Ljus blomma med mörka ådror
Bolmört tillhör familjen potatisväxter. Den är en ett- eller tvåårig ört med håriga, klibbiga stjälkar och grovt tandade blad. Blommorna är gulaktiga med ett nät av mörklila ådror och ett mörkt svalg. Efter blomningen utvecklas frökapslar som öppnas med ett lock och omges av det kvarstående blomfodret. Linné publicerade namnet Hyoscyamus niger 1753. [2]
Frön, blad och rötter är skilda växtdelar, även när de kommer från samma art. Det är viktigt både för historien och för farmakologin. Ett arkeologiskt fröfynd berättar inte vad en beredning av blad innehöll, och en läkemedelsstudie med renat skopolamin bestämmer inte exponeringen från en rot. Giftinformationscentralen framhåller särskilt rotens giftighet. En botanisk beskrivning är därför ingen vägledning för att samla växten till behandling. [1,2,9]
Vad visar den romerska fröbehållaren?
År 2017 hittades ett bearbetat djurben med hundratals bolmörtsfrön vid Houten-Castellum i Nederländerna. Fyndets sammanhang daterades till omkring år 70–100 efter vår tideräknings början. Maaike Groot och hennes kollegor publicerade undersökningen 2024. Benets hålrum och en förslutning av björkbarkstjära talar för att det fungerat som behållare. Fröna hade sannolikt lagts där avsiktligt. [3]
Detta är mer informativt än ett ensamt frö i jorden. Bolmört kan växa som ogräs kring bebyggelse, så förekomst på en boplats behöver inte betyda att människorna använde växten. En sluten behållare med samlade frön gör ett avsiktligt tillvaratagande betydligt rimligare. Fyndets form och de obrända fröna talar också mer för förvaring än för den alternativa tolkningen av föremålet som rökpipa. [3]
Nästa fråga är svårare: varför sparades fröna? Forskarna diskuterar medicinsk användning med stöd av antika texter. Det är en historisk tolkning, inte ett direkt belägg för att någon tog just dessa frön mot en viss sjukdom. Förvaring, användningsavsikt, faktiskt intag och behandlingseffekt är olika led. Behållaren gör det första ledet tydligare men följer inte människans erfarenhet genom de övriga. [3]
Fröna i graven vid Fyrkat
Vid vikingaborgen Fyrkat nära Hobro i Danmark undersöktes på 1950-talet en grav med ovanliga föremål och bolmörtsfrön. Peter Pentz och medarbetare behandlade graven på nytt 2009. Bland föremålen fanns en metallstav, ett litet stolsformat smycke och andra särpräglade gravgåvor. Kombinationen har bidragit till tolkningen att den gravlagda kvinnan kan ha haft en roll som völva, förknippad med spådom och ritualer. [4]
Även i forskarnas resonemang har föremålen olika tyngd. En stav kan tala för rituell verksamhet utan att ensam fastställa en bestämd social roll. Bolmörtsfröna tillför ytterligare en omständighet, men de visar inte hur kvinnan använde växten. Nationalmuseets presentation, En vølve fra Fyrkat?, behåller frågetecknet i rubriken. [4,5]
Gravgåvor berättar dessutom om begravningen och om de människor som ordnade den. De kan ha samband med den dödas verksamhet, men sambandet behöver tolkas. Att bolmört kan ge hallucinationer gör en ritualtolkning möjlig att diskutera; det bevisar inte en viss ritual eller den gravlagdas upplevelser. Fyndet är danskt och kan heller inte användas som tidpunkt för det första svenska bruket. [4,5; historisk avgränsning]
Örtabokens egen logik
Nicholas Culpepers örtabok förenar växtbeskrivningar med äldre medicinska föreställningar och astrologi. I avsnittet Henbane, här läst i utgåvan från 1850, hänförs bolmört till Saturnus. Växtens växtplatser ingår i argumentationen för denna tillhörighet. Texten tillskriver den också förmåga att kyla det som beskrivs som heta inflammationer och lindra vissa former av ledsmärta, huvudvärk och sömnbrist vid feber. [6]
Begreppen varmt och kallt hör här till ett historiskt sätt att ordna sjukdom och behandling. De är inte samma sak som en modern mätning av kroppstemperatur eller en undersökning av inflammatoriska signalämnen. Culpepers framställning ger därför kunskap om vad man ville uppnå och varför växten ansågs passa, medan den kliniska effekten förblir en annan fråga. [6]
I samma avsnitt finns skarpa varningar mot att ta växten invärtes. Nyttotillskrivningar och giftkunskap stod således bredvid varandra. De äldre anvisningarna för utvärtes användning blir inte säkra genom sin ålder, och textens dåtida förgiftningskurer är inte dagens första hjälpen. Historien visar ett försök att hantera en kraftigt verkande växt, inte att dess risker var lösta. [6]
Ett svenskt dokumentationsspår
Elias Fries beskrev bolmört i Kritisk ordbok öfver svenska växtnamnen, utgiven 1880. Uppslaget tar upp klibbigheten, lukten och de mörkådriga blommorna. Särskilt tydlig är varningen för att rötterna liknar palsternackans. Fries återger även namnet ”Vild Palsternacka” och betonar att växterna måste skiljas åt eftersom bolmörtens rötter är mycket giftiga. [7]
Det lästa uppslaget är ett växtnamns- och igenkänningsbelägg med giftvarning, inte en redogörelse för genomförd behandling. Det visar att sådan kunskap fanns dokumenterad på svenska 1880. Varken detta omnämnande eller ett äldre fynd i ett grannland fastställer när bolmört först användes medicinskt i Sverige. [7]
I modern svensk utbildningsmiljö återkommer växten som exempel på sambandet mellan medicinhistoria och kemi. Uppsala universitets utställningsmaterial från 2011 behandlar bolmört och dess alkaloider. Sådant material kan göra utvecklingslinjen begriplig, men är inte ett nytt kliniskt försök eller en bekräftelse av varje äldre användningsområde. [8]
Från växtdel till en bestämd exponering
Bolmört innehåller tropanalkaloider, en grupp kvävehaltiga ämnen med en gemensam del av sin kemiska byggnad. Hyoscyamin och skopolamin hör till de relevanta beståndsdelarna; atropin anges också i svensk giftinformation. Ämnesnamnen betecknar enskilda beståndsdelar, medan växtnamnet avser växten. Kunskap om ett identifierat ämne är mer avgränsad än kunskap om en ospecificerad blandning från växten. [1,8]
För att förstå en berednings påverkan behövs flera uppgifter: vilken växtdel som ingår, vilka ämnen den innehåller, vad som frigörs och vad som når kroppens vävnader. En artbestämning löser bara den första delen av identitetsfrågan. Den bestämmer inte mängden aktivt ämne vid en nervände eller i hjärnan. Det gäller även när en gammal text använder ett igenkännbart växtnamn. [8–11; farmakologisk härledning]
Ett depotplåster illustrerar skillnaden. I ett skopolaminplåster finns ett definierat läkemedelsinnehåll och en konstruktion som reglerar frisättningen till huden. Ämnet tas sedan upp till blodet. Växtmaterial saknar denna specificerade tillförsel. Att båda kan innehålla skopolamin gör dem inte utbytbara, lika lite som förekomsten i bolmört visar att ämnet i ett visst läkemedel har framställts ur just denna art. [9,11]
Kemiska analyser visar dessutom varför prov och mätmetod behöver anges. Taban Akça och Eruygur rapporterade alkaloidinnehåll i flera växtdelar från sina bolmörtsprov; metoden uppskattade ett samlat innehåll mot en atropinstandard. Piatti och medarbetare rapporterade däremot att de inte påvisade hyoscyamin eller skopolamin i sina undersökta bolmörtsprov med en metod inriktad på just dessa två ämnen. [23,24]
Studierna gäller olika prov och olika mätningar. Den senare studiens fulltext har inte kunnat granskas här, så provhantering och detektionsgränser kan inte förklara skillnaden med säkerhet. Ett sådant negativt analysresultat fastställer varken att arten saknar giftiga ämnen eller att andra växtpartier är säkra. [1,23,24]
Hur kan samma ämne påverka flera organ?
Acetylkolin är ett av nervsystemets signalämnen. När det når en mottagare, en receptor, på en cell kan cellens aktivitet förändras. En receptorfamilj kallas muskarina receptorer. De deltar bland annat i regleringen av körtlar, glatt muskulatur och hjärtats arbete. Vilket svar som följer beror på cellen och dess funktion. [9–11]
Skopolamin konkurrerar med acetylkolin vid dessa receptorer. Det kan binda utan att utlösa samma svar och därmed minska möjligheten för acetylkolin att påverka cellen. Detta kallas antimuskarin verkan och brukar också ingå under det bredare ordet antikolinerg. Det är inte samma sak som att acetylkolinet förstörs eller att all nervsignalering upphör. [9,11]
En förenklad liknelse är en upptagen mottagningsplats: signalämnet finns i närheten, men får svårare att nå fram när en konkurrerande molekyl upptar platsen. Liknelsen beskriver konkurrensen, inte hur många receptorer som påverkas hos en person. För växtmaterial saknas ofta just de exponeringsuppgifter som skulle behövas för att uppskatta påverkan. Samma receptorförklaring kan därför göra symtomen begripliga utan att göra bolmörten doserbar. [9,11; förklarande liknelse]
Saliv, pupiller och hjärta ger olika svar
I salivkörtlarna bidrar nervsignalering till att sekretionen kommer i gång. När denna påverkan hämmas minskar salivflödet och munnen blir torr. Det är en förändring av körtelns arbete. Sekretionshämningen är en dokumenterad egenskap hos atropin och skopolamin, medan muntorrhet också förekommer vid bolmörtsförgiftning. [1,9–11]
I ögat bidrar muskelarbete till att reglera pupillens storlek och ställa in synen på olika avstånd. Antimuskarin påverkan kan försvaga dessa funktioner. Pupillen kan då vidgas och närseendet bli suddigt. Att två synbesvär uppträder tillsammans kan följaktligen bero på påverkan på olika delar av ögats muskelreglering, medan synförmågan försämras. [9,11]
Hjärtat visar varför hämning inte alltid innebär att en kroppsfunktion blir långsammare. Vagusnerven bidrar normalt med en bromsande påverkan på hjärtrytmen. När atropin minskar denna påverkan kan pulsen stiga: det är en broms som försvagas. Hjärtklappning kan därför uppträda samtidigt som körtelutsöndringen minskar. [10]
Även tarmens glatta muskulatur kan påverkas. Atropin kan minska motiliteten, de rörelser som för tarminnehållet vidare, och motverka vissa spastiska sammandragningar. Detta gör ett kramplösande läkemedelsändamål begripligt. Det visar däremot inte att alla buksmärtor beror på sådana sammandragningar eller att bolmört är ett lämpligt sätt att påverka dem. Samma funktionshämning kan vara oönskad i en annan situation. [10]
Minskad svettning kan bli ett värmeproblem
Svettning är också en körtelfunktion som kan hämmas. När svett avdunstar från huden förs värme bort. Om svettutsöndringen minskar får kroppen sämre möjlighet till denna värmeavgivning, särskilt i varm omgivning. Kedjan är konkret: minskad nervpåverkan på svettkörteln kan ge mindre svett, mindre avdunstning och stigande kroppstemperatur. [10–12]
FDA uppmärksammade 2025 allvarlig överhettning vid användning av det amerikanska skopolaminplåstret Transderm Scōp. Rapporterna omfattade sjukhusvård och dödsfall; barn och äldre framträdde bland de rapporterade fallen. Myndigheten krävde en tydligare produktvarning. Detta var ett amerikanskt säkerhetsbesked, inte ett svenskt beslut om Scopoderm. [12]
Rapporterna ger heller ingen säker riskfrekvens för alla användare. De visar däremot att även en kontrollerad läkemedelsform kan ha betydande risker. För bolmört tillkommer osäkerheten om den faktiska exponeringen. Ett samband mellan en beståndsdel och en kroppsfunktion är därför användbart för att förstå faran, men otillräckligt för att förutsäga ett enskilt förgiftningsförlopp. [1,11,12]
Dåsighet är inte samma sak som återhämtande sömn
Skopolamin når centrala nervsystemet. Där kan påverkan omfatta dåsighet, men också förvirring, rastlöshet och hallucinationer. Den svenska produktresumén anger att den centrala verkningsmekanismen ännu inte är klarlagd. Det går därför inte att översätta varje upplevelse till en enda säker nervkrets eller beskriva växtens verkan som enbart lugnande. [9]
Skillnaden är viktig när äldre sömn- och smärtuppgifter läses. Att en människa blir mindre vaken, minns sämre eller reagerar annorlunda är inte i sig en mätning av god sömn eller lindrad smärta. En akut förändring av uppmärksamhet och verklighetsuppfattning kan i stället vara en del av en förgiftning. Fallrapporter visar också att en person kan vara kontaktbar och samtidigt desorienterad eller ha synhallucinationer. [18]
Historiska berättelser kan sällan skilja dessa möjligheter lika tydligt som en modern undersökning. Det betyder inte att varje berättelse om lindring måste vara fel. Däremot kan receptorförklaringen varken fastställa vad den historiska personen upplevde eller skilja önskad lindring från farlig påverkan utan ytterligare observationer. [6,9,18; tolkning]
Har själva växtmaterialet undersökts mot smärta?
Begum och medarbetare undersökte ett metanolextrakt av bolmörtsfrön i försök på möss och råttor. Under vissa försöksvillkor reagerade mössen senare på en varm yta och visade färre smärtrelaterade bukreaktioner. Inflammationsreaktioner minskade också i råttmodeller. Alla prövade villkor gav inte samma resultat. [13]
Forskarna undersökte även beståndsdelar som inte är tropanalkaloider. Cleomiscosin A gav ett antiinflammatoriskt resultat i den använda modellen, medan cleomiscosin B inte gjorde det. Extraktets verkan kan inte utan vidare tillskrivas muskarinreceptorblockad. [13]
Djurens smärtbeteende och patienters upplevda lindring är olika utfall. Ändrad reaktionsförmåga behöver också skiljas från en specifik smärteffekt i beteendetest. Studien fastställde varken en säker behandling för människor eller att historiska beredningar motsvarade det undersökta extraktet. [13; metodisk avgränsning]
En liten humanstudie gäller en kombinationsprodukt
En möjlig väg till lindring av luftvägssymtom är att påverka musklerna runt luftvägarna. Gilani och medarbetare fann att ett bolmörtsextrakt kunde minska sammandragningar i isolerad djurvävnad, bland annat luftstrupe från marsvin. Resultaten var förenliga med påverkan på muskarina receptorer och kalciumberoende muskelarbete. Detta förklarar en forskningshypotes; det visar inte att människor med en luftvägsinfektion får nytta av växten. [22]
Kosari och medarbetare prövade bolmörtsfröextrakt tillsammans med propolis hos 50 personer med luftvägssymtom och misstänkt covid-19. Båda grupperna fick också sedvanlig vård. Det randomiserade, dubbelblinda försöket visade bättre symtompoäng för hosta, andnöd, halsont och bröstsmärta med kombinationen än med placebo under sex dagar. För flera andra symtom saknades skillnad vid slutmätningen. [20]
Inga grupper fick enbart bolmört eller propolis. Studien kan därför inte skilja deras bidrag åt eller bekräfta den föreslagna muskelmekanismen. Virusmängd och lungläkning mättes inte. Kort uppföljning, litet urval, många jämförelser och oklara procenttal i deltagartabellen begränsar tillförlitligheten. [20]
Prövningen registrerades efter att rekryteringen hade börjat. Registerpostens produktbeskrivning och åldersvillkor stämmer inte fullt med publikationen, vilket gör den exakta interventionen svårare att bedöma. Resultatet fastställer varken effekt av enbart bolmört eller säker egenbehandling. [20,21]
Rörelsesjuka gäller en annan process
Vid rörelsesjuka behöver hjärnan hantera information från syn, balansorgan och kroppens rörelser. En vanlig förklaringsmodell är att inkommande signalmönster inte stämmer med varandra eller med hjärnans förväntade mönster. I en sluten båthytt kan balansorganen registrera rörelse medan synintrycket ser relativt stilla ut. Sådana konflikter kan bidra till illamående och kräkning. [14]
Den modellen gäller hur besvären uppstår. Läkemedelsfrågan är vilka delar av signaleringen som kan dämpas. Scopoderms produktresumé nämner att skopolaminets förebyggande effekt kan vara relaterad till hämmad acetylkolinsignalering från balansrelaterade kärnor till andra centrala områden och vidare i system som medverkar vid kräkning. Formuleringen är en föreslagen förklaring, inte en fullständigt fastställd karta. [9]
I Sverige är Scopoderm godkänt för att förebygga rörelsesjuka. Godkännandet gäller det specificerade läkemedlet. Det är varken ett godkännande av bolmört mot illamående eller bevis för att historiskt bolmörtsbruk lindrade smärta. Besvärens mekanism, den tillförda produkten och det kliniska målet har ändrats mellan dessa sammanhang. [9]
Vad tillför de kontrollerade läkemedelsförsöken?
I en liten dubbelblind överkorsningsstudie av Schmitt och Shaw fick tolv friska personer vid olika tillfällen skopolaminplåster, meklozin eller kontrollbehandling. Balanssystemet stimulerades genom temperaturpåverkan i hörselgångarna. Den skattade yrseln var mindre med skopolamin vid den första behandlingsdagens test än med båda jämförelserna. Vid den senare mätningen skilde sig båda läkemedlen från kontrollen. Författarna hade anknytning till ALZA Corporation. [15]
Det är ett positivt resultat för framkallad yrsel, inte ett försök med bolmört eller en direkt mätning av alla symtom vid en verklig resa. En annan dubbelblind studie, av Becker och medarbetare, omfattade 46 unga, friska män i den tyska marinen. Där jämfördes skopolaminplåster med meklozin under simulerad sjögång. Skillnaden som skulle visa skopolaminets överlägsenhet nådde inte den förutbestämda statistiska gränsen. [16]
Utebliven överlägsenhet är inte samma sak som bevisad likvärdighet. Tillsammans illustrerar försöken hur resultat beror på vilken situation och vilket utfall som undersöks. De tillför kliniska observationer om definierade läkemedel men löser inte växtmaterialets exponeringsproblem. För båda studierna har originalsammanfattningar, inte fullständiga slutrapporter, kunnat läsas här. [15,16]
Vad visar förgiftningsrapporterna?
Terzi och medarbetare beskrev 2026 en grupp om 68 barn som hade intensivvårdats med diagnosen bolmörtsförgiftning på ett turkiskt sjukhus mellan 2018 och 2023. Oro och pupillvidgning hörde till de vanligaste fynden. Kramper och akut njurpåverkan förekom också. Samtliga barn rapporterades ha återhämtat sig efter vård. [17]
Det gynnsamma slututfallet är betydelsefullt, men gäller dessa vårdade barn. Studien innehåller ingen nämnare över alla barn som kommit i kontakt med växten och kan därför inte ange förgiftningsrisken efter en exponering. Den ger heller ingen svensk incidens. Att barn återhämtade sig efter intensivvård är inte ett stöd för att avvakta hemma. [17]
Yucal och Yucal beskrev samma år en elvaårig pojke med hyperaktivitet, upprymdhet, desorientering och synhallucinationer, utan den uttalade agitation som ofta förknippas med syndromet. Diagnosen byggde på förloppet och uppgifter om växtintaget. Någon kemisk bekräftelse fanns inte. Fallet påminner om att frånvaro av ett visst dramatiskt symtom inte utesluter betydande påverkan, men behåller samtidigt osäkerheten om den exakta exponeringen. [18]
Säkerhet och hjälp i Sverige
Rådgör med läkare eller annan kvalificerad vårdgivare innan du påbörjar en alternativ behandling, särskilt vid pågående sjukdom, läkemedelsbehandling, graviditet, amning eller annat tillstånd som kan påverka lämpligheten.
Bolmört ska inte användas för egenbehandling. Det allmänna rådet ovan innebär inte att växten blir lämplig som huskur efter ett samtal. Giftinformationscentralen beskriver allvarliga förgiftningar vid medicinsk användning och missbruk. [1]
Vid brådskande misstänkt förgiftning: ring genast 112 och begär Giftinformation. Vänta inte på symtom. Om ett barn har smakat på bolmört anger Giftinformationscentralen att man ska ringa omgående. Ring 112 och begär Giftinformation även vid ett sådant tillbud med barn. En person som är medvetslös, slö, har svårt att andas eller får kramper behöver omedelbar akut hjälp. I mindre brådskande fall nås Giftinformation på 010-456 67 00, dygnet runt. [1,19]
Framkalla inte kräkning utan råd från Giftinformation. Ge inte medicinskt kol utan att först ha fått råd. Äldre örtaböckers förgiftningskurer ska inte ersätta denna kontakt. [19]
För ett ordinerat läkemedel gäller dess egen produktinformation. Scopoderm har bland annat glaukom som kontraindikation och kan samverka med andra läkemedel som påverkar nervsystemet. Graviditet och amning kräver särskild bedömning. Dessa produktvillkor är inte en lista över situationer där bolmört i övrigt skulle vara säker. Nytillkommen förvirring eller hallucinationer under plåsterbehandling kräver att behandlingen avbryts och vården kontaktas enligt produktinformationen. [9]
Vad blir begripligare när källorna hålls isär?
Fröbehållaren visar avsiktligt tillvaratagande, gravfyndet ger underlag för en kulturell tolkning och örtaboken beskriver tillskriven nytta. Farmakologin förklarar hur en signal kan hämmas och varför följden kan bli mindre saliv, större pupiller eller snabbare puls. Läkemedels- och förgiftningsstudierna beskriver i sin tur olika mänskliga utfall. [3–18]
Förbindelserna är lärorika just därför att skillnaderna finns kvar. Bolmört har en dokumenterad medicinhistoria och är samtidigt giftig. Kunskapen om dess beståndsdelar ger inte i sig stöd för behandling med växten.
Kommenterade källor
Sökningen omfattade framför allt svenska, engelska och danska källmiljöer samt en turkisk analysstudie: historiska originalåtergivningar, arkeologisk forskning, botanisk dokumentation, farmakologiska produktdokument och kliniska rapporter. Läsomfattningen varierar och anges nedan. Webbkällorna kontrollerades den 8 oktober 2026. Genomgången är inte en uttömmande kartläggning av alla historiska användningar eller alla produkter med närbesläktade ämnen.
1. Giftinformationscentralen. Bolmört. [Svenska.] Originalsida. Direkt läst för växtens giftighet, rapporterade symtom och kontaktväg vid tillbud.
2. Royal Botanic Gardens, Kew. Hyoscyamus niger L. Plants of the World Online. [Engelska.] Artpost. Namn och relevanta botaniska beskrivningar lästa. Regionala florauppgifter har inte gjorts till svensk nutida utbredningsstatistik.
3. Groot M, van Haasteren M, Kooistra LI. Evidence of the intentional use of black henbane (Hyoscyamus niger) in the Roman Netherlands. Antiquity. 2024;98(398):470–485. [Engelska.] DOI: 10.15184/aqy.2024.5. Fyndkontext, behållartolkning, alternativa förklaringar och slutsatser lästa i originalets huvudtext. Inte en undersökning av behandlingseffekt.
4. Pentz P, Baastrup MP, Karg S, Mannering U. Kong Haralds vølve. Nationalmuseets Arbejdsmark. 2009:215–232. [Danska.] Identifierad originalåtergivning. Relevanta avsnitt om gravföremål, frön och tolkningen av den gravlagdas roll lästa. Artikelns medicinska och rusrelaterade återberättelser används inte som modern farmakologi.
5. Nationalmuseet. En vølve fra Fyrkat? [Danska.] Museets presentation. Används för museets beskrivning och tolkning av samma grav som i källa 4; inte ett oberoende andra fynd.
6. Culpeper N. The Complete Herbal. London: Thomas Kelly; 1850. Avsnitt Henbane. [Engelska.] Digital textutgåva. Utgåvans titeluppgifter och hela uppslaget lästa. Historiska nyttotillskrivningar och giftvarningar, inte säkerhets- eller behandlingsanvisningar för nutida bruk.
7. Fries E. Kritisk ordbok öfver svenska växtnamnen. Stockholm: P. A. Norstedt & Söner; 1880. Sidan 13, Bolmört. [Svenska.] Digitaliserad originalsida. Uppslaget läst i verkets digitala textåtergivning. Uppslaget har även jämförts med den visade faksimilsidan hos Projekt Runeberg. Texten innehåller igenkänning och giftvarning, ingen redovisad behandlingsprövning.
8. Uppsala universitet. Hyoscyamus niger, bolmört. Utställningsmaterial till Medicin, mat och mystik, 2011. [Svenska.] Original-PDF. Informationsbladets text läst. Används för ämnesöversikt och svenskt utbildningssammanhang.
9. Baxter Medical AB. Scopoderm, depotplåster. Produktresumé. [Produktnamnets styrke- och frisättningsuppgift utelämnad.] Reviderad 1 maj 2026. [Svenska.] Original hos Läkemedelsverket. Produktidentitet, indikation, säkerhet och farmakologi lästa. Godkännandet gäller läkemedlet; råvaruursprung från bolmört är inte verifierat.
10. Viatris Limited. Atropin Viatris, injektionsvätska. Produktresumé. [Styrkeuppgift utelämnad.] Reviderad 11 maj 2026. [Svenska.] Produktresumé på Fass. Relevanta farmakologiska avsnitt och innehavare av godkännandet lästa. Används som avgränsad ämnesparallell, inte som råd om injektionsbehandling.
11. Baxter Healthcare Corporation. Transderm Scōp — prescribing information. Reviderad juni 2025. [Engelska.] Amerikansk produktinformation hos FDA. Utvalda avsnitt om plåsterkonstruktion, farmakologi, upptag och risker lästa. En annan produkt och jurisdiktion än Scopoderm; inte hela dokumentet läst.
12. US Food and Drug Administration. FDA adds warning about serious risk of heat-related complications with antinausea patch Transderm Scōp (scopolamine transdermal system). 18 juni 2025. [Engelska.] Myndighetens säkerhetsbesked. Relevant säkerhetsredovisning läst. Rapporterade händelser ger inte en säker incidens eller ett svenskt regulatoriskt beslut.
13. Begum S, med flera. Study of anti-inflammatory, analgesic and antipyretic activities of seeds of Hyoscyamus niger and isolation of a new coumarinolignan. Fitoterapia. 2010;81(3):178–184. [Engelska.] DOI: 10.1016/j.fitote.2009.08.024. Relevanta metod-, resultat- och diskussionsavsnitt lästa i identifierad originalåtergivning. Djurförsök; artikeltexten använder smärt- och inflammationsresultaten, inte någon mänsklig feberbehandling.
14. Golding JF. Motion Sickness. I: CDC Yellow Book, utgåva 2026. Publicerad 23 april 2025. [Engelska.] Myndighetens originalkapitel. Avsnitten om symtom och förklaringsmodeller lästa. Används för rörelsesjukans processer, inte som källa till svensk läkemedelsreglering.
15. Schmitt LG, Shaw JE. Alleviation of Induced Vertigo: Therapy With Transdermal Scopolamine and Oral Meclizine. Archives of Otolaryngology–Head & Neck Surgery. 1986;112(1):88–91. [Engelska.] DOI: 10.1001/archotol.1986.03780010090017. Hela originalabstractet och författarnas anknytning till ALZA Corporation lästa. Fulltextens kompletta metoder och finansiering inte granskade.
16. Becker G, Goossens H, Seemann K, Souchon F, Weitz T. [Prevention of motion sickness with a transdermal therapeutic system containing scopolamine. A randomized, comparative double-blind study in the German Federal Navy]. Deutsche Medizinische Wochenschrift. 1984;109(49):1881–1885. [Tysk artikel; engelsk abstracttitel återgiven.] DOI: 10.1055/s-2008-1069472. Hela originalabstractet läst. Fulltext, fullständig finansiering och jävsredovisning inte tillgängliga i denna genomgång.
17. Terzi K, Ersan FG, Nakip ÖS. The toxicity of hyoscyamus niger (henbane) in children: a five-year experience in a pediatric intensive care unit. Clinical Toxicology. 2026;64(9):769–774. [Engelska.] DOI: 10.1080/15563650.2026.2655383. Hela originalabstractet läst; fulltexten inte åtkomlig. De detaljerade njurutfallen innehåller en numerisk oklarhet och används därför inte som frekvensmått här.
18. Yucal A, Yucal M. Hyperactivity and Euphoria Without Agitation Due to Hyoscyamus niger (Henbane) Poisoning in a Child. Cureus. 2026;18(4):e107588. [Engelska.] DOI: 10.7759/cureus.107588. Originalabstract, fallbeskrivning och deklarationer lästa i identifierad originalåtergivning. Ingen kemisk bekräftelse; författarna deklarerade inga relevanta ekonomiska bindningar eller särskilt stöd.
19. 1177. Förgiftning. Senast uppdaterad 30 september 2024. [Svenska.] Aktuell originalsida. Akut kontaktväg och första hjälpen direkt kontrollerade för svensk läsare.
20. Kosari M, med flera. The effect of propolis plus Hyoscyamus niger L. methanolic extract on clinical symptoms in patients with acute respiratory syndrome suspected to COVID-19: A clinical trial. Phytotherapy Research. 2021. [Engelska.] Originalartikel. Huvudtext, tabeller och deklarationer lästa; resultatfigur och deltagartabell även visuellt kontrollerade. Kombination, inte isolerad bolmört. Stöd från Kashan University of Medical Sciences; författarna deklarerade inga intressekonflikter.
21. Iranian Registry of Clinical Trials. IRCT20200516047462N1. Registrerad 17 maj 2020. [Engelska.] Aktuell primär registerpost. Hela den offentliga engelska posten läst. Registrering under pågående rekrytering och skillnader mot publikationen bevaras som begränsningar. Ingen fullständig statistisk analysplan kunde verifieras.
22. Gilani AH, med flera. Gastrointestinal, selective airways and urinary bladder relaxant effects of Hyoscyamus niger are mediated through dual blockade of muscarinic receptors and Ca2+ channels. Fundamental & Clinical Pharmacology. 2008. [Engelska.] Originalabstract. Hela abstractet läst. Djur- och vävnadsförsök; fullständiga metoder, finansiering och klinisk effekt hos människor har inte verifierats här.
23. Taban Akça K, Eruygur N. Two henbane as alkaloid sources: Hyoscyamus niger L. & Hyoscyamus reticulatus L. Biological Diversity and Conservation. 2021;14(3):493–496. [Turkiska med engelskt abstract.] Originalartikel och PDF. Fyra sidors text läst. Uppskattning av totalt alkaloidinnehåll, inte separat bestämning av varje beståndsdel eller klinisk studie.
24. Piatti D, med flera. Simultaneous quantification of hyoscyamine and scopolamine using HPLC-DAD in four Solanaceae: Hyoscyamus niger, Datura stramonium, Atropa belladonna and Mandragora officinarum. Natural Product Research. 2025;39(3):438–443; först publicerad online 2023. [Engelska.] Originalabstract. Abstract och författaranknytningar lästa; fulltext inte tillgänglig. Två författare var knutna till Indena, som tillhandahöll växtproven. Deklarationerna angav ingen finansiering eller intressekonflikt. Icke-påvisade ämnen i dessa prov är inte belägg för allmän säkerhet.