En liten buske nära marken
Backtimjan tillhör de kransblommiga växterna, Lamiaceae. Trots sin ringa storlek har den vedartade skott och räknas som en dvärgbuske. Grenar kryper längs marken och bär korta, uppåtstående blomskott. I den tjeckiska databasen Pladias anges vanligen två till tio centimeters höjd för blommande plantor och en anknytning till torra, näringsfattiga sandmarker. Det beskriver ett botaniskt underlag, inte en höjdgräns för varje individ. [1,2]
De små bladen sitter parvis mitt emot varandra. Blommorna samlas i korta huvuden, där det som på avstånd kan se ut som en enda rosa blomma i själva verket består av många små. Kews artregister anger ett naturligt utbredningsområde från Europa till västra Sibirien, med Sverige som en del av området. I registrets indelning ingår underarterna serpyllum och tanaensis. [1–3]
I Bilder ur Nordens flora fångade C. A. M. Lindman växtens uppbyggnad genom att beskriva dess buskliv i miniatyr. Hans plansch 90 visar både den krypande plantan och förstorade blomdelar. Det gröna fodret runt blomman har två läppar och hår vid öppningen. När blomkronan fallit kan öppningen slutas kring de delar som utvecklas vidare. [3]
Lindman uppmärksammade också en variation mellan plantor: vissa har tvåkönade blommor med både ståndare och pistill, medan andra har mindre honblommor. Planschens olika blomformer är därmed inte bara konstnärliga variationer. De återger en biologisk skillnad. Förstoringarna gör detaljerna synliga men anger inte blommornas naturliga storlek. [3]
Ett namn som har ändrat omfattning
Linné publicerade namnet Thymus serpyllum 1753. Det då använda artbegreppet var bredare än den avgränsning som senare kommit att tillämpas. Ett gammalt växtnamn kan därför vara oförändrat på boksidan samtidigt som dess botaniska innebörd har förskjutits. [1,4]
Marhold och Mártonfi granskade 1998 material som hörde till Linnés beskrivning. De valde ett exemplar i Joachim Bursers herbarium i Uppsala som namnets typ, ett referensexemplar som förankrar användningen av namnet. Andra historiska exemplar hörde enligt granskningen till närstående arter. En äldre illustration som Linné hade hänvisat till var för otydlig för säker bestämning. [4]
Typvalet betyder inte att all tidigare användning plötsligt kan tillskrivas just detta exemplar eller dagens snäva art. Det hjälper botaniker att använda namnet konsekvent framåt. För medicinhistorien kvarstår frågan vilket material en viss författare eller användare faktiskt hade framför sig.
Den svenska ordhistorien visar samma behov av urskillning. Svenska Akademiens ordbok redovisar flera äldre former av ordet timjan och tar under en särskild betydelse upp Thymus serpyllum. Där återges bland annat ett belägg från 1578 och Bromelius beteckning ”Will Timjan” från 1694. De bakomliggande böckerna har inte lästs direkt här; uppgifterna är kontrollerade i ordboksartikeln. [5]
Beläggen visar att växtnamnet hade en svensk användning. De fastställer varken första insamling, första medicinska bruk eller ett introduktionsår. Eftersom backtimjan också ingår i Sveriges naturliga flora är växtens närvaro och människans användning dessutom två olika historiska frågor. [1,5]
Doft, hushåll och berättelser om läkedom
Lindman knöt doften till små körtlar på bladen och beskrev äldre användning som ersättning för te. Här möts växtens påtagliga egenskaper och hushållets praktik: den låga mattan kunde kännas igen, samlas och användas för sin arom. Uppgiften gäller brukshistoria, inte ett undersökt behandlingsresultat. [3]
I Gerhard Madaus sammanställning från 1938 återkommer det tyska namnet Quendel tillsammans med namn som syftar på Jungfru Marias bädd. Han återger en tyrolsk sägen där Maria vilade på växtmattan. Berättelsen förbinder växtsätt, doft och religiös föreställningsvärld. Madaus är emellertid en senare återberättare; texten ger inget säkert datum för sägnens uppkomst. [6]
Hans medicinhistoriska genomgång samlar användning vid bland annat hosta, matsmältningsbesvär och nervösa besvär. Den omfattar samtidigt en vidare botanisk grupp än dagens snäva backtimjan. Madaus påpekar själv att antikens uppgifter om liknande växter inte säkert kan föras till just Thymus serpyllum. En obruten, artidentisk behandlingstradition från antiken kan därför inte hämtas ur hans sammanställning. [6]
Traditionens logik är här främst praktisk och erfarenhetsordnande. En doftande växt förknippas med vissa besvär och återkommer i hushåll, berättelser och örtaböcker. Denna historia behöver inte ges en konstruerad förklaring med moderna receptorer för att bli begriplig. När ett bestämt påstående gäller lindrad hosta eller buksmärta blir frågan däremot också medicinsk: vad förändrades, hos vem och efter vilken beredning?
En nutida dokumentation kommer från Jarić och medarbetares fältarbete i Stara Planina i Serbien. Under 2020–2022 intervjuades 51 personer i sexton byar. Växtmaterial identifierades och belägg deponerades i herbarium. Backtimjan hörde till de betydelsefulla växterna i den rapporterade lokala användningen, bland annat vid förkylnings- och luftvägsbesvär samt halsbränna. [7]
Intervjuerna visar vad människor berättade att de använde och varför. De följde inte en behandlad patientgrupp mot en kontrollgrupp. En hög användningsfrekvens beskriver växtens kulturella plats, inte hur ofta en behandling lyckas. Ett herbariebelägg gör också den nutida dokumentationen mer spårbar, men bestämmer inte artidentiteten hos växter som nämns i flera hundra år gamla texter.
Från ört till undersökt extrakt
En kryddväxt, ett vattenutdrag och en eterisk olja ger olika sammansättning. Vatten kan föra med sig andra ämnen och proportioner än den flyktiga fraktion som avskiljs vid oljeframställning. Doftens styrka anger därför inte ensam innehållet av de beståndsdelar som en mag–tarmstudie undersöker. [8,9,18]
I det råttförsök som utvecklas nedan användes ett vattenextrakt av växtens ovanjordiska delar. Rosmarinsyra ingick i materialbeskrivningen, medan mängden eterisk olja var mycket liten. Preparatet innehöll också gummi arabicum och maltodextrin. Det var därmed varken den färska växten eller en koncentrerad timjanolja. [8]
En separat undersökning av frystorkade Thymus serpyllum-extrakt identifierade bland annat rosmarinsyra och andra fenoliska ämnen. Rosmarinsyra var en framträdande beståndsdel i de analyserade materialen. Sådan innehållsanalys hjälper till att beskriva ett extrakt, men identifierar inte automatiskt vilket ämne som orsakar ett senare cellsvar. Den fullständiga vävnadsmodellen i studiens försök med sammandragning har inte kunnat kontrolleras här. [9]
Den äldre människostudien använde i sin tur extrakt tillsammans med löslig kostfiber. När flera beståndsdelar tillförs samtidigt kan resultatet bero på extraktet, fibern, deras samspel eller andra skillnader mellan produkterna. En kontroll utan både växt och fiber skiljer inte dessa möjligheter åt. [14]
För en biologisk förklaring behövs dessutom vägen genom kroppen. En komponent kan möta tarmens innehåll eller yta, omvandlas av mikroorganismer, tas upp eller lämna kroppen. Kontakt med en odlad cell är en annan exponering än intag av en kapsel. I de aktuella backtimjanförsöken har ingen identifierad beståndsdel följts hela vägen till en uppmätt koncentration vid människans tarmnerver. [8,14,16; sammanförd exponeringsfråga]
Magbesvär gäller både arbete och känsel
Tarmens muskler blandar innehållet och för det vidare. Nervsystemet och kroppens signalämnen samordnar arbetet. Samtidigt förmedlas information om bland annat utspänning och kemiska förhållanden. Hur tarminnehållet rör sig och hur rörelsen upplevs är därför förbundna men skilda funktioner. [10]
Vid IBS, känslig tarm, kan både rörelsemönster och känslighet förändras. Besvären kan omfatta buksmärta, uppblåsthet och förändrad avföring. IBS är inte detsamma som en pågående inflammatorisk tarmsjukdom. Lindriga magbesvär utan fastställd diagnos är heller inte automatiskt IBS. [10]
En enkel jämförelse är skillnaden mellan ett ljud och volyminställningen på en förstärkare. Ett starkare ljud kan bero på att signalen som kommer in är större eller på att förstärkningen har ändrats. På motsvarande sätt kan ett större obehag hänga samman med mer utspänning, högre nervkänslighet eller förändrad bearbetning. Tarmen har dock många återkopplade system, inte ett enda volymreglage.
Detta öppnar flera möjliga vägar för ett extrakt. Det skulle kunna påverka tarmens rörelser, mängden retande signalämnen eller nervcellernas svar på samma signal. En förbättrad symtomskattning skiljer inte ensam mellan dessa vägar. För backtimjan är framför allt förbindelsen mellan tarmmiljö, immunceller och nervkänslighet undersökningsbar genom de lästa försöken. [8,11,12]
Hur en yttre signal kan göra nervcellen känsligare
TRPV1 är en jonkanal: ett protein som kan öppna en passage för elektriskt laddade partiklar genom cellmembranet. Den kan reagera på exempelvis värme, sur miljö och capsaicin, det starka ämnet i chili. När kanalen öppnas kan cellens elektriska svar förändras. Hur lätt detta sker är i sin tur reglerbart. [11]
Moriyama och medarbetare undersökte hur prostaglandinet PGE2 kunde förstärka ett sådant svar. PGE2 mötte receptorn EP1 på cellens yta. Signalen fördes vidare till proteinkinas C, ett enzym som kan ändra andra proteiners funktion genom att fästa fosfatgrupper på dem. I de undersökta systemen blev TRPV1 därefter lättare att aktivera. [11]
Försöken omfattade modifierade odlade celler, känselnervceller från möss och beteendemätningar hos möss. Blockering av EP1 eller delar av den inre signaleringen minskade förstärkningen. Nervceller från möss utan EP1 gav inte samma svar. Det är mer informativt än att bara se två samtidiga förändringar: ingreppen prövade om vissa led behövdes för reaktionen. [11]
Förklaringen visar hur en signal utanför nervcellen kan ändra cellens mottaglighet utan att själva retningen måste bli starkare. Den gör däremot inte TRPV1 till en ensam mätare av gasutspänning, och försöket gällde varken backtimjan eller en fullständig IBS-modell.
Histamin ger en annan ingång till samma känslighetsfråga
Wouters och medarbetare undersökte 2016 nervceller i tarmvävnadsprov från nio personer med IBS och femton friska jämförelsepersoner. Cellerna från IBS-gruppen svarade starkare på TRPV1-stimulering med capsaicin. Histamin kunde förstärka svaret även i vävnad från friska personer, och blockering av histaminreceptorn H1 hindrade förstärkningen. [12]
Vätska från IBS-deltagarnas vävnadsprov kunde också göra odlade musnervceller känsligare. Den överföringen pekar mot ämnen i vävnadens omgivning som en möjlig del av förklaringen. Även denna påverkan var kopplad till H1-receptorn. Studien undersökte dessutom ett H1-blockerande läkemedel, men ingen timjanberedning. [12]
Här möts två skilda angreppspunkter. En insats kan tänkas minska frisättningen av ett retande ämne, eller minska nervcellens svar när ämnet redan finns där. Båda skulle kunna ge mindre retning, men de kräver olika belägg. Ett prov som visar mindre tömning av en immuncells innehållsförråd är därför inte samma sak som en nervregistrering.
PGE2- och histaminförsöken ger relevant kunskap om reglering. De visar inte att alla med IBS har samma störning eller att backtimjan blockerar EP1, H1 eller TRPV1. Det är dessa möjliga förbindelser som behöver jämföras med vad växtförsöket faktiskt mätte.
Vad förändrades i råttförsöket med backtimjan?
Ruiz-Malagón och medarbetare använde en modell där en gallsyra framkallade övergående tarminflammation hos råttor, följd av kvarstående överkänslighet. Ett oralt backtimjanextrakt minskade vissa reaktioner vid utspänning av ändtarmen och beröring av buken. Kontrollerna omfattade opåverkade djur, påverkade djur med bärarvätska och en läkemedelsjämförelse. [8]
I tarmvävnaden minskade avläsningen av gener för bland annat inflammationssignalen IL-1-beta och enzymet COX-2. Det senare deltar i bildningen av prostaglandiner. En tänkbar förbindelse till nervförsöket ovan blir därför att mindre prostaglandinsignalering skulle kunna minska nervens förstärkning. Men PGE2 mättes inte, och dess bidrag till beteendeförändringen isolerades inte. [8,11; möjlig biologisk förbindelse]
I en separat del av arbetet exponerades mastcellsliknande råttceller för extraktet. Efter stimulering frisattes mindre beta-hexosaminidas, ett enzym som användes som mått på tömning av cellernas innehållsförråd. Det visar en förändrad cellreaktion i modellen. Försöket mätte inte histaminfrisättning hos människor. [8]
Resultaten ger därmed flera möjliga vägar till mindre retning, men ingen komplett kedja från extrakt till nervaktivitet. Det saknas också en direkt identifiering av den första molekylära påverkanspunkten. Rapportens djurantal anges olika i metodtext och figurtexter, vilket lämnar en ytterligare redovisningsfråga öppen.
Slemgener är inte samma sak som en fungerande barriär
Tarmens slem innehåller muciner, stora proteiner med bundna sockerdelar. De bidrar till den miljö som skiljer tarminnehållet från cellerna i tarmväggen. Barriärens funktion beror inte bara på mängden av ett visst protein, utan också på hur materialet är organiserat. [13]
I ett separat råttförsök av Da Silva och medarbetare förändrade stress slemmets egenskaper och ökade tarmens genomsläpplighet. Mängden Muc2 som sågs med proteinfärgning var samtidigt oförändrad. Förändringar i de bundna sockerdelarna och slemmets sammanhållning gav en annan förklaring än en enkel minskning av mucinmängden. Försöket undersökte inte backtimjan. [13]
I backtimjanstudien förändrades i stället genuttrycket för vissa muciner. Det kan beskriva en del av cellens produktion, men visar inte att ett tjockare eller mindre genomsläppligt slemlager faktiskt bildades. På liknande sätt innebär ändrat genuttryck för serotoninreceptorer inte att serotoninfrisättning eller den passerande nervsignalen har mätts. [8]
Skillnaden är ungefär den mellan en ändrad beställning och en färdig konstruktion. Genavläsningen ligger tidigt i förloppet; proteinbildning, placering och vävnadsfunktion följer därefter. Den liknelsen förklarar varför genfynden kan vara relevanta utan att ensamma visa en reparerad tarmbarriär.
Vad har undersökts hos människor?
Knaub och medarbetares pilotstudie från 2022 lottade 42 vuxna, varav 40 fullföljde. Deltagarna hade övervikt och lindriga till måttliga magbesvär, men ingen diagnostiserad mag–tarmsjukdom. Extrakt tillsammans med löslig kostfiber jämfördes med maltodextrin. Upplägget omfattade åtta veckor med ändrad exponering under andra halvan; artikelns detaljerade huvudredovisning gäller de första fyra veckorna. [14,15]
Hela grupperna skilde sig då inte statistiskt säkerställt i avföringsfrekvens, konsistens eller den samlade symtomskalan GSRS. Vissa små undergrupper hade större förändring av avföringsfrekvensen. Ett mått på psykiskt välbefinnande förbättrades också mer, medan det kroppsliga välbefinnandemåttet inte gav motsvarande stöd. Detta är avgränsade fynd, inte en visad IBS-behandling eller behandling av psykisk sjukdom. [14]
En större studie publicerad den 28 september 2026 omfattade 178 vuxna med kvarstående mag–tarmbesvär utan diagnostiserad organisk mag–tarmsjukdom. Ett vattenextrakt jämfördes med mikrokristallin cellulosa under åtta veckor. Förbättringen på studiens GSRS-summapoäng var i den justerade analysen omkring 6,7 poäng större med extraktet, med ett 95-procentigt osäkerhetsintervall på 1,3–12,2 poäng. [16]
Vid vecka åtta fanns uppgifter för 131 deltagare. Huvudanalysen använde statistisk uppskattning för saknade värden; analysen med enbart uppföljda deltagare var också positiv. Resultatets statistiska säkerhet var dock känslig för mer ogynnsamma antaganden om bortfallet. Studien ger ett positivt symtomfynd för den prövade produkten, inte en identifierad nervmekanism eller ett generellt besked om diagnostiserad IBS. [16]
Tarmflora och symtom är skilda utfall
I båda människostudierna undersöktes också avföringsprover. Någon tydlig förbättring av mikroorganismernas övergripande mångfald visades inte. Förändringar i vissa bakteriegruppers relativa förekomst är något annat än att hela tarmfloran blivit ”balanserad”. [14,16]
Den nyare studiens analyser av möjliga mikrobiella funktioner var delvis beräknade utifrån sammansättningen, inte direkta mätningar av producerade ämnen. De visar inte att en viss metabolit nådde en nervcell och förmedlade symtomförbättringen. [16]
Kliniskt relevanta besvär kan förbättras även när den bakomliggande mekanismen är ofullständigt känd. Omvänt kan ett laboratorie- eller bakteriefynd vara verkligt utan att det ger bättre vardagsfunktion. De två typerna av observation behöver därför få behålla sin egen betydelse.
Forskningsmiljöer och företagsroller
Pilotstudiens register anger Finzelberg som sponsor och finansiär. I författargruppen fanns en företagsanställd, en vetenskaplig konsult till Finzelberg och anställda vid det företag som genomförde undersökningen. Rapportens formulering om inga intressekonflikter ska läsas tillsammans med dessa redovisade roller. [14,15]
Råttstudien anger offentlig forskningsfinansiering och kommersiellt tillhandahållet extrakt. Den har därmed inte samma finansieringsbeskrivning som pilotförsöket. Den större studien använder också ett Finzelberg-framställt material, men dess fullständiga finansierings- och jävsredovisning har inte kunnat kontrolleras här. Tillverkare och finansiär får därför inte utan belägg göras till samma uppgift. [8,16]
Företagsrelationer avgör inte ensamma ett försöks värde. De ingår däremot i förståelsen av vilka produkter som valts och hur forskningen organiserats. Samma forskare kan dessutom medverka i flera publikationer utan att deltagarna är desamma.
Vad omfattar bedömningen av ”timjan”?
EMA:s offentliga sammanfattning för Thymi herba gäller blad och blommor från Thymus vulgaris och Thymus zygis. Den beskriver traditionell användning vid slemhosta i samband med förkylning. Backtimjan, Thymus serpyllum, är en annan art och omfattas inte av denna artavgränsning. [17]
Timjanolja har en separat bedömning som också gäller T. vulgaris och T. zygis. Dess tillförselvägar, åldersgränser och försiktighetsregler kan inte användas som om de gällde det vattenextrakt som prövats vid magbesvär. Inte heller Zataria multiflora, som tillhör ett annat släkte, är en synonym till backtimjan. [1,18]
Läkemedelsverket beskriver traditionella växtbaserade läkemedel som en särskild registreringskategori där kvalitet, säkerhet och traditionell medicinsk användning bedöms; kliniska effektstudier behöver inte finnas. En lång användningshistoria eller en EMA-text innebär därför inte ett svenskt godkännande av varje produkt eller varje påstående. [20]
Säkerhet och vård vid magbesvär
Rådgör med läkare eller annan kvalificerad vårdgivare innan du påbörjar en alternativ behandling, särskilt vid pågående sjukdom, läkemedelsbehandling, graviditet, amning eller annat tillstånd som kan påverka lämpligheten.
I pilotförsöket bedömdes inga oönskade händelser som produktrelaterade. Det beskriver den prövade blandningen under en begränsad uppföljning. Försöket fastställer inte långtidssäkerhet eller säker användning för barn, gravida, ammande eller personer med andra sjukdomar. Att sådana grupper saknas i en studie är samtidigt inte ett bevis för en bestämd skada. [14]
Äldre användning som krydda eller tedryck ger inte automatiskt säkerhetsbesked för ett koncentrerat extrakt eller en eterisk olja. Produktens hela innehåll behöver beaktas, inklusive fiber, bärare och andra växtämnen. De lästa försöken ger ingen fullständig karta över samspel med läkemedel. Berätta därför för vården vilka preparat du använder och ändra inte ordinerad behandling på egen hand.
Låt inte ett försök med växtpreparat fördröja utredning av återkommande eller långvarig buksmärta. Kontakta vårdcentral, särskilt vid nya magbesvär efter femtioårsåldern, ofrivillig viktnedgång, försämrad aptit eller ändrade avföringsvanor. Sådana förändringar ska inte diagnostiseras som IBS utifrån en växtartikel. [10,21]
Sök vård genast vid plötslig kraftig buksmärta, buksmärta tillsammans med feber, blodiga eller kaffesumpsliknande kräkningar eller svart eller blodig avföring. Kontakta vårdcentral eller jourmottagning; om det är stängt, sök akutmottagning. [21]
Ring 112 om buksmärtan samtidigt följs av yrsel, uttalad matthet, svimning eller en känsla av att vara mycket sjuk. Ring 1177 för hjälp att bedöma symtom och välja vårdnivå. [21]
Backtimjans kulturhistoria och den moderna extraktforskningen berättar olika delar av ämnets historia. Det nya symtomfyndet hos människor är relevant, liksom pilotstudiens begränsningar och de experimentella signalvägarna. Den öppna förbindelsen gäller fortfarande vad en bestämd beredning faktiskt gör i tarmvävnaden och hur detta hänger samman med personens besvär.
Kommenterade källor
1. Royal Botanic Gardens, Kew. Thymus serpyllum L. samt Zataria multiflora Boiss. Plants of the World Online. Engelska. Åtkomst 2 oktober 2026. https://powo.science.kew.org/taxon/urn:lsid:ipni.org:names:30066276-2 https://powo.science.kew.org/taxon/urn:lsid:ipni.org:names:461954-1 Relevanta taxonomiska registeravsnitt lästa. Artidentitet, utbredning och släktgräns, inte medicinsk effekt.
2. Pladias. Thymus serpyllum. Database of the Czech Flora and Vegetation. Engelska och tjeckiska. Åtkomst 2 oktober 2026. https://www.pladias.cz/en/taxon/data/Thymus%20serpyllum Relevanta uppgifter om växtsätt, höjd och livsmiljö lästa. Den separat länkade tjeckiska florans fulltext kunde inte hämtas.
3. Lindman CAM. Bilder ur Nordens flora, backtimjan, uppslag och plansch 90. Digital utgåvesamling angiven som 1917–1926. Svenska. https://runeberg.org/nordflor/90.html Hela växtposten och planschen lästa. Historisk morfologi och brukshistoria. Äldre jämförelser med trädgårdstimjans medicinska verkan används inte som nya effektbelägg.
4. Marhold K, Mártonfi P. Typification of the name Thymus serpyllum L. (Lamiaceae). Botanical Journal of the Linnean Society. 1998;128:271–276. Engelska. https://cbrb.sav.sk/usr/Karol/docs/PDF_files/typificationThymusBJLS1998.pdf Huvudtext och relevanta originalsidor lästa. Ingen självständig ny artbestämning av herbariematerialet har utförts.
5. Svenska Akademiens ordbok. Timjan. 2005. Svenska. Åtkomst 2 oktober 2026. https://www.saob.se/artikel/?unik=T_1499-0001.DUdp Relevant betydelseindelning och äldre bokbelägg lästa. De citerade böckerna från 1500- och 1600-talen har inte lästs direkt. Ordbokens pressbelägg används inte.
6. Madaus G. Lehrbuch der biologischen Heilmittel, växtposten Thymus serpyllum. 1938. Tyska. https://www.henriettes-herb.com/eclectic/madaus/thymus-serp.html Relevanta botaniska, folkloristiska och medicinhistoriska avsnitt lästa i textåtergivning. Senare sammanställning med bredare artbegrepp, inte förstahandsbelägg för antik användning.
7. Jarić S et al. Ethnobotanical and ethnomedicinal research into medicinal plants in the Mt Stara Planina region (south-eastern Serbia, Western Balkans). Journal of Ethnobiology and Ethnomedicine. 2024;20:7. Engelska. DOI: 10.1186/s13002-024-00647-2. Relevanta egna fältmetoder, resultat, växtanvändningar och stödredovisningar lästa. Författarna anger både ett ministeriestöd i tackavsnittet och att särskilt projektanslag saknades i finansieringsavsnittet. Intervjuerna är inte effektförsök.
8. Ruiz-Malagón AJ et al. Intestinal anti-inflammatory and visceral analgesic effects of a Serpylli herba extract in an experimental model of irritable bowel syndrome in rats. Frontiers in Pharmacology. 2022;13:967644. Engelska. DOI: 10.3389/fphar.2022.967644. https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC9479127/ Relevanta metoder, resultat, figurtexter, material och finansiering lästa. Separat supplement kunde inte öppnas. Motstridiga djurantal lämnas olösta.
9. Jovanović et al. Influence of lyophilized Thymus serpyllum L. extracts on the gastrointestinal system: Spasmolytic, antimicrobial and antioxidant properties. South African Journal of Botany. 2021;142:274–283. Engelska. DOI: 10.1016/j.sajb.2021.06.028. Hela originalabstractet läst i identifierad återgivning. Används främst för extraktens kemiska innehåll; fullständig vävnadsmodell, exponering och finansiering är inte kontrollerade.
10. 1177. IBS – känslig tarm. Svenska. Åtkomst 2 oktober 2026. https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/mage-och-tarm/tarmbesvar/ibs--kanslig-tarm/ Relevanta avsnitt om funktion, symtom och vårdbehov lästa. Ingen källa till backtimjans behandlingseffekt.
11. Moriyama T et al. Sensitization of TRPV1 by EP1 and IP reveals peripheral nociceptive mechanism of prostaglandins. Molecular Pain. 2005;1:3. Engelska. DOI: 10.1186/1744-8069-1-3. Relevanta originalmetoder och resultat lästa, inklusive receptorblockering och genetiska ingrepp. Studien omfattar fler signalvägar än den EP1-kedja som utvecklas i texten. Ingen timjanprövning.
12. Wouters MM et al. Histamine Receptor H1-Mediated Sensitization of TRPV1 Mediates Visceral Hypersensitivity and Symptoms in Patients With Irritable Bowel Syndrome. Gastroenterology. 2016. Engelska. DOI: 10.1053/j.gastro.2015.12.034. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/26752109/ Hela originalabstractet läst. Humanvävnad, överföringsförsök till musceller och separat läkemedelsprövning. Fulltext och fullständig finansiering inte lästa.
13. Da Silva et al. Stress disrupts intestinal mucus barrier in rats via mucin O-glycosylation shift: prevention by a probiotic treatment. American Journal of Physiology – Gastrointestinal and Liver Physiology. 2014;307:G420–G429. Engelska. DOI: 10.1152/ajpgi.00290.2013. Hela originalabstractet läst i Linköpings universitets DiVA-återgivning. Mucinproteinets färgning, sockerdelar och barriärfunktion; inte RNA-mätning eller backtimjanförsök. Fulltext ej läst.
14. Knaub K et al. Effects of a Food Supplement with a Wild Thyme (Thymus serpyllum L.) Extract on Gut Health and the Microbiome in Humans: A Randomized, Double-Blinded, Placebo-Controlled Clinical Trial. Food and Nutrition Sciences. 2022;13:931–949. Engelska. DOI: 10.4236/fns.2022.1311065. https://content.scirp.org/pdf/fns_2022112914335787.pdf Huvudtext, metoder, resultat och företagsroller lästa. Centrala tabeller bildkontrollerade. Artikelns detaljerade fyraveckorsredovisning skiljs från hela åttaveckorsupplägget.
15. Deutsches Register Klinischer Studien. DRKS00026074. Engelska. Registrerat 11 augusti 2021; läst version uppdaterad 15 februari 2022. https://drks.de/search/en/trial/DRKS00026074 Relevanta registerfält om urval, utfall, tidsplan, sponsor och finansiering lästa. Registrerad slutpopulation och artikelns randomiserade population är olika nämnare.
16. López-Zambrano R et al. Thymus serpyllum Extract Improves Gastrointestinal Symptoms and Modulates Fecal Gut Microbiome Composition in a Multicenter, Randomized, Placebo-Controlled Clinical Trial. Medical Sciences. 2026;14:611. Engelska. DOI: 10.3390/medsci14060611. Förlagets indexerade originalavsnitt om metod, resultat och bortfall lästa. Direkt fulltext, supplement och fullständig finansieringsredovisning kunde inte hämtas. Registreringen NCT06639126 kunde inte innehållsgranskas.
17. European Medicines Agency. Thyme: Summary for the public. EMA/307113/2016, 20 september 2016. Engelska. Åtkomst 2 oktober 2026. https://www.ema.europa.eu/en/documents/herbal-summary/thyme-summary-public_en.pdf Material-, art- och indikationsavsnitt lästa; första sidan bildkontrollerad. Offentlig sammanfattning, inte en ny läsning av hela monografin.
18. European Medicines Agency. Thyme oil: Summary for the public. EMA/380605/2020, 23 september 2020. Engelska. Åtkomst 2 oktober 2026. https://www.ema.europa.eu/en/documents/herbal-summary/thyme-oil-summary-public_en.pdf Hela sammanfattningen läst. Separat oljeprodukt av andra timjanarter; villkoren överförs inte till backtimjanextrakt.
19. European Medicines Agency. Agenda, HMPC meeting 22–24 September 2026, punkt 2.4.5 om Thymi herba. Engelska. https://www.ema.europa.eu/en/documents/agenda/agenda-hmpc-meeting-22-24-september-2026_en.pdf Relevant sida läst och bildkontrollerad. Visar en planerad behandling av översynsrapporten, inte ett verifierat beslut om ny slutmonografi.
20. Läkemedelsverket. Hur länge kan jag använda ett traditionellt växtbaserat läkemedel? Frågeforum. Svenska. Åtkomst 2 oktober 2026. https://fragor.lakemedelsverket.se/org/lakemedelsverket/d/hur-lange-kan-jag-anvanda-ett-traditionellt-vaxtba/ Hela myndighetssvaret läst, inklusive beskrivningen av registreringskategorin. Ingen kontroll av en enskild backtimjanprodukts svenska status.
21. 1177. Ont i magen hos vuxna. Svenska. Åtkomst 2 oktober 2026. https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/mage-och-tarm/magsack-och-matstrupe/ont-i-magen-hos-vuxna/ Relevanta symtom- och vårdkontaktsavsnitt lästa, inklusive omedelbar vård, akutmottagning och 112.