Forskningen rymmer bland annat försök om tarmrörelser, mensvärk, blodfetter, klåda och amning. Vissa resultat är positiva, andra osäkra eller negativa. De bildar ingen gemensam behandlingseffekt för allt som kallas dill: en krydda i maten, ett fruktextrakt och en blandning i sesamolja är olika insatser.
Växten, blomkronorna och det som kallas frön
Dill är en ettårig art i familjen Apiaceae, de flockblommiga växterna. Bladen är uppdelade i smala, trådlika flikar. De små gula blommorna sitter i sammansatta flockar, där flera mindre blomsamlingar tillsammans bildar den större kronan. De mogna frukterna är tillplattade och har en vinglik kant. [1]
Grön dill och krondill är olika skördestadier och växtdelar, inte två arter. I köket används också de mogna frukterna som krydda. Benämningen dillfrö är praktiskt etablerad, medan botaniska beskrivningar skiljer frukten och dess delar från själva fröet. [1,4]
Kew behandlar Anethum graveolens L. som en accepterad art och anger ett naturligt utbredningsområde i delar av Nordafrika och sydvästra Asien. Sverige hör till de områden där arten är införd. Databasen beskriver utbredning, men ger inget införselår för Sverige. [1]
Svenska spår: fynd, köksträdgårdar och apotek
Ett ovanligt tidigt svenskt spår beskrevs av arkeobotanikern Jens Heimdahl i en artikel från 2006–2007. Ett dillfrö från Genarp utanför Lund hade påträffats i sediment som enligt framställningen varit stratigrafiskt låst sedan 300-talet före Kristus. Dateringen gäller fyndets sammanhang i lagerföljden, inte en redovisad individuell kol-14-datering av fröet. [2]
Heimdahl höll både lokal odling och långväga import öppna som förklaringar. Han beskrev också medeltida dillrester från Norrköping. Fynden belägger växtens närvaro, men avgör inte om den användes som mat, medicin eller på något annat sätt.
I en senare text hos SLU anger måltidshistorikern Richard Tellström i stället 400-talet före Kristus för det tidiga skånska fyndet. Skillnaden mellan uppgifterna är olöst. Ingen av dem fastställer ensam när dillen först infördes eller började odlas här. [2,4]
Ett annat slags belägg finns hos Linné. I H. O. Juels utgåva från 1927 återges Linnés förteckning från 1741 över växter som brukades på apoteken och kunde växa i Sverige. Dill står i ett sammanhang med köksträdgårdsväxter. Här möts hushållsodling och apoteksbruk i samma dokument. [3]
Juels notering ”Ph. 1817” avser enligt utgåvans inledning den sista farmakopéupplaga där växten tagits med. Den ska därför inte läsas som dillens första användningsår. Förteckningen visar en historisk råvarustatus, inte ett nutida godkännande av behandlingseffekt.
Dillens svenska betydelse har samtidigt vuxit genom maten. Tellström beskriver hur grön dill fick en framträdande roll i äldre svensk matlagning, exempelvis dillkött, medan krondillen kom att förknippas med inläggningar och kräftmåltider. Under 1900-talet tillkom fryst dill, butikernas krukodling och dill som smak i industriframställda livsmedel. Detta är hans måltidshistoriska framställning; de bakomliggande kokböckerna och arkiven är inte självständigt genomgångna här. [4]
Den kulturella förankringen förklarar växtens närvaro i vardagen. Den gör däremot inte en modern kapsel till samma produkt som hushållets krydda.
Vad innebar dillens äldre läkerykte?
En tydlig historisk förklaringsram finns i Nicholas Culpepers örtbok, här läst i Thomas Kellys Londonutgåva från 1850. Dill knyts där till Merkurius och till föreställningar om kroppsvätskor, ”vind”, värme och besvär från mage och livmoder. Frukterna ges större medicinsk betydelse än bladen. [5]
Dessa begrepp hör till textens egen läkekonst. Att ett medel beskrevs som värmande eller vinddrivande innebar att det placerades i en förklaringsmodell för hur obehag uppstod och skulle lindras. Det är inte samma sak som att man hade mätt temperatur, tarmgas eller en viss cellreceptor.
Likheten med dagens frågor om magknip och sammandragningar kan hjälpa till att välja vad som bör undersökas. Den bevisar ingen obruten biologisk förklaring. Den faktiskt lästa boken är dessutom 1850 års utgåva, inte ett nygranskat exemplar från 1653.
Även mjölkstimulerande bruk finns dokumenterat i den senare litteraturen om dill. Den frågan behöver hållas isär från magtraditionen, eftersom mjölkbildning och amning omfattar andra organ och regleringsprocesser. [29]
Växtdel och beredning förändrar frågan
Ett pulver innehåller malet växtmaterial. Ett extrakt innehåller de beståndsdelar som har lösts ut med det använda lösningsmedlet. En eterisk olja samlar flyktiga ämnen och skiljer sig från en beredning där växtmaterial har bearbetats tillsammans med exempelvis sesamolja. Dessa produkter kan därför ge olika kontakt med tarm, blod och hud. [8,15,20,26,27]
Sammansättningen varierar också mellan växtmaterial. En studie från 2026 jämförde iranska dillmaterial och fann skillnader i deras kemiska profiler, bland annat för karvon och limonen. Det är kemisk och botanisk kunskap, inte en behandlingsstudie. Den visar varför artnamnet ensamt är en ofullständig produktbeskrivning. [6]
För en tänkt systemisk effekt tillkommer upptag, omvandling och fördelning i kroppen. Ett ämne behöver nå den vävnad där påverkan ska ske. En direkt effekt i ett provkärl kan därför öppna en fråga utan att redan besvara vad som händer efter en kapsel eller en måltid.
Från magknip till tarmens muskelarbete
Tarmens glatta muskulatur hjälper till att blanda och föra innehållet framåt. Sammandragningen bygger på att cellens motorproteiner utvecklar kraft. Kalcium ingår i regleringen: en kalciumberoende process aktiverar ett enzym som förändrar myosin genom att koppla på fosfat. Därigenom påverkas myosinets förmåga att använda energi och delta i kontraktionen. Sobieszek undersökte denna koppling i muskelpreparat 1977. [7]
Det ger en möjlig påverkanspunkt för ett växtämne. Om ett preparat minskar den relevanta kalciumsignalen kan sammandragningen förändras. Men tarmens rörelser har också en normal uppgift; mindre kontraktion är inte ett universellt mål för alla magbesvär.
Gharib Naseri och Heidari undersökte 2007 ett hydroalkoholiskt dillfruktextrakt i isolerad tunntarm från råtta. Extraktet dämpade kontraktioner som framkallats på flera sätt. Försök med kalcium var förenliga med påverkat kalciuminflöde. De identifierade däremot ingen direkt bindning till ett bestämt kanalprotein eller en ensam ansvarig molekyl. [8]
Vävnaden låg i direkt kontakt med extraktet. Mellan detta och lindring efter intagen dill finns flera steg: vad som frigörs ur produkten, hur mycket som når muskulaturen och hur förändrad rörelse påverkar personens besvär. Studien mätte inte gasbesvär eller behandling av spädbarnskolik.
Magbesvär har också prövats kliniskt – med en blandning
Bordbar och medarbetare jämförde 2020 en oral kapselblandning med eteriska oljor från dill, Trachyspermum ammi och Zataria multiflora med omeprazol vid funktionell dyspepsi, besvär som kan omfatta tidig mättnad, obehag efter mat och smärta i övre magen. Solrosolja ingick som bärare. [9]
Av 64 randomiserade personer omfattade de redovisade symtomtabellerna 60. Fyra hade uteslutits före den första utvärderingen, trots att analysen benämns intention-to-treat, vilket normalt innebär att deltagare räknas i den grupp de lottats till. Blandningen gav bättre rapporterad symtomlindring i det korta försöket. Resultatet gäller hela produkten; dillens bidrag och den förmedlande mekanismen isolerades inte. Två deltagare i blandningsgruppen rapporterade obehaglig smak respektive smärta i övre magen. Det lilla urvalet, bortfallet och den korta uppföljningen begränsar slutsatserna. Artikeln redovisar regional forskningsfinansiering och en PCT-patentansökan för blandningen.
En annan mag–tarmfråga undersöktes av Brinsi och medarbetare 2025. Ett vattenextrakt av dillfrukt gavs till råttor före en akut kemiskt framkallad tarmskada. Flera vävnads- och inflammationsmått förbättrades. Detta var förebyggande exponering i en djurmodell, inte behandling av människor med etablerad ulcerös kolit. [10]
Tarmrörelse, upplevda magbesvär och kemisk vävnadsskada är därmed tre skilda frågor. Ett fynd i den ena kan vägleda undersökningen av en annan, men kan inte ersätta den.
Mensvärk: en annan vävnad och en egen jämförelse
Livmodern innehåller också glatt muskulatur. Vid primär mensvärk kan lokala signalämnen, prostaglandiner, bidra till kraftiga sammandragningar och smärta. Ett tarmförsök visar dock inte att ett dillpreparat når livmodern eller påverkar samma förlopp där. [11]
Heidarifar och medarbetare jämförde dillfruktspulver, mefenaminsyra och stärkelse hos unga studenter. Av 75 inkluderade analyserades 70. Smärtan minskade från utgångsläget i dill- och läkemedelsgrupperna; vid den senare uppföljningen förbättrades även placebogruppen. Någon säker skillnad mellan dill och läkemedlet påvisades inte. [11]
Försöket var inte utformat för att visa likvärdighet. Två personer i dillgruppen rapporterade ökad eller längre blödning och en magbesvär. Den korta uppföljningen och det selekterade urvalet begränsar slutsatserna.
En översikt från 2026 av flera flockblommiga växter rapporterade positiva resultat även i en dillrelaterad delanalys. Den pekade samtidigt på metodproblem i de ingående försöken. Det abstractlästa sammanvägda resultatet ger inte en ny oberoende deltagargrupp eller ett besked om att alla dillberedningar är likvärdiga med läkemedel. [12]
Kolesterol: cellens tillverkning och upptag är olika led
Kolesterol kan tillverkas i cellen eller tas upp utifrån. I blodet transporteras en del i LDL-partiklar. En LDL-receptor binder partikeln vid cellytan, varefter den tas in och bryts ned så att kolesterolet blir tillgängligt. När tillgången ökar kan cellen minska både sin egen tillverkning och receptoraktiviteten. [13,14]
Brown och Goldsteins försök med odlade mänskliga fibroblaster gjorde denna återkoppling tydlig. Celler med en ärftlig störning i LDL-bindningen saknade delar av det normala svaret. Studierna handlade om receptorfunktion och kolesterolreglering, utan dill.
En möjlig kolesterolsänkande insats kan påverka tillverkningen, upptaget eller flera led samtidigt. Ett viktigt enzym i syntesen är HMG-CoA-reduktas. Ett lägre LDL-värde i blodet avslöjar däremot inte ensamt vilket steg som har förändrats.
Vad mätte hamsterförsöken?
I ett arbete från 2015 prövades både ett hydroalkoholiskt dillextrakt och en kommersiell tablett hos hamstrar som fick kolesterolrik kost. Tabletten från Iran Darouk innehöll också lime, cikoria och en jordröksart. Vissa blodfetter och mått på HMG-CoA-reduktas förändrades, tydligare vid den högre testexponeringen. Blandtablettens resultat tillhör hela produkten. [15]
En relaterad rapport från 2018 beskrev bland annat mer budbärar-RNA, mRNA, för LDL-receptorn. Budbärar-RNA kan liknas vid en arbetskopia av en gen: det används vid proteintillverkningen, men antalet kopior visar inte direkt hur många fungerande receptorer som sitter på cellytan eller hur snabbt LDL tas upp. [16]
Den senare artikeln återanvände uttryckligen tidigare publicerade serumdata. Dessa resultat är därför ingen oberoende upprepning. Rapporteringsoklarheter i tabellbeteckningar och genuttryck begränsar dessutom detaljtolkningen. Försöken identifierade varken direkt enzymbindning eller en färdig mekanism hos människor.
Protein har också undersökts – i en annan modell
Danesi och medarbetare studerade 2016 dill- och grönkålsextrakt i HepG2-celler, en leverrelaterad tumörcellinje. De mätte både mRNA och protein för flera delar av kolesterolregleringen och fann lägre kolesterolhalt i cellerna. [17]
Ett konkret motfynd var att ökad avläsning av en regleringsgen inte följdes av en påvisad ökning av motsvarande protein. Dill ökade samtidigt mängden HMG-CoA-reduktasprotein, det enzym som medverkar i kolesterolsyntesen. Ökningen av LDL-receptorprotein var däremot inte statistiskt säker för dill; den säkra ökningen gällde grönkål. Lägre kolesterolhalt i cellen visar därför inte i sig att syntesenzymet hämmats eller att mer LDL tagits upp.
Det illustrerar varför genavläsning, proteinmängd och faktisk funktion behöver mätas var för sig. Studien fördjupar mekanismfrågan, men följer inte ett intaget preparat till LDL-sänkning eller minskad hjärt–kärlsjukdom hos människor.
Insulin påverkar både upptag och glukosproduktion
Blodsockerreglering är en annan del av ämnesomsättningen. I ett klassiskt fettcellsförsök flyttades glukostransportaktivitet från en inre cellfraktion till cellmembranet efter insulinstimulering. Förenklat fick glukosen fler fungerande vägar in i cellen. Det lästa försöket undersökte transportaktiviteten, inte dill. [18]
Levern har samtidigt förmågan att tillföra glukos till blodet. Ferrannini och medarbetare visade i kontrollerade humanförsök hur insulin, glukagon och glukosnivån påverkar denna produktion. Att öka upptaget i fettväv och att dämpa leverns glukosproduktion är två olika regleringsled. [19]
Därför är fasteglukos, insulin och HOMA-IR inte utbytbara mått. HOMA-IR är en beräkning från glukos och insulin, inte en direkt registrering av transportörer eller leverns glukosflöde. Ett förändrat blodfett kan vara ett relevant fynd samtidigt som dessa frågor förblir obesvarade.
Vad visar studierna av blodfetter och blodsocker?
Mansouri och medarbetares studie publicerades 2012, även om den ibland återges med indexeringsåret 2013. Tjugofyra personer med metabolt syndrom randomiserades till ett hydroalkoholiskt extrakt av dillblad och stjälkar eller risstärkelse; 20 fullföljde. Triglyceriderna sjönk inom dillgruppen, men någon säker relevant fördel framför kontrollen visades inte för de undersökta blodfetts- och glukosmåtten. [20]
Haidari och medarbetare randomiserade 2020 däremot 48 personer med typ 2-diabetes till torkat dillbladspulver eller stärkelse. Fyrtiotvå fullföljare analyserades. Justerade förändringar av LDL, totalkolesterol och HDL gynnade dillgruppen. För glukos, triglycerider och HOMA-IR saknades säkra gruppfördelar; insulinskillnaden var inte längre säker efter justering. [21]
Ett mag–tarmmått förbättrades inom dillgruppen, men tabellen visade ingen motsvarande säker placebojusterad mageffekt. Studien mätte varken LDL-receptorernas funktion eller förekomst av hjärtinfarkt och diabeteskomplikationer.
Ett aktivt kontrollerat försök från 2014 omfattade 91 patienter och jämförde en dilltablett med gemfibrozil. Läkemedlet gav större förändring av triglycerider och HDL, medan tabletten rapporterades sänka totalkolesterol mer. Utan läst fullständig produktkomposition och med frånvaro av placebo går resultatet inte att göra till ett besked om ren dill eller läkemedelsersättning. [22]
Översikterna ger delvis olika bilder
En metaanalys nätpublicerad 2021 omfattade sju försök med totalt 330 personer. LDL, insulin och HOMA-IR gynnade dillpreparaten i sammanvägningen, medan fasteglukos och flera andra blodfetter saknade säkra effekter. [23]
En annan översikt i tidskriftsårgången 2022 rapporterade sex försök och 171 deltagare i interventionsgrupperna. Den fann även minskningar av totalkolesterol och triglycerider. Deltagarantalet är ett annat slags nämnare än totalantalet i den första översikten. [24]
De fullständiga studie- och analyslistorna har inte kunnat jämföras här. Skillnaderna kan därför inte lösas genom att välja den mest positiva sammanfattningen eller lägga ihop deltagarantal. Båda översikterna handlar om markörer hos tidigare studerade personer, inte om nya patientgrupper eller direkt visad prevention av sjukdomshändelser.
Hudens yta, klåda och oljebasens eget bidrag
Hudens yttersta lager begränsar vattenförlusten. Fetterna mellan cellerna är en del av denna barriär. Man och medarbetare undersökte 1993 hur olika lipidblandningar påverkade återhämtningen efter experimentell barriärskada hos möss. Sammansättningen spelade roll: enskilda eller ofullständiga blandningar kunde fördröja återhämtningen. [25]
Detta förklarar varför bäraren i en hudprodukt behöver tas på allvar. Det visar inte att valfri olja reparerar människohud. Torrhet, vattenförlust och klådupplevelse behöver dessutom följas som skilda utfall.
Shaki och medarbetare jämförde 2024 en sesambaserad dillberedning med sesamolja och rutinvård utan extra hudprodukt hos dialyspatienter. Rapporten beskriver större förbättring av klåda och klådrelaterad livskvalitet med dillberedningen. Hudtorrheten förbättrades med båda oljorna, utan säker extra dillfördel enligt diskussionen. [26]
Grupperna skilde sig redan från början på flera symtommått. Abstractet anger 106 deltagare, medan huvudtext och tabeller anger 111. Den obehandlade gruppen kunde inte blindas på samma sätt. Resultatet ger ett kliniskt forskningsspår, men identifierar ingen uppmätt antiinflammatorisk förmedling.
Ett hudvecksmått visar inte transport till fettväven
Ett kombinationsförsök av Bashiri och medarbetare publicerades den 10 december 2025, trots att det förekommit med årtalet 2026 i tidigare arbetsunderlag. Av 70 randomiserade kvinnor analyserades 60 fullföljare. Dill och kamomill i sesambas jämfördes med sesamolja; båda grupperna fick också täckning av huden och motion. [27]
Hudvecksmåtten minskade mer med växtblandningen. Vikt och BMI skilde sig inte säkert mellan grupperna, och midjeresultatet varierade mellan analysmetoder. Fyra deltagare i blandningsgruppen fick hudreaktioner.
För att förklara ett sådant resultat genom direkt påverkan på fettceller skulle beståndsdelar behöva passera hudbarriären och nå fettvävnaden. Den transporten och en ökad fettförbränning mättes inte. Studien isolerar heller inte dillens bidrag från kamomillens eller visar en särskild samverkan mellan dem.
Amning: mjölkbildning, utdrivning och barnets intag
När barnet suger stimuleras hormonell reglering. Prolaktin stödjer mjölkbildningen, medan oxytocin hjälper mjölken att drivas ut. Därefter behöver barnet få ett fungerande tag och kunna överföra mjölken. Produktion, utdrivning och faktiskt intag är sammanhängande men olika led. [28]
Upplevelsen att brösten känns fylligare visar därför inte vilken process som förändrats. Barnets tillväxt, amningens genomförande och tecken på tillräckligt intag är mer konkreta delar av bedömningen.
LactMed beskriver att dillämnet D-karvon kan återfinnas i bröstmjölk efter experimentellt intag. Detta är en uppgift om överföring, inte om ökad mjölkproduktion. Översikten skiljer också matkrydda från tillskott och bedömer stödet för dill ensam som otillräckligt. [29]
Drycker och flerörtspreparat
Ett försök från 2023 omfattade 60 mödrar i ett bekvämlighetsurval. Drycken innehöll dillfrukt tillsammans med socker och ghee, klarat smör. Skattad amningstillräcklighet förbättrades enligt rapporten, men kontrollgruppen fick ingen motsvarande dryck och fördelningen var inte randomiserad. Mjölkvolym och hormoner mättes inte. [30]
Saxena och medarbetare prövade 2025 Ayush-SS, som innehöll dill, shatavari, spiskummin och kardemumma, mot stärkelse och socker. Båda grupperna fick mjölk som bärare och amningsstöd. Författarna rapporterade fler helammade barn och bättre tillväxt med blandningen. [31]
Rapporten anger emellertid 210 rekryterade, 106 respektive 105 deltagare i abstractet och 92 respektive 81 i centrala resultatanalyser. Även analysmetod och helamningsandelar beskrivs olika. Den rapporterade positiva riktningen går att återge, men en stabil exakt effektstorlek kan inte fastställas från dessa motstridiga uppgifter.
Försöket finansierades av Indian Council of Medical Research. Det isolerade varken dillens bidrag eller en prolaktinmekanism. LactMeds återgivning är inte en oberoende bekräftelse av samma deltagardata. [29,31]
Sköldkörtelknölar: ett positivt abstract med en tydlig läsgräns
Destek och medarbetare rapporterade 2025 ett försök med 68 personer som hade godartade sköldkörtelnoduler. Enligt abstractet minskade nodulstorleken och flera hormon- och inflammationsmarkörer mer i dillgruppen än i kontrollgruppen. [32]
Här har endast originalabstract och identitetsuppgifter kunnat läsas. Produkten beskrivs både som torkad malen dill och som extrakt. Fullständig växtdels- och produktidentitet, kontroll, diagnostik, analyser och finansiering är därför öppna frågor.
Knölstorlek, hormonproduktion och immunmarkörer beskriver olika aspekter av sköldkörteln. Lägre TSH eller fritt T4 är inte automatiskt en normalisering. Resultatet motiverar fortsatt granskning av just försöket, men ger ingen behandlingsanvisning för en ny eller outredd knöl.
Säkerhet: vanlig matkrydda och koncentrat är olika frågor
Rådgör med läkare eller annan kvalificerad vårdgivare innan du påbörjar en alternativ behandling, särskilt vid pågående sjukdom, läkemedelsbehandling, graviditet, amning eller annat tillstånd som kan påverka lämpligheten.
Vanlig användning som matkrydda ska skiljas från koncentrerade preparat. Samtidigt kan även ett livsmedel orsaka allergi hos en enskild person. En publicerad fallrapport beskriver anafylaxi mot dill, och LactMed tar upp kontaktallergiska reaktioner. Dessa uppgifter visar möjlighet till allergi, inte hur vanligt det är. [29,34]
Vid snabbt tilltagande svullnad i mun eller svalg, andningssvårigheter eller svimningskänsla med misstänkt allvarlig allergisk reaktion: ring 112. [35]
Läkemedel, graviditet och amning
Ett cellförsök från 2022 fann förändrat mRNA för vissa läkemedelsomsättande enzymer och transportproteiner efter dillextrakt. Försöket gjordes i Caco-2-celler. Det mätte inte läkemedelskoncentrationer eller kliniska interaktioner hos människor. Varken en generell interaktionsvarning för matdill eller en garanti om interaktionsfrihet följer av resultatet. [33]
Läkemedelsboken avråder generellt från växtbaserade läkemedel och naturläkemedel under graviditet och amning när tillräckliga säkerhetsdata saknas; informationen för den enskilda produkten behöver beaktas. Det är en produktanknuten försiktighetsgräns, inte ett generellt förbud mot dill som krydda eller belägg för en fastställd dillorsakad fosterskada. [36]
Eteriska oljor
Koncentrerad eterisk olja är en annan exponering än blad i maten eller en sesambaserad hudberedning. Giftinformationscentralen beskriver förgiftningsrisker för eteriska oljor, bland annat kräkningar, hosta, andningsbesvär och medvetandepåverkan. Klassinformationen är ingen specifik riskmätning för alla dillprodukter. [37]
Vid misstänkt förtäring, särskilt hos barn, behövs produktbunden bedömning av Giftinformation. I akut läge: ring 112 och begär Giftinformation. I mindre brådskande fall är numret 010-456 67 00. Se Giftinformationscentralens information om eteriska oljor.
När besväret behöver bedömas
Riklig eller långvarig mens, blödning genom mensskydd eller behov av dubbla skydd motiverar kontakt med vårdcentral, barnmorskemottagning eller gynekologisk mottagning. Dillförsöket utreder inte orsaken hos en enskild person. [38]
Vid oro för amningen kan BVC, barnmorska eller amningsmottagning hjälpa till; under den första veckan kan även BB kontaktas. Stödet kan omfatta barnets tag, mjölköverföring och tillväxt, snarare än enbart en bedömning av upplevd mjölkmängd. [28]
En nytillkommen knöl eller misstänkt förstoring av sköldkörteln behöver bedömas på vårdcentral. Studien av utvalda godartade noduler kan inte avgöra vad en ny halsförändring beror på. [39]
Praktiska vårdvägar finns hos 1177 om riklig mens, 1177 om amning och 1177 om förstorad sköldkörtel.
Dillens historia som mat och läkeväxt kan läsas tillsammans utan att de två rollerna blandas ihop. Forskningens mest användbara resultat gäller bestämda produkter och avgränsade utfall. Förståelsen växer när växtdel, beredning, biologisk process och patientens resultat får behålla var sin betydelse.
Kommenterade källor
Läsuppgifterna nedan omfattar författarens källjournal, tidigare dokumenterad källäsning och riktade kompletteringar för denna läsversion den 10 oktober 2026. Alla källor har inte lästs om i fulltext. Vetenskapliga arbeten är engelskspråkiga om inget annat anges. En förkortad eller beskrivande titel markeras; DOI eller stabil originaladress bevarar källans identitet. Originalabstract och indexerade originalavsnitt innebär inte fullständig granskning av artiklar, figurer eller bilagor.
1. Royal Botanic Gardens, Kew. Anethum graveolens L. Plants of the World Online, inklusive återgivna florabeskrivningar. Originalkälla. Namn, livsform, utbredning och morfologi. Databasen fastställer inget svenskt införselår.
2. Heimdahl J. Fossila lämningar av trädgårdsväxter. Bulletin för trädgårdshistorisk forskning. 2006–2007;19–20:19–21. [Svenska]. Originalkälla. Relevant artikeltext läst; underliggande grävrapport och individuell fynddatering inte granskade.
3. Juel HO, utgivare och kommentator; Linné C. Linnés förteckning från 1741 över inhemska och odlingsbara apoteksväxter [beskrivande hänvisning]. Svenska Linné-Sällskapets årsskrift. 1927. [Svenska]. Originalkälla. Inledning och relevant lista lästa som PDF-text; 1927 års utgåva, inte ny läsning av 1741-originalet.
4. Tellström R. Dill. SLU Future Food. [Svenska]. Originalkälla. Huvudtext och byline lästa. Författarens matkulturhistoriska framställning; arkivunderlaget inte separat granskat.
5. Culpeper N. The Complete Herbal. London: Thomas Kelly; 1850. Avsnittet ”Dill”. Originalkälla. Titelbladets utgåveuppgifter och hela dillavsnittet lästa i digital text. Historiska föreställningar, inte nutida medicinska råd.
6. Gholizadeh A med flera. Multivariate analysis of morpho-chemo variations in Anethum graveolens L. accessions. Scientific Reports. 2026;16:18717. DOI: 10.1038/s41598-026-47604-5. Originalabstract och jävsuppgift lästa. Variation mellan växtmaterial; inga intressekonflikter deklarerade. Finansiering inte kontrollerad.
7. Sobieszek A. Ca-linked phosphorylation of a light chain of vertebrate smooth-muscle myosin. European Journal of Biochemistry. 1977;73:477–483. DOI: 10.1111/j.1432-1033.1977.tb11340.x. Originalabstract. Grundfysiologi utan dill; fulltext och finansiering olästa.
8. Gharib Naseri MK, Heidari A. Antispasmodic Effect of Anethum graveolens Fruit Extract on Rat Ileum. International Journal of Pharmacology. 2007;3:260–264. DOI: 10.3923/ijp.2007.260.264. Originalabstract. Direkt vävnadsexponering; fullständiga metoder, figurer och finansiering inte nykontrollerade.
9. Bordbar G med flera. Comparison of a Novel Herbal Medicine and Omeprazole in the Treatment of Functional Dyspepsia: A Randomized Double-Blinded Clinical Trial. Gastroenterology Research and Practice. 2020:5152736. DOI: 10.1155/2020/5152736. Indexerade originalmetoder, resultat och deklarationer lästa. Flerörtspreparat; Hormozgan Province Science & Technology Park finansierade. PCT-ansökan redovisad, inga intressekonflikter deklarerade.
10. Brinsi C med flera. Protective effects of dill fruit against acute acetic acid-induced ulcerative colitis ... [förkortad titel]. Physiological Reports. 2025;13:e70393. DOI: 10.14814/phy2.70393. Originalabstract och relevanta resultat-/deklarationsavsnitt. Förebyggande råttmodell. Tackavsnittets uppgift om ministeriestöd och finansieringsavsnittets uppgift om inget stöd motsäger varandra.
11. Heidarifar R med flera. Dill vid primär dysmenorré [beskrivande svensk hänvisning]. Journal of Research in Medical Sciences. 2014;19:326–331. Originalkälla. Indexerade originalmetoder, resultat, biverkningar och deklarationer. Qom-universitetet finansierade; inga intressekonflikter deklarerade. Bildtabeller inte visuellt kontrollerade.
12. Poduval AT med flera. Efficacy of herbaceous Apiaceae plants in primary dysmenorrhea: A systematic review and meta-analysis of RCTs. Annales Pharmaceutiques Françaises. 2026;84:595–605. DOI: 10.1016/j.pharma.2026.01.005. Originalabstract. Flera arter och preparat; fullständig studieidentifiering, överlapp och finansiering olästa.
13. Brown MS, Goldstein JL. Familial hypercholesterolemia: defective binding of lipoproteins to cultured fibroblasts associated with impaired regulation ... [förkortad titel]. PNAS. 1974;71:788–792. DOI: 10.1073/pnas.71.3.788. Originalabstract. Receptor- och återkopplingsmodell utan dill.
14. Brown MS, Goldstein JL. Regulation of the activity of the low density lipoprotein receptor in human fibroblasts. Cell. 1975;6:307–316. DOI: 10.1016/0092-8674(75)90182-8. PMID: 212203. Originalabstract. Grundprocess, inte en växtintervention; finansiering oläst.
15. Abbasi Oshaghi E med flera. Lipid Lowering Effects of Hydroalcoholic Extract of Anethum graveolens L. and Dill Tablet in High Cholesterol Fed Hamsters. Cholesterol. 2015:958560. DOI: 10.1155/2015/958560. Indexerade originalmetoder och resultat. Extrakt respektive kommersiell flerörtstablett; Hamadan-universitetets stöd redovisat. Tabell-/textkonflikt kvarstår.
16. Abbasi Oshaghi E med flera. Dill-normalized liver lipid accumulation, oxidative stress, and low-density lipoprotein receptor levels in high cholesterol fed hamsters. ARYA Atherosclerosis. 2018;14:218–224. DOI: 10.22122/arya.v14i5.1546. Indexerade originalavsnitt. Återanvända serumdata; Hamadan-finansiering och inga deklarerade intressekonflikter.
17. Danesi F med flera. The molecular mechanism of the cholesterol-lowering effect of dill and kale: The influence of the food matrix components. Electrophoresis. 2016;37:1805–1813. DOI: 10.1002/elps.201600033. Originalabstract samt metod-, resultat- och diskussionstext, figurtexter och ekonomiska deklarationer lästa. Figurbilder och bilagor inte separat granskade. Cellmodell; stöd från EU-projektet BaSeFood och italienska MIUR, inga relaterade intressekonflikter deklarerade.
18. Suzuki K, Kono T. Insulinets påverkan på glukostransportaktivitet i fettceller [beskrivande svensk hänvisning]. PNAS. 1980;77:2542–2545. DOI: 10.1073/pnas.77.5.2542. Originalabstract. Transportaktivitet och cellfraktioner; ingen dillprövning eller direkt GLUT4-identifiering i den lästa texten.
19. Ferrannini E med flera. Reglering av leverns glukosproduktion hos människor [beskrivande svensk hänvisning]. American Journal of Physiology. 1982;242:E73. DOI: 10.1152/ajpendo.1982.242.2.e73. Originalabstract. Kontrollerat fysiologiskt försök; ingen växtintervention.
20. Mansouri M med flera. The effect of ... Anethum graveolens (dill) on metabolic markers in patients with metabolic syndrome ... [titel förkortad; försöksperiod utelämnad]. DARU. 2012;20:47. DOI: 10.1186/2008-2231-20-47. Originalets metod-, resultat- och slutsatsavsnitt. Ingen säker relevant gruppfördel; inga konkurrerande intressen deklarerade, separat finansiering inte verifierad.
21. Haidari F med flera. The effects of Anethum graveolens (dill) powder supplementation on clinical and metabolic status in patients with type 2 diabetes. Trials. 2020;21:483. DOI: 10.1186/s13063-020-04401-3. Originalmetoder och relevanta resultat/deklarationer. Ahvaz Jundishapur-universitetet finansierade; inga konkurrerande intressen deklarerade.
22. Mirhosseini M med flera. Anethum graveolens and hyperlipidemia: A randomized clinical trial. Journal of Research in Medical Sciences. 2014;19:758–761. PMID: 25422662. Originalkälla. Originalabstract. Aktiv läkemedelskontroll; full produktkomposition och ekonomiska deklarationer olästa.
23. Mousavi SM med flera. Dillpreparat, blodfetter och glykemiska mått – systematisk översikt och metaanalys [beskrivande svensk hänvisning]. Critical Reviews in Food Science and Nutrition. Nätpublicering 2021; tidskriftsårgång 2022;62:5705–5716. DOI: 10.1080/10408398.2021.1889459. Originalabstract; full studie- och biasgranskning inte utförd.
24. Sadeghi med flera. Dill och blodfetter – metaanalys av randomiserade försök [beskrivande svensk hänvisning]. Current Problems in Cardiology. 2022;47:101072. DOI: 10.1016/j.cpcardiol.2021.101072. Originalabstract. Deltagarnämnare, HDL-formulering och effektmått kräver fulltextavstämning; finansiering oläst.
25. Man MQ, Feingold KR, Elias PM. Exogenous lipids influence permeability barrier recovery in acetone-treated murine skin. Archives of Dermatology. 1993;129:728–738. DOI: 10.1001/archderm.1993.01680270066008. Originalabstract. Experimentell musmodell, inte klinisk dillbehandling.
26. Shaki Z med flera. Effect of Dill (Anethum graveolens) Oil on Pruritus and Quality of Life of Hemodialysis Patients ... [förkortad titel]. Evidence-Based Complementary and Alternative Medicine. 2024:3077603. DOI: 10.1155/2024/3077603. Indexerade metoder, tabeller och diskussion. Deltagarkonflikten kvarstår. Shahed-universitetet finansierade; inga intressekonflikter deklarerade.
27. Bashiri M med flera. Efficacy of Topical Chamomile and Dill Oil on Abdominal Obesity ... [förkortad titel]. Medical Journal of the Islamic Republic of Iran. 2025;39:155. DOI: 10.47176/mjiri.39.155. Relevanta originalmetoder, resultat och deklarationer. Blandprodukt och gemensamma tillägg; inga konkurrerande intressen deklarerade, separat finansiering inte verifierad.
28. 1177. Amning. [Svenska]. Originalkälla. Hormonförklaring, tecken på fungerande amning och stödvägar lästa. Ingen evidens för växters hormonverkan.
29. LactMed. Dill. Reviderad 15 maj 2025. Originalkälla. Specialistöversiktens relevanta huvudavsnitt lästa. Mat, tillskott, mjölköverföring och amning hålls isär; citerade original är inte automatiskt granskade.
30. Patel V med flera. Effect of Dill Seed Tea on Lactation Among Postnatal Mothers Admitted in Tertiary Care Hospital. Journal of Natural Remedies. 2023;23:1141–1144. DOI: 10.18311/jnr/2023/33453. Originalabstract och begränsade originalutdrag. Icke-randomiserad blanddryck; full metod, finansiering och motstridiga mängdenheter inte klarlagda.
31. Saxena med flera. Ayush-SS vid upplevd otillräcklig mjölkproduktion [beskrivande svensk hänvisning]. International Breastfeeding Journal. 2025;20:26. DOI: 10.1186/s13006-025-00721-9. Omfattande originalmetod-/resultatavsnitt och deklarationer. ICMR-stöd; motsägande deltagar- och analysuppgifter kvarstår.
32. Destek S med flera. Randomized Placebo Controlled Clinical Study of Dill (Anethum Graveolens L.) in Thyroiditis and Nodular Goiter Patients. Journal of Medicinal Food. 2025;28:668–672. DOI: 10.1089/jmf.2024.0263. Endast originalabstract och identitetsuppgifter; starkare effekt- och säkerhetsslutsats kräver fulltext.
33. Udomsak W, Chatuphonprasert W, Jarukamjorn K. Dill Shows Potential for Herb-Drug Interactions via Up-Regulation of CYP1A2, CYP2C19, SULT1A1, NAT2 and ABCB1 in Caco-2 Cells. Pakistan Journal of Biological Sciences. 2022;25:56–66. DOI: 10.3923/pjbs.2022.56.66. Originalabstract. Genuttryck i cellmodell, inte kliniskt konstaterad interaktion; finansiering oläst.
34. Chiu AM, Zacharisen MC. Anaphylaxis to dill. Annals of Allergy, Asthma & Immunology. 2000;84:559–560. DOI: 10.1016/S1081-1206(10)62523-9. Originalabstract. Ett kliniskt fall; ingen riskfrekvens.
35. 1177. Allergisk chock – anafylaxi. [Svenska]. Originalkälla. Symtom och akut vårdväg lästa.
36. Läkemedelsboken, Läkemedelsverket. Vid graviditet och amning. [Svenska]. Originalkälla. Gällande sakavsnitt läst. Produktkategoribunden försiktighet, inte ett förbud mot vanlig matkrydda.
37. Giftinformationscentralen. Eteriska oljor. [Svenska]. Originalkälla. Saktext och kontaktvägar lästa. Generell produktklass; inte en riskstudie av matdill.
38. 1177. Riklig mens. [Svenska]. Originalkälla. Symtom och vårdsökande lästa. Ingen direkt jämförelse med dill.
39. 1177. Struma – förstorad sköldkörtel. [Svenska]. Originalkälla. Relevanta symtom-, utrednings- och vårdavsnitt lästa. En ny knöl bedöms för sig.