En välbekant form, men flera arter
Daggkåpor hör till släktet Alchemilla i familjen rosväxter, Rosaceae. Kews botaniska databas accepterar Alchemilla vulgaris L. som en europeisk flerårig art, med Sverige inom det naturliga utbredningsområdet. Namnet används emellertid också i en vidare betydelse. [1]
Flora Helvetica beskriver Alchemilla vulgaris aggr., en grupp närstående arter. Där ingår bland andra A. subcrenata, A. monticola och A. xanthochlora. Förkortningarna agg. och aggr. betyder aggregat. De signalerar att texten behandlar en artgrupp snarare än en enda snävt avgränsad art. [2]
Gruppens blad är rundade till njurformade, med strålformiga veck, flikar och tandade kanter. Behåringen varierar och hjälper botaniker att skilja närstående arter åt. De små gulgröna blommorna sitter i samlingar och är mindre framträdande än bladen. Utseendet kan därför vara lätt att känna igen som daggkåpa även när den exakta arten är svårare att bestämma. [2,3]
Den botaniska skillnaden får betydelse i medicinska texter. Ett äldre omnämnande av A. vulgaris kan avse en bredare grupp än en modern artpost. En forskare kan samtidigt ha använt ett bestämt, identifierat växtmaterial. Äldre gruppnamn och moderna försöksmaterial behöver därför läsas på sina egna villkor.
Även A. mollis och A. persica förekommer i forskningen. Släktskapet är ett skäl att jämföra växterna, men gör dem inte utbytbara med varje produkt som säljs under namnet daggkåpa.
Daggskålen, kåpan och vattnet
Svenska Akademiens ordbok förknippar kåpnamnet med bladens veck och nämner bland annat vårfrukåpa och mariekåpa. Ordboken redovisar ett belägg för daggkåpa från 1806 och för daggskålar från 1774. Under daggört finns äldre botaniska belägg. Dessa uppgifter visar hur namn har använts och tolkats, inte när växten först började användas medicinskt. [4]
Vattnet på bladen kan ha olika ursprung. Dagg bildas när vattenånga i luften kondenserar på en sval yta. Vid guttation kommer vätskan i stället inifrån växten. Hamburgs universitetsarkiverade botaniska undervisningsmaterial beskriver vattenöppningar vid bladkanten hos Alchemilla. Sådana öppningar kallas hydatoder. [5]
När marken tillför vatten och avdunstningen är liten kan rottryck driva vätska genom växtens vattenledande kärl. Hydatoderna förbinder kärlsystemet med bladets utsida, där droppar kan bildas. Jauneau och medarbetare undersökte 2020 denna typ av anatomisk förbindelse hos fyra gräsarter. Det ger ett jämförelseunderlag för processen, men är ingen direkt mätning av daggkåpans vattenflöde. [6]
En droppe i bladskålen kan dessutom innehålla regnvatten. Droppens form ensam avslöjar därför inte dess ursprung. Växtfysiologin gör det lättare att förstå varför bladet uppmärksammats och namngivits som en skål. Den tillskriver inte vattnet någon läkande egenskap.
Daggört i den svenska apoteksvärlden
Ett tydligt svenskt dokumentationsspår finns i Linnés förteckning över medicinalväxter från 1741, här läst i H. O. Juels kommenterade utgåva från 1927. Där finns posten Alchimilla med det svenska namnet Daggört. Den hör till en redogörelse för växter som förekom som apoteksråvaror och växte i Sverige. [7]
Juel beskriver förteckningens historiska sammanhang och preliminära karaktär. Dokumentet handlar om vilka råvaror som var kända och hur växterna kunde kännas igen. Det är något annat än en undersökning där behandling jämförts med kontroll.
Förteckningen visar att daggkåpan hade en plats i dåtidens svenska medicinalväxtkunskap. Den bestämmer varken den moderna småarten i varje råvaruparti eller effekten av ett visst användningssätt. Namnets förekomst i en apotekslista kan således följas historiskt utan att listan görs till ett nutida behandlingsgodkännande.
SAOB:s namnbelägg och den redigerade Linnétexten beskriver olika delar av samma historia: hur växten benämndes respektive hur den ordnades som råvara. Inget av dokumenten fastställer första svensk medicinsk användning. [4,7]
Venus och äldre föreställningar om kvinnors besvär
I den lästa 1850-utgåvan av Nicholas Culpepers The Complete Herbal förs ”Ladies’ Mantle” till Venus. Texten förknippar växten med sår, blödningar och kroppsliga flöden. Där finns också anspråk om befruktning och att bevara en graviditet. [8]
Den egna logiken förenar astrologiska samband med äldre föreställningar om kroppens fuktighet och växtens sammandragande egenskaper. Det gör sammanhanget bakom användningen begripligt. Samtidigt motsvarar denna ordning varken dagens hormonbegrepp eller ett uppmätt svar i äggstocken.
Utgåvan är tryckt 1850, även om den återger ett äldre förord. Den ska inte beskrivas som en ny läsning av förstautgåvan från 1600-talet. Dess reproduktionspåståenden är historiska föreställningar, inte råd om fertilitet eller skydd mot missfall.
Det finns en viktig skillnad mellan att dokumentera en tradition och att förklara ett biologiskt förlopp. När blödning, diarré och sår samlas under en äldre föreställning om ”flöden” kan deras moderna orsaker ändå vara mycket olika. Varje användning behöver därför sin egen fråga om vävnad, exponering och utfall.
Från örtråvara till undersökt produkt
Den franska läkemedelsmyndigheten ANSM:s lista från januari 2024 anger Alchémille som Alchemilla xanthochlora, med hänvisning till A. vulgaris i vidare mening. Den ovanjordiska delen anges som råvara. Det är en daterad fransk farmakopéförteckning, inte en svensk auktorisation av alla daggkåpsprodukter. [9]
ESCOP:s offentliga sammanfattning av en monografi från 2013 beskriver på liknande sätt blommande ovanjordiska delar. Sammanfattningen tar upp ospecifik diarré och andra mag-tarmbesvär. ESCOP är ett europeiskt fackligt samarbete om växtbaserade läkemedel; dess monografi är inte ett svenskt produktgodkännande. [10]
I forskningen tillkommer andra skillnader. Blad med stjälkar, hela ovanjordiska delar och rötter behöver inte innehålla samma ämnen. Vatten, etanol och propylenglykol löser ut olika beståndsdelar. När extraktet därefter blandas i en gel eller kräm påverkar även basen kontakten med vävnaden.
Glycerol, som också kallas glycerin, är inte samma ämne som propylenglykol. Båda förekommer i beredningar, men deras roller och prövade koncentrationer behöver bedömas var för sig. Även honung eller andra växter kan bidra till en produkts egenskaper. [16,18–20,23,24]
Garvämnen: kontakt med proteiner, inte ett färdigt läkningsbesked
Duckstein och medarbetare jämförde ämnesprofiler i blad och stjälkar från A. vulgaris och A. mollis. Båda innehöll ellagitanniner, en grupp garvämnen, och flera andra fenoliska ämnen. Vissa beståndsdelar återfanns bara i den ena arten, och sammansättningen förändrades mellan skördetillfällena. [11]
Detta är kemisk kunskap om undersökta råvaror. Den ger en konkret anledning att hålla art och skörd isär, men visar inte hur mycket som tas upp eller vilken mängd som når en viss vävnad.
Garvämnen kan binda till proteiner. Soares och medarbetare prövade tre bestämda ellagitanniner mot salivproteiner och fann olika stark bindning. För vissa kombinationer minskade samtidigt utslaget i ett kemiskt antioxidanttest. Ämnet uppförde sig därmed annorlunda tillsammans med protein än ensamt i lösningen. [12]
Proteinbindningen hjälper till att förstå en möjlig del av strävhetsupplevelsen i munnen. Men strävhet, en skyddande yta och läkning är tre olika frågor. En bindning i saliv visar inte att en daggkåpsgel bildar en sammanhängande film över ett sår eller att en sådan film förbättrar läkningen.
Vid lokal behandling kan kontakten med ytan vara relevant utan att ämnet först behöver nå blodet. Då blir i stället kvarhållning, utspädning av saliv eller sårvätska och samspelet med beredningens övriga innehåll viktiga förklaringsled. Det är dessa villkor som behöver knytas till den faktiska produkten.
Mag-tarmanvändningen har en egen fråga
Den traditionella användningen vid diarré hör till daggkåpans porträtt. ESCOP:s tillgängliga sammanfattning listar denna användning, men den fullständiga monografin och dess ursprungliga mag-tarmunderlag har inte granskats här. Något självständigt kontrollerat kliniskt diarréresultat har inte kunnat läggas till från den riktade sökningen. [10]
En möjlig lokal påverkan måste dessutom beskrivas mer precist än som att växten ”drar samman”. Vid diarré kan vätskeupptag, slemhinnans funktion och passagen genom tarmen vara förändrade. Vid magsjuka kan skadade slemhinneceller ta upp mindre vätska. [34]
Garvämnenas kontakt med proteiner gör därför lokal verkan till en undersökningsbar fråga. Salivförsöket visar emellertid varken ändrad vätsketransport i tarmen eller behandling av en infektion. Det går inte heller att överföra ett resultat från munslemhinna till diarré enbart därför att båda ytorna kallas slemhinna. [12]
För den som är magsjuk är vätsketillförsel och bedömning av eventuell vätskebrist mer direkt handlingsrelevanta än ett obekräftat löfte om sammandragning. Daggkåpans tradition ersätter inte den bedömningen. [34]
Huden behöver både hålla kvar vatten och återbilda vävnad
Hudens yttersta lager begränsar vattenförlusten. Det beror på både cellernas struktur och fettämnena mellan dem. Barriären kan jämföras med en tät vägg där såväl stenarna som fogarna behövs. Jämförelsen beskriver en struktur; levande hud kan dessutom bilda nytt material och ändra sitt arbete.
Man, Feingold och Elias undersökte hud vars barriär skadats med aceton hos möss. Återhämtningen påverkades av vilka fettämnen som tillfördes. Ofullständiga blandningar kunde fördröja förloppet. Försöket visar varför hudens organisation betyder mer än närvaron av ett enskilt ”gynnsamt” ämne. Det prövade inte daggkåpa. [13]
Ett öppet sår ställer ytterligare krav. Överhudsceller, keratinocyter, behöver kunna täcka en yta där celler saknas. Förflyttningen kräver tillfälliga fästen mot underlaget. Zhang och Kramer visade i mänskliga celler att ett samspel mellan laminin och integriner, proteiner som förbinder cellen med omgivningen, bidrog till rörelsen. Blockerande antikroppar bromsade processen. [14]
Detta är en konkret mekanism för cellrörelse. Den identifierar inte en receptor som daggkåpans ämnen har visats binda till.
Vattenhalt och barriärfunktion kan också förändras olika. Fluhr och medarbetare undersökte möss med en genetisk förändring av talgkörtlarna. Glycerol förbättrade hornlagrets återfuktning i modellen. Det ger en biologisk anledning att ta en berednings bas på allvar, utan att göra musförsöket till ett kliniskt besked om daggkåpskräm. [15]
Vad tillför gelerna och krämerna?
Tasić-Kostov och medarbetare prövade 2019 daggkåpsextrakt både ensamma och i geler. Ett etanolextrakt gav tydligast effekt i cellförsöket, men rangordningen ändrades efter inblandning i gel. Den propylenglykolbaserade formuleringen gav då det tydligare resultatet. Hudbarriärens återhämtning undersöktes också hos människor. [16]
Cellmodellen var L929, en fibroblastlinje från mus. Fibroblaster är bindvävsceller; detta var inte ett färdigt skikt av mänsklig hud. [17]
I ett sådant försök följs hur en lucka i ett cellager minskar. Luckfyllnad kan bero på cellernas rörelse, på förändrat cellantal eller på flera förlopp tillsammans. Resultatet behöver därför hållas på den nivå som metoden faktiskt urskiljer. Originalabstractet ger inte hela kontrollgelens sammansättning eller en fullständig receptorförklaring. [16]
En studie publicerad 2024 gör basens betydelse ännu tydligare. Tjugoen friska kvinnor deltog i en kort toleransundersökning. Sexton andra deltagare ingick i ett försök med experimentellt irriterad hud. Både daggkåpskrämerna och den växtfria basen förbättrade mått på vattenförlust och återfuktning. Någon säker isolerad växtfördel framgår inte tydligt av redovisningen. [18]
Beredningen innehöll fler komponenter än extraktet, bland annat glycerol och oljor. Undersökningen handlade om frisk eller tillfälligt irriterad hud, inte behandling av öppna sår eller en diagnostiserad hudsjukdom.
En senare publikation, från 2026, beskrev ett kort hudtest hos tolv friska kvinnor och separata cellförsök. Någon säker skillnad i de mätta hudparametrarna framkom inte, medan högre koncentrationer i cellförsöken gav utslag som forskarna tolkade som cytotoxicitet. [19]
Försöken hade genomförts 2017 och 2021. Samma växtmaterial och hänvisningar till tidigare arbete innebär möjligt överlapp med tidigare publikationer. Publiceringsåret gör dem därför inte automatiskt till en ny oberoende upprepning.
Råttsår och cellantal besvarar andra frågor
Shrivastava och medarbetare jämförde 2007 daggkåpa i glycerol med glycerol respektive vatten i råttsår. Glycerol hade ett eget bidrag till den observerade läkningen. Kombinationen gav ytterligare förbättring i modellen och fullständig läkning tidigare. [20]
Arbetet följde också cellantal i flera odlade celltyper. En av dem kallades Chang Liver. Enligt Cellosaurus är denna cellinje HeLa-avledd, med ursprung i livmoderhalscancer, och ska inte beskrivas som normala leverceller. [21]
Identitetsrättelsen betyder att fyndet måste tolkas i rätt modell. Den raderar inte automatiskt en uppmätt förändring av cellantalet. Däremot förhindrar den att förändringen görs till ett resultat om normal leverfunktion eller mänsklig munslemhinna.
En såryta kan dessutom minska genom flera samtidiga förlopp. Ett cellantal, en minskad sårdiameter och en återställd vattenbarriär är därför skilda observationer. Tillsammans kan de ge uppslag till hur en beredning verkar, men de behöver inte ha samma förklaring.
Små aftösa sår i munnen
Afte är smärtsamma sår i munslemhinnan och skiljer sig från bland annat herpesblåsor. Såren kan läka av sig själva, vilket gör en relevant jämförelse viktig när behandling studeras. [32]
Shrivastava och John undersökte 2006 Aphtarine, daggkåpsextrakt i glycerin, hos 48 personer med mindre aftösa sår. Studien var öppen: behandlingen var känd. Författarna rapporterade snabbare läkning och lindring än i de jämförelser som sammanfattningen redovisar. [22]
Det tillgängliga abstractet klargör inte hur jämförelsepersonerna tilldelades behandling. Någon randomisering kan därför inte förutsättas. Växtens bidrag kan heller inte skiljas från glycerinet. Naturveda–Vitro-Bio finansierade försöket och var författarnas arbetsgivare.
Resultatet är en positiv, tidig produktobservation vid små aftösa sår. Det är inte ett besked om alla sår i munnen eller om daggkåpa ensam.
Halsbesvär efter en andningstub
En annan lokal produkt prövades av Chung och medarbetare 2021 vid kirurgi där en andningstub kunde irritera slemhinnan. Av 94 randomiserade patienter analyserades 88. Daggkåpa, glycerol och honung tillfördes lokalt och jämfördes med intravenöst dexametason; saltlösningar användes för att efterlikna den andra administrationsvägen. [23]
Det primära halsutfallet skilde sig inte statistiskt säkert. Försöket var en skillnadsprövning, inte utformat för att visa likvärdighet. En växtfri glycerol–honungsarm saknades.
Fler i lokalproduktgruppen behövde extra antiinflammatorisk smärtlindring efter operationen. Det måttet gällde postoperativ smärta, inte särskilt halssmärta. Dong-A University finansierade studien. [23]
Författarna föreslog att glycerolens förmåga att påverka vattenrörelser genom osmos kunde bidra. Det är en möjlig fysikalisk förklaring, men vätskeflödet och dess betydelse för symtomen mättes inte.
En blandprodukt vid hemorrojder
Said och medarbetare redovisade 2022 en öppen inledning och ett placebokontrollerat försök med 77 personer med hemorrojder. Produkten kombinerade daggkåpa, en Conyza-art och svartkummin. Mindre blödning, smärta och klåda rapporterades. [24]
Underlaget har flera oklarheter: Conyza anges med olika artnamn, vissa figurnämnare stämmer inte med metodgrupperna och kontrollkrämens sammansättning är otillräckligt beskriven. Företagsanknytning till Beleaf Pharma anges samtidigt som jävsdeklarationen säger att konflikter saknas; finansierings- och tackavsnitten ger också olika besked.
Fynden gäller blandprodukten. De visar inte daggkåpans enskilda effekt eller att ingredienserna förstärker varandra genom visad synergism. Försök med sammandragning av råttkärl i samma arbete fastställer inte heller mekanismen hos människorna. [24]
Hormonfrågan kräver en annan väg genom kroppen
En lokal beredning möter en hud- eller slemhinneyta direkt. För att ett intaget extrakt ska påverka äggstocken behöver relevanta ämnen eller deras omvandlingsprodukter däremot tas upp, transporteras och nå verksam exponering i rätt vävnad. Att ett extrakt innehåller garvämnen eller påverkar celler vid direkt tillförsel besvarar inte hela den frågan.
Det finns en begriplig fysiologisk förbindelse mellan ämnesomsättning och hormonproduktion. Nahum och medarbetare undersökte mänskliga tekaceller, hormonproducerande celler omkring äggblåsan. Insulin kunde öka androgenproduktionen, och andra hormonsignaler påverkade svaret. Förändringen förklarades inte av att cellerna blivit fler. Studien innehöll ingen daggkåpa. [25]
Detta gör en insulinrelaterad mekanism möjlig att undersöka. Den blir dock inte visad enbart för att insulin och könshormoner förändras samtidigt i ett växtförsök.
Korun och medarbetare prövade 2025 ett vattenextrakt hos 30 unga råttor. Extraktet gavs samtidigt som en PCOS-liknande modell framkallades med hormonet DHEA. Vissa hormon-, insulin- och vävnadsfynd var gynnsammare än i modellgruppen, medan blodtryck och vissa kärlsvar inte förbättrades säkert. [26]
Det var således inte behandling av kvinnor med etablerat polycystiskt ovariesyndrom, PCOS. Ingen frisk grupp fick enbart extraktet. Urinprotein beskrivs dessutom motsägelsefullt i rapporten, vilket hindrar en säker slutsats om njurskydd. Vilka ämnen som nådde äggstocken och om insulinändringen förmedlade hormonfynden fastställdes inte.
Ägglossning, befruktning och fullföljd graviditet är andra utfall än hormonhalter och vävnadsbilder. Råttförsöket ger inget kliniskt fertilitets- eller graviditetssäkerhetsbesked. [26]
Küpeli Akkol och medarbetares endometriosförsök från 2015 gällde i sin tur A. mollis och A. persica hos råttor. Vissa fynd, särskilt med ett extrakt av ovanjordiska delar från A. mollis, var positiva. Att föra över dem till A. vulgaris hos kvinnor skulle byta både växt och biologisk situation. [27]
Vad är möjligt att förstå tillsammans?
Daggkåpans forskning blir tydligare när olika frågor får mötas utan att blandas ihop. Proteinbindning kan vara relevant för lokal kontakt. Glycerol och andra basämnen kan påverka fuktmiljön. Cellernas rörelse är viktig när en yta återbildas. Men dessa delprocesser är inte varandras ersättare.
En produkt kan också lindra obehag utan att ett barriärmått förändras, eller förbättra ett hudmått utan att ett öppet sår läker snabbare. För personen är det därför viktigt att följa det besvär som faktiskt var anledningen till användningen, inte enbart ett laboratorievärde.
De små produktstudierna ger avgränsade observationer. Växtens bredare historiska anspråk om blödning, magbesvär och reproduktion kräver fler och delvis andra förbindelser. Traditionens kontinuitet är en del av växtens historia, inte en gemensam effektstorlek för alla användningar.
Säkerhet och dagens vårdvägar
Det finns därför inte ett enda säkerhetsbesked för alla daggkåpsprodukter. Art, växtdel, lösningsmedel och övriga ingredienser spelar roll. Kort tolerans på frisk hud fastställer inte säkerheten vid upprepad behandling, allergi, öppna sår eller intag. Ett preparat avsett för huden ska inte antas lämpligt för munslemhinna eller användning genom munnen. [16,18–23]
Läkemedelsboken avråder generellt från växtbaserade läkemedel under graviditet och amning när tillräckliga data saknas, med hänsyn till enskilda produkters information. Detta är en försiktighetsgräns, inte bevis för en konstaterad daggkåpsspecifik missbildningsrisk. Historiska löften om att bevara en graviditet kan inte fylla kunskapsluckan. [28]
ESCOP:s interaktionstabell från februari 2026 anger att interaktioner inte rapporterats i dess daggkåpsmonografi från 2013. Det är inte ett bevis för att läkemedelssamverkan är omöjlig. Proteinbindningen ger heller inget underlag för att hitta på bestämda tidsintervall mellan örten och läkemedel. Berätta för vården vilka produkter du använder och ändra inte ordinerad behandling på egen hand. [29]
Riklig mens
Kontakta vårdcentral, barnmorskemottagning eller gynekologisk mottagning vid tecken på alltför riklig mens. Långvarig blödning, genomblödda skydd och behov av dubbla skydd är exempel. Vården kan bedöma orsaken och eventuell blodbrist samt erbjuda behandling som minskar blödningen.
Se 1177: Riklig mens, särskilt ”När och var ska jag söka vård?” och ”Behandling”. Äldre bruk av daggkåpa som blödningsört ersätter inte denna bedömning. [30]
Blod i avföringen och diarré
Kontakta vårdcentral vid blod i avföringen med okänd orsak, även om det hänt bara en gång. Vid kraftig blödning eller smärta ska vårdcentral eller jourmottagning kontaktas genast. Sök akutmottagning om det är stängt. En hemorrojdstudie avgör inte orsaken till en ny blödning. [31]
Vid magsjuka är det viktigt att ersätta förlorad vätska. Kontakta vårdcentral eller 1177 vid tydlig svaghet, tecken på vätskebrist eller ihållande diarré. Blodiga diarréer, hög feber med frossa eller svår kvarstående buksmärta kräver skyndsam vårdkontakt. [34]
Patientinformationen finns i 1177: Blod i avföringen hos vuxna och 1177: Magsjuka – diarré och kräkningar.
Sår i munnen och på huden
Kontakta vårdcentral för munsår som finns kvar längre än två veckor, återkommer eller gör det svårt att äta. Vid misstänkt tandrelaterad orsak är tandvården rätt väg. Se 1177: Blåsor och sår i munnen. [32]
För små hudsår är rengöring och lämplig sårvård grundläggande. Kontakta vårdcentral om såret inte blir bättre eller läker inom tre veckor, eller om huden runt såret blir rödare eller mer svullen, gör mer ont, var bildas eller feber tillkommer. Sök vård genast om såret är djupare eller längre än några centimeter och sårkanterna inte går att få ihop, eller om blödningen inte slutar trots tryck och högläge. Sök akutmottagning om vårdcentral eller jourmottagning är stängd. [33]
1177: Behandling av små sår beskriver rätt hantering. Försök med en särskild gel eller kräm ger inget underlag för att lägga egenberett växtmaterial i ett öppet sår.
Daggkåpans historia och kemi kan därmed undersökas med bibehållet intresse för växten. Det som avgör den medicinska frågan är mer konkret: rätt material, kontakt med relevant vävnad och en förbättring av ett definierat besvär.
Kommenterade källor
Vetenskapliga källor är engelskspråkiga om annat anges. Föränderliga webbkällor kontrollerades den 10 oktober 2026. Fulltext, abstract och offentliga sammanfattningar har olika räckvidd; närmare läsomfång anges i den separata källjournalen.
1. Royal Botanic Gardens, Kew. Alchemilla vulgaris L. Plants of the World Online. https://powo.science.kew.org/taxon/urn:lsid:ipni.org:names:721079-1. Accepterat namn, livsform och utbredning lästa. Artposten identifierar inte varje historisk råvara.
2. Info Flora. Alchemilla vulgaris aggr. Flora Helvetica. https://www.infoflora.ch/de/flora/alchemilla-vulgaris-aggr.html. [Tyska]. Gruppförteckning och relevant beskrivning lästa. Schweizisk artgrupp, inte bestämning av ett försöksmaterial.
3. Royal Horticultural Society. Alchemilla vulgaris agg. L. https://www.rhs.org.uk/plants/156142/alchemilla-vulgaris-agg-l/details. Botanisk beskrivning läst. Utseende och livsform; odlingsråd och brittiska säsongsuppgifter överförs inte till medicinska användningar.
4. Svenska Akademiens ordbok. Uppslagen dagg-kåpa, dagg-skål och botaniska betydelser av dagg-ört. https://www.saob.se/artikel/?unik=D_0001-0042.99l5. [Svenska]. Namnbelägg lästa. De citerade äldre verken har inte alla granskats självständigt.
5. von Sengbusch P. Botany online: Dermal Tissues, Parenchyma and Assimilation Tissues – Epidermis. Universitetsarkiverat undervisningsmaterial. https://www-archiv.fdm.uni-hamburg.de/b-online/e05/05a.htm. Relevant hydatodavsnitt läst. Botanisk förklaring med Alchemilla, inte medicinsk prövning.
6. Jauneau A med flera. Anatomy of leaf apical hydathodes in four monocotyledon plants of economic and academic relevance. PLOS ONE. 2020;15:e0232566. DOI: 10.1371/journal.pone.0232566. Abstract, relevanta anatomiavsnitt och deklarationer lästa. Fyra andra arter; franskt offentligt forskningsstöd.
7. Linné C; Juel HO, utgivare och kommentator. Linnés redogörelse för de på apoteken förvarade och i Sverige växande medicinalväxterna. Svenska Linné-Sällskapets årsskrift. 1927. https://linnaeus.se/ws/media-library/e6c10116ff8fc3d510e63d0e18a725f6/1927-vol.-10.pdf. [Svenska/latin]. Inledning och Alchimilla-post lästa som extraherad text. Utgåva av 1741 års förteckning, inte läsning av originaltrycket.
8. Culpeper N. The Complete Herbal. Thomas Kelly, London, 1850. Avsnittet Ladies’ Mantle. https://www.gutenberg.org/cache/epub/49513/pg49513-images.html. Avsnitt och utgåveuppgift lästa. Historiska föreställningar; ingen nutida fertilitets- eller säkerhetsauktoritet.
9. ANSM. Liste A des plantes médicinales utilisées traditionnellement. Januari 2024. https://ansm.sante.fr/uploads/2024/01/02/liste-a-des-plantes-medicinales-utilisees-traditionnellement-janvier-2024.pdf. [Franska]. Datering och Alchémille-rad lästa. Fransk råvarulista, inte verifierad senaste version eller svensk effektlicens.
10. ESCOP. Lady’s Mantle – Alchemillae herba. Offentlig sammanfattning av monografin från 2013. https://www.escop.com/downloads/ladys-mantle/. Hela sammanfattningen läst; betalmonografin oläst. Bär råvarudefinition och mag-tarmanvändning, inte en här verifierad klinisk diarréeffekt.
11. Duckstein SM med flera. Phenolic constituents from Alchemilla vulgaris L. and Alchemilla mollis (Buser) Rothm. at different dates of harvest. Z Naturforsch C. Korrigerad återpublicering registrerad 2013. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/23687690/. Original från 2012: DOI 10.1515/znc-2012-11-1201. Korrigerat abstract och bibliografisk relation lästa; rättelsetext och fullmetoder olästa. WALA-anknytning anges.
12. Soares S med flera. Interaction between Ellagitannins and Salivary Proline-Rich Proteins. Journal of Agricultural and Food Chemistry. 2019;67:9579–9590. DOI: 10.1021/acs.jafc.9b02574. Originalabstract och deklarationer lästa. Rena ämnen och salivproteiner, inte daggkåpsprodukt; europeiskt offentligt forskningsstöd redovisas.
13. Man MQ, Feingold KR, Elias PM. Exogenous lipids influence permeability barrier recovery in acetone-treated murine skin. Archives of Dermatology. 1993. DOI: 10.1001/archderm.1993.01680270066008. Originalabstract läst. Musmodell utan växt; fulltext och finansiering olästa.
14. Zhang K, Kramer RH. Laminin 5 deposition promotes keratinocyte motility. Experimental Cell Research. 1996. DOI: 10.1006/excr.1996.0280. Originalabstract läst. Mänskliga celler och blockeringsförsök, ingen daggkåpsbehandling; fulltext och finansiering olästa.
15. Fluhr JW med flera. Glycerol regulates stratum corneum hydration in sebaceous gland deficient (asebia) mice. Journal of Investigative Dermatology. 2003;120:728–737. DOI: 10.1046/j.1523-1747.2003.12134.x. Originalabstract läst via författarinstitutionen. Förklarande musmodell; fulltext och finansiering olästa.
16. Tasić-Kostov M med flera. Towards a modern approach to traditional use: in vitro and in vivo evaluation of Alchemilla vulgaris L. gel wound healing potential. Journal of Ethnopharmacology. 2019. DOI: 10.1016/j.jep.2019.03.016. Hela originalabstractet och materialutdrag lästa. Full kontrollgel, deltagarantal och finansiering inte verifierade.
17. Cellosaurus. NCTC clone 929, L929; CVCL_0462. https://www.cellosaurus.org/CVCL_0462. Identitetsfält lästa. Musfibroblastlinje; registret autentiserar inte provet i en enskild studie.
18. Tasić-Kostov M, Nešić I, Tadić V, Pavlović D. Correlation between chemical composition and topical safety and efficacy of Alchemilla vulgaris L. extract in emulsion vehicle. La Rivista Italiana delle Sostanze Grasse. 2024;101:121–128. https://www.innovhub-ssi.it/kdocs/2153257/risg_2-2024_def.pdf. Relevanta fulltextavsnitt och tabelltext lästa. Växtfri bas hade eget bidrag; serbiskt ministerium och Niš-stöd redovisas.
19. Tasić-Kostov M med flera. In Vivo/In Vitro Irritation Potential of Propylene Glycol Herbal Extracts … Using Alchemilla vulgaris as an Example. Titel förkortad. Natural Product Communications. 2026;21(3). DOI: 10.1177/1934578X261432068. Indexerade originalmetoder, resultat och deklarationer lästa. Kort hudtolerans och möjligt tidigare dataöverlapp; serbiskt ministeriestöd.
20. Shrivastava R, Cucuat N, John GW. Effects of Alchemilla vulgaris and glycerine on epithelial and myofibroblast cell growth and cutaneous lesion healing in rats. Phytotherapy Research. 2007;21:369–373. DOI: 10.1002/ptr.2060. Originalabstract läst. Glycerolens eget bidrag och cellidentitet bevaras; Naturveda–Vitro-Bio-affiliation, full finansiering oläst.
21. Cellosaurus. Chang Liver; CVCL_0238. https://www.cellosaurus.org/CVCL_0238. Identitet och problemklassning lästa. HeLa-avledning, inte normala leverceller; bakomliggande autentiseringsstudier inte fullständigt granskade.
22. Shrivastava R, John GW. Treatment of Aphthous Stomatitis with Topical Alchemilla vulgaris in Glycerine. Clinical Drug Investigation. 2006;26:567–573. DOI: 10.2165/00044011-200626100-00003. Hela abstractet och öppna förlagsdeklarationer lästa. Full jämförelsemetod bakom åtkomstgräns; arbetsgivaren Naturveda–Vitro-Bio finansierade.
23. Chung med flera. Comparison of prophylactic effect of topical Alchemilla vulgaris in glycerine versus … dexamethasone on postoperative sore throat … Titel förkortad. Anesthesia and Pain Medicine. 2021. DOI: 10.17085/apm.20082. Relevanta fulltextmetoder, resultat och deklarationer lästa. Skillnadsförsök, inte likvärdighet; Dong-A University-stöd och inga relevanta intressen deklarerade.
24. Said med flera. Anti-Inflammatory, Antimicrobial, and Vasoconstriction Activities of an Anti-Hemorrhoidal Mixture … Titel förkortad. Immuno. 2022;2:132–150. DOI: 10.3390/immuno2010010. Relevanta fulltextavsnitt, tabelltext och deklarationer lästa. Art-, nämnar- och finansieringskonflikter; Beleaf-anknytning. Blandningen isolerar inte daggkåpa.
25. Nahum R, Thong KJ, Hillier SG. Metabolic regulation of androgen production by human thecal cells in vitro. Human Reproduction. 1995;10:75–81. DOI: 10.1093/humrep/10.1.75. Originalabstract läst. Human cellfysiologi utan växt; fulltext och finansiering olästa.
26. Korun ZEU med flera. Beneficial Effects of Alchemilla vulgaris in DHEA-Induced Rat Model of Polycystic Ovary Syndrome. Reproductive Sciences. 2025;32:2453–2466. DOI: 10.1007/s43032-025-01885-9. Relevanta fulltextavsnitt och deklarationer lästa. Samtidig modellprovokation, motstridigt urinutfall; inget särskilt forskningsanslag, TÜBİTAK-stöd till öppen publicering.
27. Küpeli Akkol E med flera. Phytochemical analyses and effects of Alchemilla mollis … and Alchemilla persica … in rat endometriosis model. Titel förkortad. Archives of Gynecology and Obstetrics. 2015;292:619–628. DOI: 10.1007/s00404-015-3665-6. Originalabstract läst. Andra arter och djurmodell; fulltext och finansiering olästa.
28. Läkemedelsboken, Läkemedelsverket. Vid graviditet och amning. Uppdaterad 9 juni 2023. https://lakemedelsboken.se/generella-kapitel/vaxtbaserade-lakemedel-och-naturlakemedel/vid-graviditet-och-amning/. [Svenska]. Relevant huvudtext läst. Allmän försiktighetsvägledning, inte konstaterad daggkåpsspecifik fosterskada.
29. ESCOP. Table of herb–drug interactions based on the monographs of ESCOP. Februari 2026, raden Lady’s mantle. https://www.escop.com/wp-content/uploads/2026/02/ESCOP-Interactions-herb-drug.pdf. Raden läst som text och sidbild. Hänvisar till monografin 2013; ”inga rapporterade” är ingen garanti.
30. 1177. Riklig mens. Uppdaterad 23 mars 2026. https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/konsorgan/mens-blodningar-och-flytningar/riklig-mens/. [Svenska]. Symtom, vårdkontakt, orsaker och behandlingsavsnitt lästa. Svensk vårdväg, ingen daggkåpsjämförelse.
31. 1177. Blod i avföringen hos vuxna. https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/mage-och-tarm/diarre-forstoppning-och-blod-i-avforingen/blod-i-avforingen-hos-vuxna/. [Svenska]. Relevanta orsaks- och vårdavsnitt lästa. Bär gränsen för orsaksutredning och skyndsam vård.
32. 1177. Blåsor och sår i munnen. https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/mun-och-tander/mun-lappar-och-tunga/blasor-och-sar-i-munnen/. [Svenska]. Relevanta symtom-, afte- och vårdavsnitt lästa. Skilda orsaker till munsår; ingen produktvalidering.
33. 1177. Behandling av små sår. https://www.1177.se/olyckor--skador/sar-och-blamarken/behandling-av-sma-sar/. [Svenska]. Vårdgränser och grundläggande sårvård lästa. Patientvägledning, inte växtspecifik effekt- eller säkerhetsprövning.
34. 1177. Magsjuka – diarré och kräkningar. https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/mage-och-tarm/magsjuka-och-krakningar/magsjuka--diarre-och-krakningar/. [Svenska]. Relevanta process-, vätske- och vårdavsnitt lästa. Vuxna och äldre barn; inget belägg för daggkåpans diarréeffekt.