underlag för att göra gräset till en egenbehandling mot svullnad. Ett doftföremål bör inte heller behandlas som en livsmedels- eller läkemedelsprodukt enbart därför att det är en växt.
Livsmedelsverkets information om kumarin gäller framför allt kanel och intag. Myndigheten beskriver leverrisk vid stora, långvariga intag. Franska ANSES varnar också för överdriven konsumtion av kumarinhaltiga växtprodukter och framhåller försiktighet vid leversjukdom. Dessa intagsbedömningar kan inte räknas om till ett säkert intervall för doft eller rök. [24,25]
BfR:s fortfarande tillgängliga frågesida från 2012 beskriver individuell känslighet och leverpåverkan efter intag. Sidans ålder behöver bevaras: den är inte en ny svensk föreskrift eller en aktuell kontroll av varje växtprodukt. [26]
Vid doft- eller rökutlösta besvär är det rimliga första steget att lämna eller undvika den exponering som ger problem. Enligt 1177 bör vårdcentral kontaktas när besvären påverkar vardagen. Där kan liknande symtom behöva skiljas från bland annat astma och allergi. Ring 1177 för råd om vårdväg. [27]
För myggskydd är den praktiska vägen en annan: täckande kläder, myggnät och vid behov godkända medel enligt märkning och åldersvillkor. Laboratorieaktivitet hos kumarin eller fytol ersätter inte en bedömd skyddsprodukt. [14]
Doften, föremålet och behandlingsfrågan
Doftmyskgräs förenar en konkret växt, igenkännbar doft och flera dokumenterade bruk. Dess materialegenskaper har betydelse för hantverk, luktämnena kan förklara en sensorisk upplevelse och isolerade ämnen kan undersökas i biologiska försök.
Kunskapen blir mest användbar när dessa samband får behålla sin omfattning. Ett kulturellt betydelsefullt föremål behöver inget medicinskt löfte för att vara betydelsefullt. Ett positivt laboratoriefynd behöver i sin tur prövas vidare innan det blir ett besked om behandling, säkerhet eller skydd i vardagen.
Kommenterade källor
Föränderliga webbkällor kontrollerades den 10 oktober 2026. Originalabstract, avgränsade fulltextdelar, museidokumentation och myndighetsinformation har olika räckvidd. Fullständiga läsgränser redovisas i den separata arbetsloggen.
1. Royal Botanic Gardens, Kew. Anthoxanthum nitens — Plants of the World Online. [Engelska.] https://powo.science.kew.org/taxon/urn:lsid:ipni.org:names:914834-1
Aktuell taxonomisk behandling och utbredning. Synonymi innebär inte identiska växtprover eller beredningar.
2. Bush T, USDA NRCS. Sweetgrass: Plant Fact Sheet. Redigerad 2002/2006. [Engelska.] https://plants.usda.gov/DocumentLibrary/factsheet/pdf/fs_hiod.pdf
Båda sidorna lästa och visade. Botanisk och agronomisk beskrivning, inte torkningsförsök eller klinisk prövning.
3. Alm T. Scented grasses in Norway—identity and uses. Journal of Ethnobiology and Ethnomedicine. 2015;11:83. [Engelska.] https://doi.org/10.1186/s13002-015-0070-y
Fältuppgifter, växtbelägg och föremål skiljs från refererad historia. Ingen intressekonflikt deklarerades.
4. Lindman CAM. Bilder ur Nordens Flora, artpost 475, Myskgräs. Digitaliserad utgåva 1917–1926. [Svenska.] https://runeberg.org/nordflor/475.html
Hela transkriberade artposten och utgåvenoten lästa. Äldre namnbruk; tryckt originalsida inte visuellt kontrollerad.
5. Nordiska museet. Luktgräs, gräsfläta, NM.0080826. DigitaltMuseum. [Svenska.] https://digitaltmuseum.se/011023505271/luktgras
Begränsade indexerade katalogfält. Botanisk art, föremålsdatering och fullständig proveniens kunde inte kontrolleras.
6. University of Delaware Library, Museums and Press. Contemporary Wabanaki Baskets. [Engelska.] https://exhibitions.lib.udel.edu/contemporary-wabanaki-baskets/ och https://exhibitions.lib.udel.edu/contemporary-wabanaki-baskets/intro/
Utställningens föremålsuppgift och introduktion lästa. Dokumenterar bland annat Caron Shays korg, inte medicinsk effekt.
7. Kimmerer RW. The Gift of Strawberries, utdrag ur Braiding Sweetgrass. Återgivet av Mamele’awt Community Indigenous Centre, mars 2020. [Engelska.] https://indigenous.abbyschools.ca/sites/default/files/3.%20%20The%20Gift%20of%20Strawberries%20Excerpt_0_0.pdf
Författarens egen berättelse om gåvor och ceremoni. Sweetgrass-passagen läst; utdragets sidor 3–4 även visuellt kontrollerade.
8. Brown SA. Biosynthesis of the coumarins. III. The role of glycosides in the formation of coumarin by Hierochloe odorata. Canadian Journal of Biochemistry and Physiology. 1962;40:607–618. [Engelska.] https://doi.org/10.1139/o62-071
Originalabstract i indexerad återgivning, med kontrollerad publiceringsidentitet. Full metod, torkningskinetik och deklarationer olästa.
9. Herre I, Stegemann T, Zidorn C. Comprehensive analysis of natural products of Galium odoratum (Rubiaceae), focusing on the formation of coumarin during the drying process. Phytochemistry. 2025;236:114485. [Engelska.] https://doi.org/10.1016/j.phytochem.2025.114485
Abstract och utvalda originaldelar i författaruppladdad kopia. Annan art; ingen överföring av förlopp eller mängder till doftmyskgräs.
10. NIDCD. The Journey of Smell to the Brain, textversion. Uppdaterad 21 mars 2025. [Engelska.] https://www.nidcd.nih.gov/news/multimedia/journey-of-smell-to-brain-text-version
Hela textversionen läst. Allmän luktfysiologi, inte en effektstudie av växten.
11. NIDCD. Smell Disorders, avsnittet om luktsinnets funktion. [Engelska.] https://www.nidcd.nih.gov/health/smell-disorders
Skiljer luktigenkänning från kemisk känsel och irritation. Ingen växtspecifik tröskel fastställs.
12. Chuang HC, med flera. Characterisation of airborne particles and associated organic components produced from incense burning. Analytical and Bioanalytical Chemistry. 2011. [Engelska.] https://doi.org/10.1007/s00216-011-5209-7
Originalabstract läst. Rökelseanalys, inte verifierat doftmyskgräs eller klinisk riskmätning.
13. Cantrell CL, Jones AMP, Ali A. Isolation and Identification of Mosquito (Aedes aegypti) Biting-Deterrent Compounds from the Native American Ethnobotanical Remedy Plant Hierochloë odorata (Sweetgrass). Journal of Agricultural and Food Chemistry. 2016;64:8352–8358. [Engelska.] https://doi.org/10.1021/acs.jafc.6b01668
Originalsammanfattning och USDA:s tekniska redovisning lästa. DWFP-stöd framgår av originalutdrag; full metod och jävsdeklaration förblev otillgängliga.
14. Kemikalieinspektionen. Frågor och svar om biocider, avsnittet om mygg- och fästingmedel. [Svenska.] https://www.kemi.se/fraga-kemikalieinspektionen/fragor-och-svar-om-biocider
Aktuellt svenskt skyddsråd. Ingen kontroll eller rekommendation av en enskild gräsprodukt.
15. Waran, produktresumé. Avsnitt 5.1, farmakodynamiska egenskaper. Orifarm Healthcare, via Fass. [Svenska.] https://fass.se/health/product/19640101000028/smpc
Läkemedlets vitamin K-mekanism används som avgränsad jämförelse. Ingen doseringsanvisning eller säkerhetsöverföring till växten.
16. Cumarin übt im Gegensatz zu Cumarinderivaten keinen Einfluss auf die Prothrombinzeit aus: Ergebnisse einer randomisierten, Plazebo-kontrollierten Doppelblindstudie. Phlebologie. 2004;33:17–22. [Tyska.] https://doi.org/10.1055/s-0037-1621396
Originalabstract och förlagets författarmetadata lästa. Två av fyra författare anges med anknytning till Schaper & Brümmer. Full metod och deklaration om finansiering/jäv har inte granskats.
17. Abraham K, med flera. Relative bioavailability of coumarin from cinnamon and cinnamon-containing foods compared to isolated coumarin: a four-way crossover study in human volunteers. Molecular Nutrition & Food Research. 2011. [Engelska.] https://doi.org/10.1002/mnfr.201000394
Originalabstract. Oral kanel-/substansjämförelse, inte doftgräs eller en säkerhetsstudie.
18. Hadidi H, med flera. A single amino acid substitution (Leu160His) in cytochrome P450 CYP2A6 causes switching from 7-hydroxylation to 3-hydroxylation of coumarin. Food and Chemical Toxicology. 1997;35:903–907. [Engelska.] https://doi.org/10.1016/S0278-6915(97)00066-5
Originalabstract. Familjeobservation om omsättning; ingen individuell prognos för leverskada.
19. Vassallo JD, med flera. Metabolic detoxification determines species differences in coumarin-induced hepatotoxicity. Toxicological Sciences. 2004;80:249–257. [Engelska.] https://doi.org/10.1093/toxsci/kfh162
Originalabstract och företagsaffiliation lästa. Laboratoriemodeller; Procter & Gamble-anknytning. Full finansierings- och jävsredovisning oläst.
20. Casley-Smith JR, Morgan RG, Piller NB. Treatment of lymphedema of the arms and legs with 5,6-benzo-[alpha]-pyrone. New England Journal of Medicine. 1993;329:1158–1163. [Engelska.] https://doi.org/10.1056/NEJM199310143291604
Originalabstract. Positiv mindre överkorsningsstudie; fullständiga säkerhets- och överföringseffektsanalyser mellan perioderna olästa.
21. Loprinzi CL, med flera. Lack of effect of coumarin in women with lymphedema after treatment for breast cancer. New England Journal of Medicine. 1999;340:346–350. [Engelska.] https://doi.org/10.1056/NEJM199902043400503
Originalabstract. Negativt behandlingsresultat och leverlaboratoriefynd; fulla tabeller och säkerhetsdefinitioner olästa.
22. Vanscheidt W, med flera. The efficacy and safety of a coumarin-/troxerutin-combination (SB-LOT) in patients with chronic venous insufficiency: a double blind placebo-controlled randomised study. VASA. 2002;31:185–190. [Engelska och tyska.] https://doi.org/10.1024/0301-1526.31.3.185
Abstract och utvalda fulltextdelar. Schaper & Brümmer finansierade; företagsanknutna författare framgår. Kombinationsbehandling med kompressionsbakgrund.
23. Schmeck-Lindenau HJ, med flera. Safety aspects of a coumarin-troxerutin combination regarding liver function in a double-blind placebo-controlled study. International Journal of Clinical Pharmacology and Therapeutics. 2003;41:193–199. [Engelska.] https://doi.org/10.5414/CPP41193
Originalabstract. Modellskattningar skiljs från råa händelseandelar; behandlas konservativt som samma SB-LOT-population.
24. Livsmedelsverket. Kumarin i kanel. [Svenska.] https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/oonskade-amnen/vaxtgifter/kumarin-i-kanel/
Avgränsad indexerad originalinformation; direkt sidåtkomst blockerad. Gäller intag och kanel.
25. ANSES. Beware of overconsumption of herbal supplements containing coumarin. [Engelska.] https://www.anses.fr/en/news/beware-overconsumption-herbal-supplements-containing-coumarin
Indexerade delar av myndighetens egen riskkommunikation. Den bakomliggande rapporten 2018-SA-0180 från 2021 har inte lästs i fulltext i detta pass.
26. BfR. FAQ on coumarin in cinnamon and other foods. Daterad 27 september 2012. [Engelska.] https://www.bfr.bund.de/en/service/frequently-asked-questions/topic/faq-on-coumarin-in-cinnamon-and-other-foods/
Den sakliga frågetexten läst. Äldre riskinformation; dåtida läkemedels- och regelstatus används inte som ett aktuellt besked.
27. 1177. Doftöverkänslighet. [Svenska.] https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/allergier-och-overkanslighet/doftoverkanslighet/
Symtom, utlösande exponeringar, utredning och vårdväg direkt lästa. Allmänt vårdstöd, inte en växtspecifik riskbedömning.